Kategoriarkiv: Riksdagen

AP fondernas 1-4 investeringar i onoterade bolag som Northvolt

Det har uppmärksammats att AP fonderna 1-4 har investerat knappt 6 miljarder i Northvolt i samband med att Northvolt gick i konkurs.

AP fonderna 1-4 fick ett utökat uppdrag runt 2019 och kunde då börja investera i onoterade bolag. Sen dess har det hänt endel som behöver utvärderas. Dels fick inte AP fonderna 1-4 investera direkt i onoterade bolag utan det skulle ske indirekt. Detta löstes genom att man skapade ett gemensamt bolag som var det bolag som investerade i Northvolt. Det går verkligen att ifrågasätta om det var tanken från politiken när man gav det utökade uppdraget till AP fonderna 1-4.

Jag och min kollega skrev en debattartikel om denna fråga där vi menar att det är dags att utvärdera om utfallet blev som intentionen från politiken var eller om det finns anledning att göra något. Se debattartikeln här: https://www.svd.se/a/zAPVrO/l-utred-satsningar-ihogriskprojekt

Vi fick ett svar av Mats Langensjö som menade att vi missar målet. Han menade att det är fel att försöka undvika risker då det kan skapa större fara för vårt pensionssystem än dagens regler. Han menar vidare att risktagande i kapitalförvaltning är en förutsättning för bra pensioner. Se hans replik här: https://www.svd.se/a/o3zG2K/begransa-inte-ap-fondernas-mojligheter-att-investera-skriver-mats-langensjo

Vi svarade i en slutreplik om att det handlar inte om att vi helt vill stänga dörren för detta i dagsläget utan det handlar om att vi vill utvärdera denna ändring nu när det gått några år och se om intentionen har uppfyllts. Vidare är vi kritiska till hur man skapade detta egna bolag just för att kunna investera i Northvolt. Även detta måste utvärderas. AP fonden nummer 6 har sen länge haft ett mandat att investera i onoterade bolag. De gör detta genom att köpa in sig i andra fonder som investerar i onoterade bolag. Detta är ett sätt att skapa sig mer kunskap, flera som verifierar bolagen innan man går in mm. Se vår slutreplik här: https://www.svd.se/a/OoJQ7q/ap-fonderna-ska-syssla-med-ratt-saker-skriver-liberala-politiker

I veckan så uppmärksammade SVT sin granskning av just hur det gått till när AP fonderna 1-4 investerat i Northvolt. Här kan ni se det: https://www.svt.se/nyheter/granskning/bolag-utan-anstallda-fick-uppdraget-nar-ap-fonderna-satsade-miljarder-i-northvolt

Vidare så beskriver AP fonden 6 att de tackade nej till investeringar i Northvolt och att de inte investerar på det sättet. Ni kan se det både i länken ovan eller här: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/har-ar-ap-fonden-som-inte-ville-investera-i-northvolt-for-riskabelt

Det känns bra att SVT granskat detta och nu tycker jag det är viktigt att vi från politikens sida fortsätter att ligga på för att få till en utvärdering med eventuella åtgärder. Det jobbar jag för.

Sverige behöver mer än retorik – vi behöver reformer som fungerar

Under en paneldiskussion jag nyligen lyssnade på fick Daniel Suhonen, chef för tankesmedjan Katalys, ordet för att kommentera ämnet om det är bra för Sverige med miljardärer. Han beskrev publiken, som bestod av många borgerliga politiker, som ett ”klägg” och hävdade att skattesänkningar gjort att Sverige ”inte fungerar alls”. Det är en hård retorik som saknar nyanser och i slutändan skjuter bredvid målet.

Det är ironiskt att Suhonen, som själv tillhör det politiska påverkansklimatet i Stockholm, riktar sig mot det han kallar ”klägget”. Han har visserligen inte erfarenhet från arbetslivet utanför politik och opinionsbildning, men talar ändå självsäkert om hur verklighetens Sverige ser ut. Att förenkla komplexa ekonomiska problem till enbart skattesänkningar som bov i dramat är inte bara missvisande – det bortser också från de faktiska reformer Sverige behöver.

