Författararkiv: Cecilia Rönn

Bokrecension: Historien om Sverige – Från istid till framtid

Senaste ljudboken som jag har avverkat i bilen är Herman Lindqvists bok ”Historien om Sverige – från istid till framtid”.

En allmänbildande bok som handlar om de största händelserna i vår historia och utveckling till det Sverige vi har idag. Vi har alla lärt oss allt i skolan. Men för mig var det iaf ett väldigt trevligt sätt att höra historien igen. Största delen handlar om våra kungar och drottningar och vad de åstadkom under sina regentperioder. Från slutet på 1800-talet och till efter andra världskriget handlade det mer om andra kända politiker, uppfinnare, företagsledare, författare mm. Personer som helt enkelt har format Sverige.

Tycker boken gav en del tankeställare och perspektiv på hur länge det faktiskt tog till vi fick en demokrati och ett samhälle med ex. religionsfrihet. Hur många år utan krig och med politisk instabilitet innan vi är där vi är idag. Om det nu ens är ett mål att blir som vi är idag. Jag tycker ibland att vi är alldeles för sekulariserade och individualiserade i Sverige. Varför är inte familjen så viktig idag? Varför är våra gamla så ensamma?

Hur som helst så tyckte jag att det gav ett intressant perspektiv och kanske skall vi tänka efter innan vi dömer våra fränder i andra länder där det just nu råder krig eller politisk instabilitet. Vi har också en historia fylld av krig, brutala lagar, där demokrati inte fanns, där allt styrdes av en liten och rik minoritet mm mm.

Så har du glömt av eller förträngt din historia från skolan är det absolut värt att uppdatera dig.

Betyg 4 av 5

Adlibris, Bokus CDON

Lyssna på barnen!

I helgen har det kommit massa tänkvärda och kloka meningar från mina två skruttar. De är så söta, så jobbiga, så kloka.

William igår: ”Pappa och mamma, jag önskar mig pengar i födelsedagspresent. Då kan jag hjälpa er att betala räkningar så kan vi vara lediga mer”

Viola idag: ”Mamma, det är jobbigt med sura ungar. William var sur innan, om min bebis blir sur så får du hjälpa mig att passa den”.

Viola igår när UB sa att livet inte alltid är rättvist: ”Nä pappa det är det faktiskt inte. Livet är inte rättvist”.

William: Jag vill inte åka på semester i vinter pappa. Jag vill att du köper en ny bil så jag slipper sitta snett när vi åker till förskolan.”

De är kloka de där skruttarna. Inte så gamla heller ju. Helst det översta uttalandet från William fick mig att verkligen fundera. Han lägger ihop. Kanske så mycket att jag inte skall berätta så mycket för honom. Han vill inte alltid gå till förskolan. Då säger jag att vi går dit för att han skall kunna lära sig saker och leka med kompisar. Han svar är att han kan göra det hemma. Då brukar jag säga att han och Viola är på förskolan för att mamma och pappa jobbar. Han frågar då varför vi jobbar. Jag säger något i stil med: ”För att mamma och pappa vill också lära sig saker och för att tjäna pengar”. Då brukar han fråga varför vi måste tjäna pengar. ”För att vi skall kunna betala vårt hus och våra räkningar och köpa mat” Säger jag. Den konversationen har han nu lagt ihop och insett att han kanske kan önska sig pengar och hjälpa till.

Min älskade lilla unge.

20130929-204615.jpg

 

Ovan när de åker skridskor i Varbergs nya ishall med UB idag. Vi frågar alltid vad det roligaste har varit under dagen när vi nattar dem. Syftet är att de skall somna med glada minnen och sova bättre. Ett tips från UB:s kollega.
Violas bästa idag var skridskoåkningen och simningen i simhallen:
Williams bästa idag var att göra pepparkaksborgen som skall plundras på hans barnkalas näst helg.

Utvärdering av ett SPA-proffs (=

Jag gillar att åka på Spa. Nu tänkte jag att ni kanske vill ha en utvärdering av några anläggningar? Här kommer den.

