Författararkiv: Cecilia Rönn

Vi lever på lånade resurser resten av året

Den 1 augusti var det som du säkert redan har läst Overshot day. Den dag då vi har tagit slut på jordens resurser. Vi lever nu resterande 5 månader på lånade resurser, våra barns jord förstörs. Från 1970-talet och framåt har vi levt mer och mer över våra naturtillgångar. Vi har inget hållbart sätt att leva.

Jag har funderat mycket på detta de senaste dagarna och jag önskar att det var enkelt att veta vad jag ska göra för att bidra till en bättre miljö. En hållbar miljökonsumtion så att jag bidrar att lämna över en jord i ekologisk balans till mina och alla andra barn. Kan inte någon som kan utveckla en app som du hela tiden kan logga dina aktiviteter som påverkar ditt koldioxidfotavtryck för att hela tiden har koll och försöka göra bra val. Tänk om det ex stod skillnaden direkt i telefonen om jag trycker in att jag köper ett vanligt äpple eller ett ekologiskt äpple?

Vissa saker är enkla:

  • Sluta slänga mat. Matsvinnet är enligt WWF en stor faktor då livsmedelsproduktionen står för 25% av vårt globala fotavtryck.
  • Sluta konsumera – Köp bara det som är nödvändigt och innan du köper, om det är sällanvaror, kolla om du kan låna eller handla second hand.
  • Sluta flyga om det inte är absolut nödvändigt
  • Minska bilanvändningen, måste man ha två bilar i hushållet?
  • Se över vilken el du använder
  • Handla ekologiskt och närproducerat. Om man måste välja har jag tidigare läst att det är bäst att välja ekologiskt. 
  • Återvinn ditt avfall

Saker som inte är lika enkla enligt mig:

  • Jag läser hela tiden att det är bäst för miljön att äta mer vegetariskt. Men detta påståendet kan jag bara inte köpa rakt av. Jag köper ex alltid svenskt kött, ekologiska mjölkprodukter. Oftast är köttet också ekologiskt från naturbeteskossor i mitt närområde som jag vet har det bra. Djuren håller dessutom våra landskap öppna och de bidrar med mångfald i vår biologiska fauna. Jag kan inte förstå hur dessa val ovan kan vara sämre än att äta importerade sojabönor som ofta odlas på problematiska sätt eller förädlade livsmedel som tofu eller oumph. Eller att äta massor av avocado som tar massor av vatten mm för att odlas, eller att importera nötter och frukt. Är det verkligen inte bättre att köpa ekologiskt och säsongsbetonat då? Att försöka skippa ”onödiga” livsmedel i den mån det går som halvfabrikat, processad mat, snacks mm? Det finns studier som visar att kött inte alls är så dåligt för miljön som vi hela tiden hör också. Så jag är helt enkelt kluven i denna fråga. Önskar att det fanns ett lätt svar.
  • Det här med bilen… Klart att vi skulle klara oss utan bil, men livet skulle verkligen bli krångligare. Både att ta sig till jobbet och att klara vardagen med hämtning och lämning till aktiviteter. Vårt största barn har börjat åka buss till en av sina aktiviteter nu. Men att göra det till orientering eller för vårt mindre barn, det är inte alls genomförbart. Ska vi hellre då sluta med aktiviteter? På orienteringen tex så samåker de alltid och fyller upp alla bilar så gott det går, men det är ju ändå påfrestande för miljön.
  • Resor, senaste 12 mån har jag inte flugit så det kunde jag i testet svara på med gott samvete. Men i vanliga fall så flyger vi ca 1 gång per år med familjen. Det är såklart ingen mänsklig rättighet. Men jag vill kunna visa barnen världen, hur egoistiskt det än låter. Får överväga att göra det med tåg istället.

Jag gjorde WWF:s test på hur hållbart jag lever, ni hittar det här. Jag började på en skuld direkt för det faktum att jag har barn och att jag lever där jag gör bidrar till att jag konsumerar mer än 2 jordklot per år. Lägger man till att jag har bil och äter kött så förbrukar min familj 2,8 jordklot. Det jag såg i kalkylatorn som jag kan påverka som jag inte redan gör är att äta mer vegetariskt och att dra ner på bilarna (vi har två idag). Samt att inte heller framåt konsumera mer än vi gör nu och att inte åka på fler flygresor än nu (Inga). Om jag skulle dra ner på detta så konsumerar jag ändå 2,1 jordklot. Svenskens snitt är 4 stycken!