Sverige har genomgått flera stora förändringar i skattesystemet de senaste decennierna. Många av dessa reformer har bidragit till att fler har fått arbete, företag har kunnat växa och innovation har stimulerats. Att påstå att vi nu lever i ett land som ”inte fungerar alls” är en överdrift som inte stämmer överens med verkligheten.

Det är sant att vissa delar av välfärden idag inte fungerar optimalt men det beror inte bara på skattesänkningar. Problemen är ofta strukturella: byråkrati som hämmar, myndigheter som skapar massa kostnader för kommuner och regioner och en byråkrati som är väldigt skadlig för Sverige.

I stället för att peka finger mot ”klägget” – oavsett om det handlar om borgerliga politiker eller inflytelserika vänsterdebattörer – borde vi fokusera på att skapa bättre förutsättningar för företagande, innovation och arbete. Sverige behöver ett skattesystem som både uppmuntrar tillväxt och samtidigt tryggar vår välfärd – inte en återgång till 70-talets höga marginalskatter och stagnation.

Retorik som Suhonens skapar rubriker, men löser inga problem. Sverige behöver lösningar – inte fler etiketter på sina politiska motståndare.

Tjänar USA på Trumps politik ”America first”?

De senaste dagarnas allt mer grova, osanna och hemska utspel och uttalande från President Trump har fått mig att fundera på vad han vill uppnå. Jag antar att jag inte är ensam om detta.

Men några saker jag funderar på är just retoriken ”America first”. För är det verkligen så att det är det han uppnår med den politik han bedriver eller de uttalande han gör?

Om USA skulle införa tullar på all import från EU skulle det få betydande ekonomiska konsekvenser för båda parter. För USA skulle sådana tullar sannolikt leda till högre priser på importerade varor, vilket skulle kunna öka inflationen och minska konsumenternas köpkraft. Dessutom skulle amerikanska företag som är beroende av europeiska insatsvaror kunna drabbas av ökade produktionskostnader, vilket kan påverka deras konkurrenskraft negativt. Historiska analyser visar att höjda importtullar ofta resulterar i lägre BNP-tillväxt på både kort och lång sikt samt högre inflation på kort sikt i det land som inför tullarna. Detta är såklart mina spekulationer. Men jag skulle nog vilja påstå att av de experter jag har läst analyser av så gynnar det inte någon part att införa tullar.

Så hur beroende är då USA och Europa av varandra? Det var min nästa fråga jag funderat på ett tag. När det gäller handelsrelationen mellan USA och EU var EU:s andel av USA:s totala varuexport 15,5 % år 2021, medan andelen av USA:s totala varuimport från EU var 17,3 %. bis.doc.gov (Klicka på länken för att se statistiken jag hittade) Dessa siffror indikerar att EU är en av USA:s största handelspartner, och att införandet av tullar skulle påverka en betydande del av USA:s utrikeshandel.

Sammanfattningsvis skulle införandet av tullar på import från EU sannolikt leda till negativa ekonomiska effekter för USA, inklusive högre konsumentpriser och potentiella störningar i försörjnings kedjor. Givet den betydande andelen av USA:s handel som involverar EU, skulle sådana tullar kunna få stora konsekvenser för den amerikanska ekonomin.

Så min fråga kvarstår. Jag förstår inte vad Trump vill ha ut av detta. Möjligen att han tänker sig att fler företag ska etablera sig i USA istället för att vilja importera med tullar… En sak är iaf givet. EU behöver steppa upp i att göra det välkommet och gynnsamt för företag att etablera sig i Europa och/eller stanna kvar i Europa. Vi behöver jobba med mindre byråkratiskt krångel.

Koll på pengarna – arbetsgivaravgifter

Har du koll på vad arbetsgivaravgifter är eller hur de används? Se min video om detta ämne här: Koll på pengarna – arbetsgivaravgifter

Det kommer komma fler såna här videos för att berätta om hur saker fungerar, vart skattepengarna hamnar, hur din privatekonomi påverkas mm. Har du några tips på vad jag borde ta upp? Skriv till mig i kommentarerna.