Varbergs Kurort:
Bra anläggning med både bubbel, havsvattenpool, bastu och kallkar. Fräscha lokaler. God mat. Dock varierande service. Vissa gånger jag har varit där är det kanon, vissa gånger under förväntan. Den gång jag har varit där i jobbet var det väldigt bra service och bemötande av konferenspersonalen. Dock problem med internetuppkopplingen.
Bra om man är en grupp på några stycken som vill umgås och prata meddans man Spaar.  Bra gruppträning och bra gym.
Betyg 3 av 5.

Asia Spa:
Fantastisk mat på hotellet som ligger under. Riktigt bra lokaler! Många olika bad och bastu alternativ. Samt en hel våning med rum för meditiation, ljusterapi mm. En riktig pärla om man är en eller max två stycken som vill samla energi och återhämta sig. Inte lika vänligt att vara flera i grupp. Mycket fokus på stillhet och lugn. Fri tillgång till frukt och nötter. Fri tillgång till ansiktsmask och hårinpackning. Trevlig personal och tillgång till gruppträning och gym.
Betyg 5 av 5

Ystad saltsjöbad:
Ganska likt Varbergs Kurort. Bra mat och ok spa. Ganska litet, men har bassäng, bubbel och varmt bad utomhus med fantastisk utsikt. Har härliga himmelsängar för att ligga och relaxa i samt fri tillgång till nötter och frukt. Detta har inte kurorten i Varberg. Bra service och god mat. Förmånliga paketerbjudande. Bra ställe för ett kompisgäng eller konferans.
Betyg 4 av 5

Ronneby brunn:
Väldigt prisvärt när du bokar paketlösningar. vi fick stort hotellrum, två rum. Nästan som en svit. Själva spa-delen var liten och ganska sliten. De höll på att renovera badtunnor utomhus. Möjligt att det känns som att det är större utbud när det är öppet. Kändes dock som att det fanns ett renoveringsbehov. Ej något tilltugg och vi fick inte heller låna badrock eller handduk. Det fick man hyra om man ej hade bokat behandling. Kändes lite snålt. Dålig mat, inte fräscha råvaror och dålig fantasi på rätterna. Tex burkchampinjoner i champinjonsåsen. På sommaren hade de en stor vattenanläggning utomhus. Kändes som att det var bra för barnfamiljer.
Betyg 2 av 5

Nu är jag sugen på att besöka Falkenbergs Strandbad och deras nyrenoverade spaanläggning samt Selma lagerlöf spa. I oktober är jag inbokad med mina systrar på Tylösand. Trots att jag har bott i Halmstad ca 7 år kom jag aldrig till det spaet. Ser fram emot det.

Artikel i VD tidningen om engagemang och motstånd till förändringar

I aktuellt nummer av VD tidningen är jag med i en artikel. Kunde inte hitta den på nätet så här kommer den i PDF-format.

Den är med i deras Tema om medarbetarnas motstånd. Rubriken är ”Konsekvens och uthållighet skapar engagemang”. Jag får ge min syn på förändringsarbete, svårigheter och möjligheter med det samt min syn på hur jag tycker man skall jobba med engagemang och vad det kan ge. Avslutningsvis får jag ge lite tips på hur du engagerar dina medarbetare. Jag tycker att artikeln blev bra. Även om det såklart är så att allt i detta tema är så väldigt mycket lättare att säga än att göra… Slogs av det igen när jag läste artikeln.

Tänkte ungefär såhär: ”Vad bra det där låter som jag säger, tänk om jag orkade att agera precis så varje dag!”. Det gör jag inte, inte varje dag. Men tro mig, jag försöker verkligen. För det är ju så, även om du vill så kan du aldrig komma till jobbet en dag och säga att: ”Idag vill jag inte vara en förebild och idag vill jag inte leva som jag lär. Det orkar jag inte med idag. Jag tar det imorgon igen. ” Som chef är du alltid en förebild i din organisation. Vare sig du vill eller inte. Så emellanåt när jag inte lyckas med det är det bara till att bita i det sura äpplet och inse att jag gjorde fel och be om ursäkt för det.