Så jag tänker att min slutsats är att jag kan såklart göra ännu mer i min vardag. Men vi måste också påverka så att företag och samhälle bidrar mer än idag. Vi som konsumenter har ex en stor makt i att vi kan välja att handla våra produkter av de som är hållbara och ansvarsfulla i sin miljösatsning. Vi som samhällsmedborgare kan antingen börja engagera oss själva politiskt eller så kan vi försöka påverka våra lokala politiker, skapa opinion och lyfta de saker som behöver bli bättre. Visst kan vi klara detta! Det är ju inget val anser jag, det är ett krav. Frågan är hur lång tid det kommer ta.

Låt oss hjälpas åt.

Varför jag är Liberal Kommunkandidat i Varberg

Jag har valt att ställa upp i  årets kommunalval för Liberalerna i Varberg. Jag fick förtroendet av partiet att vara nr 2 på listan för Varberg. Jag är född och uppväxt i Veddige och bor nu i Träslövsläge med min familj. Jag vill ha en levande kommun som har bra service till våra kommuninvånare, vart man än bor.

Jag har tre huvudområden som jag brinner extra mycket för i kommunvalet:

  • Trygga barn
  • Företagande
  • Miljö

Den fråga jag brinner allra mest för är den första med Trygga barn. Varje barn ska ha rätt att växa upp i en trygg hemmiljö och kunna få gå i en skola som inte bara utmanar dem kunskapsmässigt utan också rustar dem med självkänsla, egenvärde och en känsla av att de kan åstadkomma precis allt och de är unika och bra precis som de är. Barn förtjänar en bra start i livet för att kunna fokusera på studier, lära sig om kamratskap, empati, drivkraft, samarbetsvilja mm.

Några konkreta punkter jag vill ska bli verklighet i Varberg är följande:

  • Mobilfria klassrum förutom när läraren anser att de behövs för undervisningen
  • Nolltolerans mot mobbing
  • Barnperspektivet på riktigt i utredningar som rör barnens situation. Mer resurser och tidigare insatser för att förebygga och utreda ärenden som rör barn.
  • Näringsrik skolmat med bra råvaror för att barnen ska orka bibehålla koncetrationen i skolan hela dagen.

Varbergs kommun ligger alldeles för lågt på näringslivets ranking lista och jag tycker att kommunen ska vara en möjliggörare för företagen i vår kommun. Därför vill jag arbeta för:

  • Kortare handläggningstider och effektivare handläggning
  • Attraktiva markområden för nyetablering
  • Goda pendlingsmöjligheter
  • Bevara P-skivan för ett levande centrum som förutsättning till våra företag som är aktörer i centrum.

Det är genom företagens möjlighet att växa som jobb skapas. Fler jobb i växande företag betyder nya livschanser för individer, minskat utanförskap och i förlängningen ökade skatteintäkter, vilket i sin tur finansierar den gemensamma välfärden.

När det kommer till miljöfrågorna skulle jag vilja uppnå:

  • Föregå med gott exempel, där det är möjligt anpassa den kommunala bilflottan till bättre miljöalternativ.
  • Tydliga och långsiktiga miljökrav vid offentliga upphandlingar
  • Underlätta småskalig elproduktion som ex solpaneler på tak.
  • Samarbete med region Halland för att få till bättre kollektivtrafik så att människor i kommunen kan pendla vart de än bor och så att det passar även när man skall resa vidare till annan kommun.

När det kommer till miljön så kan ingen göra allt men alla kan göra något. Jag tycker att vi har ett ansvar att värna vår miljö och natur så att vi lämnar efter oss en jord i ekologisk balans till nästa generation. Detta ansvar gäller såväl kommunen och dess verksamhet som företag som verkar i Varberg och vi individer som bor här.

Är du mer nyfiken på mig som person så kan du läsa om mig på bloggen under ”Om Cecilia”

För mer information om vad Liberalerna i Varberg vill jobba med att förbättra i kommunen, se vårt kommunala handlingsprogram här.

Följ mig även gärna på sociala medier för att få de senaste uppdateringarna:
Facebook: Cecilia Rönn Liberal
Instagram: ceciliaronnliberal

Varför jag är Liberal riksdagskandidat för Halland

Jag har valt att ställa upp i  årets riksdagsval för Liberalerna i Halland för jag kan göra skillnad och göra världen lite bättre.

Jag har tre huvudområden som jag brinner extra mycket för i riksdagsvalet:

  • Trygga barn
  • Företagande
  • Miljö

Den fråga jag brinner allra mest för är den första med Trygga barn. Varje barn ska ha rätt att växa upp i en trygg hemmiljö och kunna få gå i en skola som inte bara utmanar dem kunskapsmässigt utan också rustar dem med självkänsla, egenvärde och en känsla av att de kan åstadkomma precis allt och att de är unika och bra precis som de är. Barn förtjänar en bra start i livet för att kunna fokusera på studier, lära sig om kamratskap, empati, drivkraft, samarbetsvilja mm.