Arbetsgivaravgifter är en skatt som arbetsgivare i Sverige måste betala när de har anställda. Avgiften är en procentuell del av den anställdes lön och går till staten för att finansiera olika sociala trygghetssystem.

När en arbetsgivare betalar ut lön till en anställd måste de också betala arbetsgivaravgift ovanpå lönen. Det innebär att om en anställd har en lön på 30 000 kronor i månaden, så kostar den anställde mer än så för arbetsgivaren, eftersom arbetsgivaravgiften läggs till.

Arbetsgivaravgiften består av flera delar, bland annat:

Ålderspensionsavgift – går till den anställdes framtida pension.
Sjukförsäkringsavgift – finansierar sjukpenning vid sjukdom.
Arbetsmarknadsavgift – går till arbetslöshetsförsäkring och andra arbetsmarknadsåtgärder.
Föräldraförsäkringsavgift – betalar för föräldrapenning vid barnledighet.
Efterlevandepensionsavgift – används för att ge ekonomiskt stöd till anhöriga vid dödsfall.

Hur mycket arbetsgivaravgiften är beror på den anställdes ålder. För de flesta vuxna ligger den på 31,42 % av lönen (2025). Arbetsgivaravgiften kan vara lägre för vissa åldersgrupper och för vissa företag. Tex har regeringen infört lägre arbetsgivaravgifter för småföretag just nu när de anställer sin 1:a eller 2:a anställda.

Arbetsgivaravgiften är en viktig inkomstkälla för staten och finansierar många välfärdstjänster. Den är också en kostnad för företag och påverkar hur mycket de kan betala i lön eller hur många de har råd att anställa.

Sverige bör anslutas till euron

Allt fler vill införa euron i Sverige. Efter ett kraftigt kronfall och import av inflation under det senaste året och att allt fler ser behovet av ett starkare Europa som motkraft till Ryssland, har opinionen stadigt vuxit för att införa euron. Precis som med Nato bör Sverige ta rygg på Finland och ansluta sig till euron.

I tider av oro söker sig människor till trygga hamnar. I valutavärlden är de trygga hamnarna euron och dollarn. Alla i Sverige känner dagligen av den svaga kronan. Sverige importerar inflation och det har pressat hushållen, inte minst genom högre matpriser. Dessutom har den svaga kronkursen synts på notan för alla som kommit hem från en semester utomlands.

I och med Rysslands krig mot Ukraina har behovet av ett starkare och mer sammanhållet Europa ökat. Sverige står i dag med ena foten utanför EU. Med euron stärker Sverige EU och vår egen roll. Den som vill att Sverige ska ha mer att säga till om borde driva på för euron.

Samtidigt bör svenskarna fråga sig “Hur vill Putin att Sverige ska agera? För att främja ett svagare eller ett starkare Europa?”.

Tidigare var ofta bilden att en svag krona är bra för företagen och försäljningen utomlands, nu står i stället företagen och ropar efter euron. Relationen mellan Sveriges ekonomi och Europas har förändrats. Med det har fördelarna med en svag krona sipprat bort, och vänts till ökad sannolikhet för högre räntor. Kronan riskerar i stället att hämma Sveriges levnadsstandard och tillväxt.

Arbetet behöver nu i höst påbörjas för ett inträde i euron så snart som möjligt. Frågan behöver ställas till alla partier som motsätter sig ett inträde, varför vill ni sätta Sverige på avbytarbänken och behålla en skakig valuta?

Liberalerna är partiet och rösten för alla dem som vill ha en tryggare valuta och ett starkare Europa som svar på Rysslands försök att splittra EU. Finland har haft euron i 24 år. Det har gått utmärkt. Så låt oss följa Finlands exempel precis som med Nato och gå med i euron. Ju förr desto bättre.

Jag vill utmana skatteslöseriet

En av mina drivkrafter till att jag valde att bli politiskt aktiv var för att utmana och vara med och minska skatteslöseri. (Egentligen skulle jag vilja skriva utrota, men har insett att det nog inte helt går)

Vi alla betalar tillsammans in ca 2500 miljarder i skatt genom inkomstskatt, moms, företagsbeskattning, arbetsgivaravgifter, punktskatter mm. Ungefär hälften går till kommuner och regioner och den andra hälften till staten. Sverige har dessutom ett av världens högsta skattetryck.