Läs artikeln här: Artikel VD tidningen

Laddar upp mig.

Just nu laddar jag upp mig för fullt. I flera timmar nu på morgonen har jag och ungarna legat i en hög i soffan och myst och tittat på Disney… Så skönt!

Sista veckorna har jobbet tagit lite mer energi än det givit. Så jag ligger lite på minuskontot. Då är det skönt att träna, sova, mysa och bara vara. Stor del av helgen kommer tillbringas så även om det blir några timmars jobb också.

Barnen och mannen skall snart på kalas medans jag skall stanna hemma och unna mig spa-dag imorgon Asia Spa! Ska bli så skööööönt! Bada, basta, ligga och läsa i ev vilstol…Längtar.

20130921-113735.jpg

Ovan: Sist vi var på kalas i Skåne. I min gamla klänning. Idag var det ingen av dem som var sugen på klänning på kalaset. Så släkten får njuta av en annan outfit.

20130921-113750.jpg

Barnen skall också ladda upp sig lite i veckan genom att vara några dagar hos farmor och farfar. Här är de sist de var där. Viola når äntligen ner till tramporna så nu kan William få åka!

Ständiga förbättringar

Jag ser hela tiden förbättringar. På jobbet, hemma, i samhället. Det är härligt och roligt! Och ibland lite stressande. När jag ser saker jag inte tycker fungerar eller ser saker som skulle kunna göras på ett bättre sätt vill jag gärna göra det direkt. Alla förbättringar…Men det tar ju såklart energi. Samt att det är oftast inte bra att göra allt på en gång. Då kan du oftast inte fokusera riktigt bra på något.

Minns när jag var ny på min nuvarande roll. Hur vi gick igenom målen för några år framåt. För att vi skulle förstå den långsiktiga strävan. Det gillar jag verkligen. Målen var ganska högt satta år 1 och år 2. Men inte år 3. Då var det att vi i princip skulle hålla oss på samma nivå. Nu, mer än 3 år senare är såklart ambitionen att vi skall fortsätta att förbättra oss. Och jag ser att det finns massor av saker att förbättra, hela tiden. Plus att när jag tittar tillbaka så ser jag ju att vi har gjort massor med saker! Så vi har verkligen blivit bättre, mycket bättre på vissa områden. Så tror jag det är överallt. Tittar du bakåt så har saker blivit bättre, tittar vi framåt så ser vi mycket potential.

Just att ha en balans i detta tror jag är viktigt. Absolut inte sluta ser potentialen i din omgivning. Ser du inte det längre, då kanske du skall ta dig en ordentlig funderare på om du är på rätt ställe. Då kanske du behöver miljöombyte. Det är verkligen energigivande med nya personer i ens omgivning. De ser saker med helt andra ögon!

Samtidigt är det väldigt viktigt när du befinner dig mitt i allt, att stanna upp ibland och vara nöjd över det du eller din grupp har åstadkommit. Inte nöjd på det sättet att du skall tänka att ni inte behöver fortsätta förbättras, nöjd på det sättet att du kan hitta energi i det ni har gjort för att fortsätta förbättras.

Jag tror att det gäller för allt, företag, vänskap, relationer, materiella ting. ”Om det inte utvecklas så går det mot avveckling”

20130921-112836.jpg

Ovan: Ett sätt att jobba med ständiga förbättringar.
Ständiga förbättringar möjliggörs av duktiga och engagerade personer. Det har jag lyxen att jobba med varje dag.

 

Det börjar innifrån

Jag verkligen att det börjar innifrån. Hur du mår, hur du ser ut, hur du pratar, hur du agerar.

Fick feedback från en kollega på jobbet idag, hon frågade hur det var, för hon tyckte att jag såg trött och ledsen ut. Jag berättade vad som hänt och hur det påverkat sinnesstämningen. Det fick mig att fundera, hur vi faktiskt omedvetet påverkar vår omgivning. Jag vet ju det egentligen, men det är lätt att glömma av….