Några konkreta punkter jag vill ska bli verklighet överallt i Sverige är följande:

  • Se varje unik individ för det den är. Fantastisk på sitt sätt med sina unika egenskaper.
  • Mobilfria klassrum förutom när läraren anser att de behövs för undervisningen
  • Nolltolerans mot mobbing
  • Mer lärarledd undervisning för att kunna se och fånga upp alla individer. Både de som behöver mer support och de som behöver mer utmaningar.
  • Mer idrott och avslappning/närvaro i skolan
  • Fler kuratorer och vuxna som kan fånga upp barn som mår dåligt eller far illa i hemmet. Vi ska få bukt med den stegrande psykiska ohälsan bland våra barn och ungdomar.
  • Införa mellantvång, alltså att kräva att föräldrar deltar i insatser vid utredningar och beslut kring utsatta barn.
  • Öka samverkan mellan de vuxna som är i barnets närhet för att kunna fånga upp barn som far illa mycket tidigare än idag.

När det kommer till företagande tycker jag att detta är några viktiga punkter att förbättra:

  • Bygg ut bredband och digital uppkoppling i hela landet
  • Förenkla och underlätta upphandlingen av offentliga tjänster genom en gemensam plattform
  • Införa inträdesjobb för nyanlända och ungdomar
  • Likställa trygghetssystemet mellan företagare och anställda

Det är genom företagens möjlighet att växa som jobb skapas. Fler jobb i växande företag betyder nya livschanser för individer, minskat utanförskap och i förlängningen ökade skatteintäkter, vilket i sin tur finansierar den gemensamma välfärden.

När det gäller miljön så tycker jag detta är viktigt:

  • Värna allemansrätten
  • Skydda våra gammelskogar
  • Tätare EU-samarbete för bättre miljöeffekter.
  • Ta krafttag för att förbättra vår marina miljö och rädda livet i havet.
  • Medvetenhet och engagemang från alla att göra små förändringar i sin vardag. Tillsammans är vi starka.

När det kommer till miljön så kan ingen göra allt men alla kan göra något. Jag tycker att vi har ett ansvar att värna vår miljö och natur så att vi lämnar efter oss en jord i ekologisk balans till nästa generation. Dock så är det ju så att föroreningar och utsläpp inte stannar inom de gränser där de sker. Detta är ett globalt problem som också ska lösas med globala gemensamma krafter. Därför är vår påverkan i EU så viktig för att kunna göra riktigt stor skillnad.

Jag fick förtroendet av partiet att vara nummer fyra på listan för Halland, den riksdagskandidat från Varberg som står högst upp på listan. Jag är själv uppväxt i Veddige i Varbergs kommun och har studerat, arbetat och bott i Halmstad under sex år och jag har även i totalt tio år arbetat i Falkenberg. Nu bor jag i Träslövsläge med min familj. Jag älskar mitt Halland och jag tror på ett enat Halland, ett Halland som jag stolt kan representera i Stockholm om jag får tillräckligt med personkryss.

Är du intresserad av vad Liberalerna tycker i fler frågor så se gärna  ”Vår politik A till Ö”

Är du mer nyfiken på mig som person så kan du läsa om mig på bloggen under ”Om Cecilia”

Miljöfokus – Gör ditt eget tvättmedel

När det kommer till miljön så försöker jag leva efter devisen att ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Det innebär att jag försöker tänka till i vardagen och göra bra val. Jag är på inget sätt fulländad i detta och det finns massor av fler saker jag kan göra. Ibland kan det kännas nästan övermäktigt. Att jag har dåligt samvete för hur jag lever, att jag är en belastning för miljön samtidigt som det ibland kan kännas som att det spelar väl ingen roll vad lilla jag gör. Hur stor del har det lilla jag gör påverkar i det stora. Men! Så är det ju för oss alla. Så jag försöker tänkta att jag gör det bästa jag kan och hoppas att många många fler gör så. Alla kan göra något.

För ett tag sen så visade en vän till mig hur jag skulle kunna göra eget tvätt medel. Så det har jag testat nu.

Varför kanske ni undrar, jag tänker att det är bra att försöka minimera belastningen av kemikalier i hemmet i så stor utsträckning som möjligt. Både för oss familjemedlemmar och för miljön. Klassiskt tvättmedel innehåller kemikalier, bland annat tensider. Som både kan vara problematiska för din hud och för miljön. Vill du inte göra eget tvättmedel så är det enligt naturskyddsföreningen bra att välja milömärkta alternativ.

Ett väldigt enkelt sätt att göra en miljövinst är att helt enkelt sluta med sköljmedel.
Jag har också läst att det går att använda Såpa som tvättmedel som ska innehålla betydligt färre kemikalier. Har dock inte testat detta själv.

Hur gör man då tvättmedel?