Jag betalar gärna skatt. Har tänkt så alla år innan jag blev politiker också. Men! Jag vill veta att mina skattepengar går till rätt saker. Att de som blir sjuka, behöver omsorg, är beroende av LSS mm får den hjälp de behöver. Att skyddsnätet fungerar. Att det inte har hål i sig. Skolan ska finnas där för varje barn, se dem och erbjuda den hjälp man behöver för att klara skolan. Vi ska fatta kloka beslut för att gynna den ekonomiska tillväxten, för att fler företag ska kunna etablera sig, för att locka internationella talanger, för att klara klimatutmaningen. Ja. det finns så mycket viktigt att använda skattepengarna till. Ovan är bara en bråkdel.

Men! sen så finns det de som slösas bort. På ineffektiva organisationer, på onödigt dyra byggnationer eller investeringar, på för mycket chefer, för stor andel administrativ personal mm mm. Detta vill jag utmana. Alla politiker och anställda inom offentlig sektor borde ha det som uppdrag. Att utmana om pengarna gör bäst nytta.

Kolla in denna filmen: Youtube om skatteslöseri

Hör av dig till mig: sloseri@liberalerna.se

✅ Liberalerna uppfyller sitt vallöfte om skattefritt sparande på ISK! Sparande blir skattefritt upp till 300 Tkr i två steg.

Det innebär att det blir förmånligare att spara och förhoppningsvis kan nu ännu fler starta ett sparande för att bygga upp sitt eget ”fuck-off kapital”

Att spara ger större frihet, egenmakt och trygghet

Det ska helt enkelt löna sig mer att spara än att slösa.

De länk till förslaget om skattefritt ISK sparande. Länk

Här kan nu se hela pressträffen. Länk

Resan till Ukraina, del 2

Jag väljer att skriva om resan för jag har insett att det bästa sättet jag kan bidra på som riksdagsledamot från Sverige är genom att berätta om det jag såg och gjorde, jobba för att bidra till att stödet till Ukraina fortsätter på bästa sätt utifrån deras behov. Jag kan inte på nått sätt förstå eller försöka förstå hur det verkligen är att leva i detta som miljontals Ukrainare gör. Det är med en stor ödmjukhet och respekt som jag försöker göra denna resa rättvisa och ta med mig lärdomarna för att fortsätta bidra till att vi hjälper Ukraina att vinna kriget och sin frihet.

Det är en ganska lång resa för att ta sig till Ukraina som ändå ligger nära Sverige. Först fick vi flyga till Warszawa. Därifrån var det buss till staden Chelm som ligger nära gränsen till Ukraina. Därifrån tog vi tåget som skulle ta oss till Kiev. 13 timmars tåg men då det var på natten var det ganska smidigt.

Vi hade fått tydliga instruktioner innan resan. Ingen fick veta vart vi skulle. Vi fick inte ta med egna mobiler, datorer mm. Dagen innan hade jag fått kvittera ut en lånetelefon till resan som var utan allt i princip. Underrättelsehotet är stort liksom hoten pga kriget. Vi hade fått tydliga instruktioner om hur vi skulle agera mm. Telefonen var utrustad med en app som signalerade om det kom flyglarm och om det då var dags att bege sig till närmsta skyddsrum.