När jag tänker efter så är det ju så med allt faktiskt, hur vi reagerar kommer ofta innifrån. Tex så kommer det som ett brev på posten att jag får lite finnar i ansiktet när jag äter för mycket socker under en period, definitivt innifrån. Skitsnack det där med krämer och rengöringar för ansiktet. Det funkar lika lite som mirakelmetod för att få en bra hy som det gör att ta på sig en kroppsstrumpa och inbilla sig att det ser ut som att du har gått ner två storlekar i vikt… Vill du ha en strålande hy, fint hår, starka naglar, bra tänder, inte för mycket extra kilon att bära runt på så måste du ju ta hand om dig, det kommer innifrån. Du bör äta bra, sova tillräckligt mycket, ha en givande fritid, ha ett roligt jobb mm. Jag tror helt enkelt att det handlar mycket om hur du mår. Vilka tankar bär du på, vad sätter de tankarna dig i för sinnesstämning, hur får de tankarna din omgivning att reagera då ditt kroppsspråk säger väldigt mycket.

Jag tror verkligen på att du kan tänka dig sjuk eller frisk till viss del. Iaf de åkommor som har med stress och din livssituation att göra. Jag hade ett jobb en gång som jag inte trivdes jättebra med, visst det gjorde att jag utvecklade min fritid mer. Men i långa loppet mådde jag inte bra och det fick tillslut påverkan på min fysiska hälsa.

Det är ju bara att konstatera att livet är för kort för att inte ta tag i det och göra det du vill med det. Ingen kommer tacka dig för att du ”offrat” ditt liv med något du inte trivs med. Att säga att du gör något för familjen, tex går till ett jobb du inte gillar. Det tycker jag i princip är skitsnack. Ingen, speciellt inte familjen mår inte bra av att du mår bra. Den där extra semesterresan varje år som jobbet du vantrivs med kanske ger i extra inkomst. Är det verkligen värt alla andra veckor per år som du kanske istället påverkar din omgivning negativ?

Personalvetardagarna

Sitter och skriver på min föreläsning nästa vecka på Personalvetardagarna.

Det skall bli väldigt roligt. Har några föreläsningar inbokat i höst och det är alltid lika roligt. Roligt att personer vill lyssna på vad jag har att säga om ledarskap. Jag känner mig lika ödmjuk inför det varje gång. Det är roligt att ställa sig på scen med en massa åhörare som faktiskt vill lyssna. Det ger adrenalin och lite nervositet. Jag får verligen känslan att jag vill prestera, göra mitt bästa och överträffa mig själv.

Jag skall prata om ”I din roll som chef och supportfunktion är du en möjliggörare!” Det är verkligen ett ämna som ligger mig varmt om hjärtat. Hur viktigt det är att alla i organisationen vet och förstår vilka processer de är där för att stödja. Att alla vet vad det faktiskt är som betalar deras löner. När alla vet och förstår detta, då tror jag verkligen att man gör skillnaden i att gå från ”good to great” Det är även då enagemanget ökar och det leder till en ökad lönsamhet. Då slipper vi frustration, missförstånd och minskar på icke värdeskapande aktiviteter. Självklart kommer väl inget vara så perfekt som jag får det att låta. (Insåg jag precis när jag skrev det). Men jag är helt övertygad om att det är grunden och en förutsättning för att kunna bygga vidare. Vi behöver alla känna oss behövda och förstå vår del i det som gör att maskineriet fungerar som det skall.