Det finns massor av bloggar, recept, hemsidor mm som beskriver hur du gör tvättmedel. Här kommer en kort förklaring:

Ingridienser:
Olivolja
Vatten
Natriumhydroxid (kaustiksoda) Först köpte jag en vanlig i affären. Men det blev inte bra. På flaskan stod det att det bara innehöll natriumhydroxid. Men på företagets hemsida så stod det att det även innehöll andra ingridienser. Så kolla upp att du får en bra variant. Den jag har länkat till fungerar.
Ev ngn doftolja

Viktigt är att ha skyddsutrustning på sig då natriumhydroxid är frätande. Använd skyddsglasögon, handskar, förkläde. Blanda ihop vatten och natriumhydroxid utomhus och andas inte in ångan som blir när du blandar ihop detta. Undvik rostfria redskap då de reagerar med Natriumhydroxiden.

Jag har inte skrivit exakta mängder då det alltid varierar med mängd natriumhydroxid beroende på vilka oljor du använder. Du kan göra tvål/tvättmedel med även andra oljor. Olivolja ger ett tvättmedel som du kan använda även till ullkläder och fintvättar. Det är samma princip att göra tvål för kroppen men då minskar du mängden kaustiksoda för att inte förtvåla oljan helt utan ha kvar olja i tvålen som gör att huden inte torkar ut lika mycket. Kolla i denna tabellen för riktlinje beroende på vad du skall tillverka och med vilken eller vilka oljor. Här kan du se ett annat recept och steg för steg. 

  1. Ta på dig skyddsutrustning
  2. Läs igenom hela receptet innan du börjar.
  3. Mät upp vatten
  4. Väg upp natriumhydroxid och vispa ner den i vattnet. Jätteviktigt att vispa ner Natriumhydroxid i vatten och inte tvärt om! Blandningen blir varm och mjölkig. Rör om tills det blir en klar vätska. Låt blandningen stå ute och gör iordning oljan.
  5. Väg upp olja i en kastrull och värm på svag värme.
  6. När oljan är ca 40 grader varm ta den från plattan. Låt vattenblandningen svalna av till 40 grader. Häll sen ner vattenblandningen i oljan medans du vispar med en stavmixer.
  7. Mixa med stavmixer tills blandningen tjocknar och blir som filmjölk. Det ska bli märke efter stavmixern i blandningen. Det kan ta sin tid. Ha tålamod.
  8. Tillsätt nu doftolja om du vill det.
  9. Häll upp tvålmassan i en form och låt tvålen stelna i formen 1-2 dagar. Tippa sedan ut den och skär med en vass kniv upp i lagom stora bitar. Låt tvålen mogna i fyra veckor innan du använder den.
  10. Vill du ha flytande tvättmedel så riv tvålen till tvålflingor (Det går bra att använda tvålflingorna direkt i maskinen har jag läst. Men har inte provat detta själv.)
  11. Rör ner 100 g flingor i 2 liter vatten och låt flingorna smälta.
  12. Häll upp på flaska och du har nu tvättmedel!
  13. Dosera ca 0,75-1 dl per tvätt.

Vispning av olja och vattenblandning

Färdig tvål att stelna under 24-48 timmar. Efter denna tid kan du hantera tvålen utan handskar.

Uppskuren tvål. Detta göra efter 24-48 timmar. Låt den sen mogna i ca 4 veckor

Färdigt tvättmedel! Flingor i burkarna och flytande i flaskorna. Nu är det bara att börja tvätta.

Lycka till!

Ett ständigt lärande

Ju äldre jag har blivit desto mer intresserad och ödmjuk har jag blivit för allt jag inte kan. Samt nyfiken på detta och det finns en stor vilja att lära mig mer hela tiden. Förutom att ständigt läsa böcker, ta in åsikter och tankar från andra och föra diskussioner mm så har jag de senaste åren haft den fantastiska förmånen att kunna fördjupa mig ordentligt under några perioder.

Min Maskiningenjörsutbildning som jag påbörjade slutet av 90-talet! var en fantastisk upplevelse. Just där och då så uppskattade jag faktiskt mest allt runtomkring. Kompisarna, att bo själv, sitta och plugga med vänner, festa med vänner. Nu i efterhand är jag jätteglad för min utbildning och även om jag inte jobbar som ingenjör så har jag haft stor nytta av mina kunskaper både i yrkeslivet och privatlivet. Är otroligt tacksam för att jag bor i ett land som gör det möjligt även för personer som mig att studera vidare. Det går bra även utan att komma från ett studievant hem eller med några ekonomiska förutsättningar.