Vi anländer till Kiev tidigt på morgonen

Vi anlände tidig morgon (5:30, den 9 maj) Det hade varit flyganfall mot Kiev natten innan vi åkte och att vi reste just dessa datum, 8-10 maj kändes extra nervöst. Vi möttes upp och fick skjuts till hotellet för att kunna fräscha till oss innan det var dags för det första mötet på Ambassaden. Denna dag bestod av möte med utskottet för EU närmande, besök på Kyiv School och Economics, möte med FN:s del för humanitär hjälp (OCHA), Finansminister Martjenko, Möte med president Zelenskyjs rådgivare Roman Mashovets om det militära läget och sen möte med ett antal radaledamöter (riksdagsledamöter)

Så glad och tacksam för att dessa personer tog sig tid att prata med oss, berätta för oss hur de såg på saken. De har fortsatt stora behov av krigsmaterial, de vill ha tillgång till de ryska frysta tillgångar för bla återuppbyggnad, de jobbar hårt för att komma till rätta med det de behöver för att så snart det går bli medlemmar i Europeiska unionen. På varje ställe vi besökte så såg jag den Ukrainska flaggan vaja tillsammans med den Europeiska. Igen slogs jag av känslan att vi i Sverige är så bortskämda. Vi har tom vissa partier och personer som tvekar till om EU är ett bra sätt att samarbete inom. Jag kan efter den här resan bestämt säga att Ukraina har svaret. Stora problem löses bäst tillsammans. Gemenskap ger också ett skydd.

Möte med representanter för utskottet för EU närmandet

Besöket på Kyiv school of Economics var också imponerande. Sen Rysslands invasion har de utökat sina platser från 200 till 750 platser. Varav hälften är på stipendium för att fler ska få möjligheten att studera. De hade även byggt flera föreläsningssalar i skyddsrum för att kunna bedriva undervisning även under flyglarm. Flera av utbildningarna var skapade för att utbilda personer som behövs i offentlig sektor för bla EU medlemskapet.

Nästa inlägg kommer handla om besöket i Borodjanka, med talmannen Mr. Stefantjuk mm.

Besök i Ukraina med delar av Finansutskottet, del 1

Ukrainas regering och riksdag bjöd in en delegation från Finansutskottet för att komma och besöka dem. Därför har jag de senaste dagarna varit i Ukraina med några av mina politiska kollegor från riksdagens alla åtta partier. Det har minst sagt varit en omtumlande resa.

Jag har svårt att hitta orden för att spegla den respekt jag känner för att vi blev inbjudna, för att de tog av sin tid för att prata med oss, visa oss, försöka förklara för oss hur vardagen är i Ukraina, vilka utmaningar de står inför, vilket stöd de behöver för att vinna kriget.

Vi fick träffa flera personer som är centrala i att hålla igång landets ekonomi och alla funktioner som behövs. De förklarade hur mycket kriget kostar dem och hur beroende de är av stödet från väst både gällande pengar men också vapen. Vi fick också besöka Borodjanka som är en stad ca 5 mil utanför Kiev och var belägrad av ryska militären i ca 30 dagar. Vilken förstörelse de åsamkade staden, hur de dödade oskyldiga människor, hur de använde vapen som är förbjudna i krigsföring.

Fick en stund på Majdan torget där invånare spontant har börjat sätta upp flaggor till minne av alla stupade i kriget. De flaggorna, så många flaggor, så många porträtt på unga människor som hade hela livet framför sig, på pappor, på medmänniskor som krigat och dött för att skydda sitt land och sin frihet. Det tog andan ur mig, att stå där och förstå hur många människoliv som släckts. Samtidigt är det ju inget mot vad alla som har en koppling till dessa människor måste känna, landsmän, personer som bor i det hela tiden.

En liten del av platsen där man genom att sätta upp flaggor hedrar de soldater som dött i kriget

Jag slogs av att vi i Sverige samtidigt har så mycket att lära oss. Vilken motståndskraft de haft och har. Att lyckas återuppbygga attackerade områden så snabbt, att lyckas hålla igång ekonomin och samhället, de har byggt klassrum i skyddsrum och tunnelbanestationer, lyckats hålla en stabil valuta och trycka tillbaka inflationen. Lyckats hålla igång sin infrastruktur, sina betalningssystem, sin energiproduktion mm. Det är sannerligen imponerande. Samtidigt som jag vet att väst har möjliggjort att de har kunnat fortsätta strida för sin frihet så blir jag arg på att vi är så saktfärdiga med att få igång tillräckligt med vapenproduktion, få loss tillräckligt med pengar snabbt. För vår senfärdighet gör att fler dör.