Nedan är Carlsbergs modell för engagemangsdrivare som jag brukar prata om på mina föreläsningar. Jag gillar verkligen den modellen. Den är också ett bra verktyg i jobbet tycker jag. Jag tänker att jag skall försöka skapa nedan. Vi är inte där ännu, men det är ett riktigt bra verktyg som hjälper mig att fokusera.
Vad driver engagemang
Ok, bilden blev inte den bästa… Men bra är den, det lovar jag. Kom och lyssna på någon föreläsning eller börja jobba på Carlsberg så får ni veta mer… (=

Att våga hoppas

De senaste dagarna har jag inte riktigt vågat hoppas. Hoppas på att allt skall bli bra. Nu ser det mycket bättre ut. Efter ett bakslag i början på veckan. Jag har reflekterat över hur olika vi männsikor hanterar såna här situationer. Hur vi reagerar på stress och ovisshet.

Jag brukar säga till min kära man att det är bättre att vara positiv i grunden istället för skeptisk. Han hävdar att det är bättre att vara lite avvaktande för då blir besvikelsen inte lika stor om det inte blir som man har tänkt sig. De här senaste dagarna har jag insett att jag inte alltid är så positiv som jag vill vara. Kanske är det inte så konstigt med tanke på situationen. Men just nu känner jag ”Jag tror på det när jag ser det”

Nu känns det ändå som att jag vågar hoppas, men fortfarande så känner jag att jag tror på det när jag ser det. Det går ju aldrig att veta, om det kommer bakslag. Det som är jobbigast just nu tror jag är att jag inte kan styra situationen. Det finns i princip inget jag kan göra som påverkar. Det är bara till att vänta, ställa frågor och lita på andra personer expertis. Jag gillar inte att känna mig så maktlös. Men måste erkänna att det samtidigt är lärorikt. Lärorikt om mig själv. Hur hanterar jag situationerna, hur reagerar jag, varför reagerar jag som jag gör. Alla svar är inte självklara. Men dessa sista sakerna är sekundära än så länge. Det får bli mer reflektioner kring det när jag vet att allt kommer bli bra. Just nu är det ofriviligt mest tanker på om, varför och vad som kunde hända. Det där omet…

 

När olyckan är framme

I förra inlägget skrev jag om att det är en lite stressig period just nu. Att jag får kompensera barnen med mys och bus senare. I torsdags kväll blev jag brutalt påmind om att helt plötsligt kan allt ändras och det finns inget senare längre. När olyckan är framme förändras allt på bara några sekunder. Från att ha varit en vanlig torsdagskväll som jag hade jobbat länge som vanligt på blev det en fruktansvärd kväll som alltid kommer finnas kvar i minnet. En kväll med ångest, oro, ovisshet och kast mellan hopp och förtvivlan.

Min älskade minsta lillebror blev lite efter 19 i torsdags påkörd av tåget i sin bil på en oövervakad järnvägsövergång. Allt vi visste var att han levde och att han var på väg till Sahlgrenska i helikopter. Nu är det lite mer än två dygn sen och läget ser stabilt ut. Vi är alla i familjen så otroligt tacksamma att han verkar ha haft änglavakt eller mirakulös tur, sekunderna på sin sida.

Men det har varit långa dygn, långa timmar, långa minuter. Minuter och timmar då vi sitter vid hans sida och hela tiden tittar efter förbättringar. Timmar som jag sitter och funderar, funderar på vad som kunde hänt, funderar på om, tänk om han hade varit några sekunder senare, tidigare…. Funderar på hur lyckligt lottade vi ändå är.

Jag funderar mycket på min egen situation. Hur jag ser på livet. Är jag tillräckligt tacksam? Lever jag tillräckligt mycket som jag vill? Jag vill inte leva som att varje dag vore den sista, absolut inte. Jag vill ha en långsiktighet i mitt liv och jag vill leva för saker längre fram också. Skapa en bra framtid för barnen, för familjen. Men jag vill behandla mina nära och kära så att de vet hur mycket jag bryr mig om dem, när den sista dagen kommer. Då vill jag att de skall veta det. Det funderar jag mycket på nu. Jag får lite ont i magen när jag tänker på förra inlägget. Så vill jag inte göra för länge, inte så länge så att jag inte lever som jag vill till mina nära och kära.

Tankarna har inte landat mer än så. De pendlar nu mellan tacksamhet, ledsenhet, grubblerier och massa om.