15 år senare var det dags igen. Då bestämde jag mig för att ta ett års paus från yrkeslivet och skriva in mig som student på Göteborgs universitet. Jag hade redan läst A-nivå samtidigt som jag jobbade inom företagsekonomi. Men B- och C-nivå fick bli på helfart. Detta var inte lika enkelt som första gången. Jag hade länge saknat dessa kunskaper i min yrkesroll. Men när jag nu hade familj, hus och ekonomiska åtagande så var jag tvungen att planera betydligt mer. Så efter några års sparande och när tillfället var rätt gjorde jag slag i saken. Jag är fullt medveten om att jag är privilegierad som kunde leva på sparade pengar och min man under ett år. Så om jag har några unga läsare, passa på att plugga innan du behöver försörja någon mer på din inkomst. Det är iaf betydligt enklare. Men så roligt det var att bli student för ett år igen!

Nu tre år efter mina ekonomistudier så anmälde jag mig till en ett års utbildning för att bli yogalärare. Det har sannerligen varit en omtumlande, lärorik och känslosam resa. Varje månad har jag tillbringar en hel helg med 2 andra fantastiska själar och lärt mig så mycket på så många olika plan. Mellan träffarna har vi haft massor med litteratur att läsa, frågor att svara på och fysisk praktik att öva på. Ja, det har tagit mycket tid. Jag har suttit sena kvällar och tränat tidiga mornar för att få ihop det med jobb och tre barn. Om det har varit värt det? Fråga min man… 💕
Nä, men allvarligt så har det varit en av de bättre sakerna jag har prioriterat att göra. Nu i Juni hade jag min certifieringsklass och nu startar nästa steg. 🙏 Vad det blir gällande personlig utveckling vet jag inte ännu. Nu ska jag unna mig ledighet och mer närvaro med familjen på lediga stunder. Nu lyfter jag näsan tillfälligt från yogaböckerna.

Du har lämnat ett stort tomrum hos oss älskade Wilma

Igår var en fruktansvärd dag. Den dagen som alla djurägare fasar för. Som man vet ska komma, men som jag iaf har ignorerat och tänkt att det är iaf inte nu. Igår var nu.

Min älskade lilla Wilma. Som har funnits i vår familj i snart 14 år. Vi köpte henne redan ett halvår efter att vi träffades. Som 24-åring blev jag med valp. Hon har varit där genom barn, hus, giftermål och mycket mycket mer. Hon har varit en fantastisk kamrat och en sån stor källa till djup vishet. Hennes bruna ögon som alltid visade så mycket kunskap om världen. Vår ordlösa kommunikation som växte sig starkare efter varje timme som vi tränade tillsammans. Allt hon lärt mig om ledarskap, om att var förälder. Allt hon rustat mig för. Jag hade inte kunnat ha en bättre läromästare i att vara konsekvent, i att testa mina ledaregenskaper när vi tränade, i att vara kärleksfull, konsekvent och tydlig. I att vara i nuet. Det fanns inget som var så välgörande för själen som att umgås med henne. Hon lärde mig vikten av förundran och att vara i nuet. Det är jag så tacksam för.

Alla de som var rädda för hundar men som ändå kände sig trygga med att vara i närheten av Wilma. Alla de som blev så glada av att träffa henne varje dag den tiden hon var med oss på jobbet och var en ”kontorshund”. Hennes dagmatte i Helsingborg. Mina föräldrar som hon bodde hos de sista åren då vi fick det tråkiga beskedet att ett av barnen var allergiskt. Alla våra syskon och familjemedlemmar vars hjärta hon också krupit in i. Jag vet att hon har lämnat så många spår av kärlek och fina minnen bakom sig.

Jag vet att hon var gammal, jag vet att hon hade levt klart, hon sa det så tydligt till mig några dagar innan. Men ändå är det så svårt, det är så tomt, de är så fruktansvärt hemskt att vara den som bestämmer över liv och död. Det skär i hjärtat att se barn och familj så upprivna och ledsna, det sliter itu mig inuti att hon inte finns bland oss längre.

Försöker verkligen att använda alla tekniker som yogan har gett mig. Att vara i nuet, att inte klamra mig fast, att vara tacksam för det som varit, att andas, att ta en minut i taget. Vet ju att det kommer bli bättre för varje dag. Men just nu så kryper hon in i mitt sinne hela tiden. Med minnesbilder, tankar om vad vi upplevt, sorg att jag aldrig mer få klappa henne, promenera med henne eller se när barnen leker med henne.

Min fina älskade Wilma, du kommer alltid vara en del av mitt och många andras hjärtan. Vi älskar dig och minns dig för alltid.

Vila i frid, hoppas du nu springer lyckligt efter pinnar på en sommaräng utan krämpor, stelhet eller smärtor.

Alla barn har rätt till en trygg uppväxt

I dagens HN skriver jag om att alla barn har rätt till en trygg uppväxt.