Från min resedagbok:
”11 maj – Nu är vi tillbaka i tryggheten vid gränsen i Polen. Väntar på passkontroll på tåget. Känns surrealistiskt och overkligt. Allt som hänt. Få dagar och så många intryck. Att sitta på möten med ministrar, rådgivare till presidenten och diskutera deras strategier, ekonomiska utmaningar, behov av vapen och sjukvårdsutrustning. Att höra dem prata om arbetskraften de förlorat som de behöver ha tillbaka. På ett sätt så kliniskt och okänsligt. Samtidigt så viktiga diskussioner att ha.
Men kontrasten går inte riktigt att beskriva när vi sen var på besök i Borodjanka och fick höra från de som var där hur Ryssarna agerade när de åkte in och ockuperade staden den 24 februari 2022. Förstörelsen, dödandet, grymheten, krigsbrotten, alla kidnappade barn och saknade personer. Känner sån ilska, frustration, beslutsamhet att vi måste bidra på så många fler sätt för att Ukraina ska vinna kriget och sen kunna bygga upp sitt land.
Framförallt att de inte bara behöver militär utrustning och pengar. Även om det såklart är helt nödvändigt att det kommer löpande. De vill bygga egen kapacitet. Öka sin produktivitet i landet, få dit investerare och företag som etablerar sig. för att kunna stå på egna ben i framtiden. Helt rimligt vill de ha tillgång till de frysta ryska tillgångarna fullt ut för att kunna återuppbygga det Ryssland förstört, hjälpa människor och vinna kriget.”

Det får bli fler inlägg här med mer detaljer kring varje möte och början av resan. Om ni är intresserade.

Jag kommer alltid kämpa för att våra skattepengar ska gå till rätt saker

Jag blev omnämnd på Linkedin och sen i denna artikeln med en förfrågan om att praktisera. Artikel

Självklart vill jag lära mig mer och praktiserar gärna hos Robert.

Självklart behövs det kommunikatörer, administratörer, hr specialister, it tekniker mm.

Det viktiga är dock att alla funktioner som finns runt det jag kallar kärnverksamhet (lärare, undersköterskor, sjuksköterskor, läkare mm) hela tiden har som fokus för att underlätta för dessa yrkesgrupper och deras chefer. Så att de i så stor utsträckning som möjligt kan ägna sig åt att vara där för eleverna, de med omsorgsbehov, de sjuka eller våra invånare.

Det jag vänder mig emot är att all statistik visar att anställda i offentlig sektor ägnar allt för stor del av sin arbetstid till administration för att bland annat rapportera till chefer, specialister, administratörer och politiker. Det måste få ett slut när den administrativa bördan för lärare gör att man inte hinner se alla barn, när socialsekreteraren inte hinner träffa de i behov eller när minutstyrningen i hemtjänsten gör att man inte hinner finnas där för den i behov.

Jag har jobbat både i privat sektor och offentlig sektor och är nu politiker. Håller med Robert även i att det är bra att politiker kommer till olika verksamheter och både hälsar på och gör praktik. Likt som jag verkligen tror på att det vore bra om man i större utsträckning skaffar sig erfarenheter både från att jobba i det privata näringslivet som i politiskt styrda organisationer. Det är både lärorikt och berikande att ta med sig olika perspektiv.

Det jag aldrig kommer sluta kritisera är skatteslöseri! Hur stort eller litet det än är. Det är våra gemensamma pengar som lämnas iväg av människor som jobbat ihop dem. De borde kunna förvänta sig att de hamnar där de gör mest nytta. Det har kommit allt för många alarm om saker som inte fungerar som det ska.

Alla verksamheter har såklart förbättringspotential och statlig verksamhet kan sannerligen också bli bättre. Men riksrevisionen gör samtidigt ett viktigt jobb för att granska verksamheterna. De borde få ett utökat uppdrag för att granska att även statliga bidrag hamnar på rätt ställe. De är nu uppe i över 174 miljarder innan de extra 6 miljarderna till regionerna. Nu direkt skulle man kunna ge statskontoret och Ekonomistyrningsverket i uppdrag att granska vart pengarna hamnar.