Vår viktigaste tillgång och vår framtid är våra barn. Därför är det en av Liberalerna i Varbergs viktigaste valfråga. Våra barn är framtida beslutsfattare, skattebetalare och samhällsbyggare. Så mycket av allt vi bär med oss i livet börjar i vår barndom. Vilka värderingar vi får, vilken kunskap vi har, vilken självbild vi går in i vuxenvärlden med.

Vad tror ni riskerar att hända med barn som fråntas sin trygghet? Som kanske vågar berätta för någon vuxen men som blir sviken av samhället om och om igen genom att ingen lyssnar på dem? Genom att deras ord väger lätt bara för att då råkar vara barn? Barn som är de mest värnlösa i vårt samhälle, som behöver oss vuxna, som är beroende av att samhället är uppbyggt för att finnas där för dem blir om och om igen svikna.

Jag kräver att alla barn ska kunna växa upp i ett Sverige där de känner att de är skyddade av oss vuxna, att myndigheter och beslutsfattare har ett barnperspektiv när de bemöter barn.

Sverige kan vara stolta över att vara det första landet i världen som införde förbud mot barnaga (1979). Ändå blir tusentals barn misshandlade i Sverige varje år!

Nationell kartläggning från 2018 visade att endast 5% av de barn som utsätts för psykiskt och/eller fysiskt våld berättar för polis. Så mycket som 44% av tillfrågade elever har varit utsatta för barnmisshandel. Barnkonventionen har inte fått det genomslag som förväntas. Att dessutom våld mot barn som leder till anmälningar i så stor utsträckning läggs ner talar sitt tydliga språk, det är ett lågprioriterat ärende inom polisens och åklagarnas verksamhet.

De globala målen som har antagits av FN:s medlemsstater skall vara genomförda 2030. Ett av målen säger att alla barn ska får växa upp utan våld och utnyttjande. Det är dags att ta krafttag på flera fronter för att klara dessa så snart som möjligt.

Det har tagits vissa åtgärder. 2005 beslutades att ge åklagarmyndigheten, rikspolisstyrelsen, socialstyrelsen och rättsmedicinalverket att inrätta fler barnahus. Detta är tänkt att ge stöd och skydd till barn. Det vi behöver göra är både att ha kraftfulla åtgärder på plats när något inträffar. Ytterligare steg är påbörjade för att stärka och förbättra barns rättigheter. Men det går alldeles för långsamt! Varje dag finns det barn där ute som far illa i sin hemmiljö, som inte är trygga, som blir misshandlade och kränkta.

När barn behöver skydd och misstanke om misshandel av barn finns ska det finnas processer med ett barnperspektiv och som är skyndsamma för att minska barnens lidande. Men det behöver göras mer, mycket mer. Liberalerna vill bland annat:

• Öka samverkan för att minska risken att barn faller mellan stolarna

• Följa upp placerade barns hälsa

• Ge socialtjänsten mer befogenheter att t ex kräva att föräldrar deltar i behandling.

Jag är helt övertygad om att denna fråga är ett grundfundament i vårt samhälle. Kan vi se till att säkra varje unges rätt till en trygg uppväxt så vinner vi så otroligt mycket. Inte minst individen. Fast också samhället i stort. Jag kommer göra allt jag kan för att påverka till att varenda unge får en trygg uppväxt. Låt oss se till att göra en förändring så att våra barn med stolthet kan titta tillbaka och tänka att så tragiskt att samhället såg ut som det gjorde för 20 år sen, men vad stolta vi är att våra föräldrar, den tidens beslutsfattare tog tag i detta och gjorde skillnad så att nu får varje unge växa upp i en trygg miljö.

Debattartikel som publicerades i HN 2 maj

9 september är det val. Det är ett tillfälle för dig att säga vad du tycker är viktigt, vilka sakfrågor som ska prioriteras. Det är också ett tillfälle då du berättar vilken ideologi som ska prägla vårt samhälle. Det är inte bara sakfrågorna som påverkas beroende på vad du lägger för valsedel i lådan, det är också hur samhällets grundsyn ska vara och vilka värderingar som ska råda.

I en tid när Europa och världen visar på kraftiga svängningar åt slutenhet och extremism är det otroligt viktigt att just du tar ställning till vilket Sverige du vill ha.

I Sverige har vi sett samma utveckling de senaste åren. Ett parti med tydlig främlingsfientlig ideologi tog sig in i riksdagen 2010 och har sen dess stadigt gått framåt. Ett parti med många lik i garderoben som har satt på sig kostymen och putsat till politiken i sakfrågorna. Så mycket att det nu har bildats ett parti höger om SD som vill vara ännu tydligare med sina värderingar.

Vi vägrar att tro att alla de människor som lägger sin röst på dessa parti har främlingsfientliga åsikter. Vi tror att det till stor del handlar om ett missnöje med att viktiga frågor i Sverige inte har tagits på allvar och har varit obekväma att prata om. Det är beklagligt och det måste bli en ändring på det. Men lösningen är aldrig att låta högerextrema krafter få grepp om vårt samhälle. Sverige är ett fantastiskt land, byggt på lång tid av fred, entreprenörsanda, plikttrogenhet och gemenskap.

Som liberal är det lätt att vara stolt över vår historia och ideologi. Vi hänvisar inte till en brunfärgad nationalism eller tittar tillbaka till en romantiserad bild av vikingar och karoliner. Vår historia skäms inte för sig. Vårt parti bildades ur kampen för rösträtt för alla kvinnor och män. Varje människa ska vara fri att forma sitt liv, det är grunden för liberal politik. Det spelar ingen roll vart du kommer ifrån. Vi förutsätter att alla vill bidra och vara med och forma sitt eget liv på allra bästa sätt samtidigt som vi har ett samhälle som ställer upp för dig om du skulle falla.

När du lägger din röst på valdagen så lägger du också din röst på hur du vill att samhället ska styras, vilka normer och värderingar som ska gälla. Hur skulle du vilja bli behandlad om du flytt för ditt liv, om du blir sjuk och tvingas vara hemma ett tag, om du är ung och står på tröskeln att ta steget ut i arbetslivet? Låt oss rösta fram partier med humana och inkluderande värderingar. Vi behöver inte mer exkluderande och splittringar, vi behöver jobba tillsammans och inkludera. Lägg liksom oss din röst på Liberalerna den 9 september.

Incitament för jämställt uttag av föräldraledigheten

Har en längre tid funderat mycket på det här med föräldraledigheten och om det är bra att genom politiska beslut försöka styra ett mer jämställt uttag av föräldraledigheten mellan föräldrarna. Då jag själv har 3 barn och nyligen har varit föräldraledig så är det en fråga jag har levt med och nära de senaste åren.

Jag och min man har totalt sett över våra 3 barn varit väldigt jämställda i vårt uttag. Första barnet tog vi 9 månader var för. Andra barnet tog han 15 mån och jag 4+3 mån. Tredje barnet tog jag 13 mån och han 7 månader. Förutom blandade reaktioner från samhälle och bekanta så tänkte jag resonera kring de rent faktamässiga. Vi har haft ganska enkelt att fatta dessa besluten på flera plan. Förutom vår övertygelse att det är bra för barnen, föräldrarna och relationen att vara hemma med barnen så har det varit ganska enkelt för oss då vi genom våra jobb båda två har rätt till 6 månaders föräldralön från arbetsgivaren. För oss har det inneburit att vi under 6 mån har fått totalt från försäkringskassa och arbetsgivare 90% av vår lön. Detta är otroligt förmånligt tycker jag. Men har insett under dessa åren att skrämmande få känner till detta.

Då och då kommer det uttalande från politiska partier om hur de skulle vilja reglera uttaget mellan föräldrarna för att skapa en mer lik fördelning av uttaget av föräldraledigheten. Om vi tittar på det ur en strukturell synvinkel så tror jag absolut på att det spelar roll på många plan för vårt samhälle hur vi tar ut föräldraledigheten. Ditt enskilda beslut i din familj påverkar många i det stora hela. Det handlar om syn på kvinnor och män i arbetslivet, karriärmöjligheter, strukturer och synsätt, VAB, löneutveckling, pension, ”manliga och kvinnliga” roller som påverkar våra barn mm. Finns nackdelar med dagens uttagsnivåer både för kvinnor och män på ett strukturellt plan.

Tittar vi istället på det ur den enskildes perspektiv så är det lätt att tycka att ingen annan skall besluta hur vår familj skall göra. Det är upp till oss att skapa den bästa möjliga för vår familj utifrån våra förutsättningar. Det kan handla om löneläge, vilja att vara hemma med barnen, karriärambitioner, egenföretagande, studerande eller andra livssituationer som gör att dagens mall eller system inte passar den enskilda familjen eller gynnar ett visst typ av uttag.

Så finns det då någon helig väg som är optimal? Troligen ingen för alla och envar. Dessutom så handlar det nog också om vad jag tror på, skall jag värna individens rätt att bestämma själv eller skall jag inskränka på den till förmån för det stora hela? Går det att ha ett system som tar hänsyn till alla där ingen hamnar i kläm? Vare sig du jobbar, studerar, driver eget företag?

Jag tror såhär:

  • Ändringar av dagens system skall ha barnen i fokus. Inga förändringar får göras som gör att barnen hamnar i kläm. Det är barnens rätt till att få vara hemma med sina föräldrar dess första tid i livet som vi ska tillgodose anser jag.
  • Det är bra för barn och föräldrar att båda är hemma en längre period om det är möjligt att lösa.
  • Att hitta frivilliga incitament som gynnar de flesta familjer är att föredra framför tvång. Tex föräldralön. Varför promotas detta inte mer?
  • Generellt så tänker jag att vi i Sverige har ett fantastiskt förmånligt system som möjliggör för många familjer att hitta ett sätt som är bra.
  • Även om vi har ett bra system i dag, ett av de bättre i världen. Så innebär det ändå såklart att det kan bli bättre

Nästan allt som är en självklarhet för dig är omöjligt för min vän

Vad tar du för givet i livet?

En promenad, hämta barnen från förskolan/skolan, handla, laga mat, duscha, dammsuga, ta barnen till deras träning, byta sänglakan, tvätta, gå på bio, äta på restaurang, träna. Det finns så många vardagsögonblick som jag många gånger bara låter passera, jag stannar inte upp. Jag åker från jobbet och gör alla vardagsgöromål utan att reflektera, jag tar det för givet. Det är troligen många som har en liknande vardag, min barndomsvän var en dem. Vi är lika gamla, vi har båda barn. Hennes familj lever ett aktivt liv där skidåkning, cykling, löpning och idrottsevenemang var ett stående inslag. Hon hade precis som jag och kanske du, drömmar, planer, karriärtankar, roligt jobb, familjeliv där alla hjälps åt, årliga resor mm. Men så en dag fick hon en kraftig infektion, det är snart 3 år sen. Min vän blev aldrig bra igen.

Febern ville inte ge med sig, en ständig sjukdomskänsla i kroppen, konstant värk likt influensa, huvudvärk, sämre kognitiv förmåga, extrem energibrist och en rad andra symptom har hon fått leva med sedan dess. Alla vardagsaktiviteter som tidigare var självklara är nu omöjliga för henne. Efter lång kamp med ett flertal läkare och otaliga sjukhusbesök fick hon tillslut träffa en ME-specialist. Min vän fick diagnosen ME, något som gav henne svar men ingen bot. I dagsläget finns nämligen ingen behandling mer än att hålla sin aktivitetsbalans och inte göra mer än kroppen tål samt i vissa fall symtomlindrande medicin. Kan du tänka dig att 1,5 timmes läsning gör dig försämrad i flera dygn så att du inte klarar föra samtal? Därefter fortsätter du att vara sängliggande, dag in och dag ut.

Privat bild

Min vän har en vardag som innebär vila 22-23 timmar/dygn för att undvika förvärrade symtom. Mindre vila eller aktiviteter utanför hemmet ger stor försämring och ökade symtom, detta benämns som “ansträngningsutlöst försämring” (Post-Exertional Malaise) och är typiskt för sjukdomen. Dagliga aktiviteter som att duscha, prata i telefon, eller läsa läxor med barnen måste prioriteras då ett val innebär att de andra får väljas bort. Att följa med på barnens aktiviteter är inte längre ett alternativ, det följer hon om det går från FaceTime från soffan. Att lämna hemmet är ett jätteprojekt som nästan aldrig blir av längre. Hemmet, sängen, soffan är det som utgör vardagen sen flera år. ME benämns ofta som en neuroimmunologisk sjukdom. Den har olika svårighetsgrader där vissa har en mildare variant med en lätt funktionsnedsättning medan de allra sjukaste är helt sängliggande, isolerade, kan inte prata och klarar varken av ljud eller ljus. Sjukdomen drabbar i alla åldrar, många unga som precis har börjat sitt vuxenliv eller till och med barn. Barn som förlorar sin ungdom, som ser sina kamrater växa upp och själva är fångar i sin säng. Sjukdomen är vanligare än MS. Mer än 40 000 personer beräknas ha sjukdomen i Sverige. I världen är det miljontals. Kunskapen är låg inom sjukvården. De flesta som söker vård blir oftast inte trodda, förstådda eller hjälpta. Människorna som blir sjuka kan ofta inte göra sin röst hörd, de är hemma, isolerade. De syns inte i samhället. Forskningen är låg, anslagen otillräckliga.

Jag skriver detta för att synliggöra ME, för att lyfta, för att berätta. Det behövs två saker för att hjälpa alla drabbade och i framtiden hitta bot och behandling,

– synlighet och forskningsanslag.

Detta kan vi hjälpa till med! Jag, du, alla vi som fortfarande är friska och kan njuta av att ha en vardag. Hjälp mig att dela, ge en summa till biomedicinsk forskning:

Bankgironummer: 136-7481
Swishnummer: 123 056 33 95 (mottagare: RME Forskning)
Läs mer på http://www.rme.nu och se gärna dokumentären Unrest som finns på bla Netflix.