Jag vill inleda med att rikta ett varmt och uppriktigt tack till alla medlemmar, kommunföreningar och förbund som under de senaste dagarna har visat mig stöd, förtroende och uppmuntran. Det betyder väldigt mycket. Att jag har välkomnats så varmt av medlemmar runt om i landet under mina snart 4 år i riksdagen har betytt otroligt mycket och jag har lärt känna fantastiska människor som jag hoppas att jag kommer att ha som vänner livet ut.

Jag står fast vid den linje jag tidigare gett uttryck för: partiets nuvarande vägval är ytterst en fråga om värderingar, trovärdighet och liberal identitet. Men i den situation partiet nu befinner sig i är mitt fokus att vara tydlig i sak och värdering – inte att göra detta till en fråga om min egen kandidatur och bidra till ytterligare splittring. Därför kommer jag inte ställa upp som motkandidat till partiledaren. 

I ett annat läge hade det varit en stor ära att få förtroendet leda vårt parti.

För mig har detta hela tiden handlat om en värderingsfråga. Jag är övertygad om att det finns gränser för vilka vägval som kan förenas med ett liberalt partis identitet. Jag har stor respekt för att vi företrädare landar i olika bedömningar. När jag gav mig in i politiken lovade jag mig själv att göra det utan att göra avkall på min inre kompass och det ledarskap jag står för. Det har varit min ledstjärna både i mina år i näringslivet och i min politiska gärning.

Jag tycker att det är djupt olyckligt att partiledningen inte hedrade våra interndemokratiska processer och lät medlemmarna diskutera och fatta beslut om det strategiska vägval som en regeringssamverkan med Sverigedemokraterna innebär. Att i stället göra det till en kabinettsfråga – med hot om regeringskris om partiledaren inte väljs om – är inte ett ledarskap jag kan ställa mig bakom.

Jag kommer att fullfölja mitt uppdrag som riksdagsledamot med samma utgångspunkt som när väljarna gav mig sitt förtroende.

– Det har varit och är en stor ära att få representera Liberalerna i Halland och arbeta för Hallands och Sveriges utveckling. Det avser jag att fortsätta göra mandatperioden ut. Jag vill också bekräfta att jag inte kommer att kandidera i valet 2026. Det beskedet ligger fast. Jag respekterar självklart landsmötets beslut och kommer att låta andra kliva fram – de som känner att de kan bära detta beslut. Jag önskar dem varmt lycka till och hoppas att Liberalerna gör en fantastisk valrörelse.

Liberalerna är ett parti med en lång och viktig historia som har haft stort inflytande på Sveriges utveckling under de senaste hundra åren – och har en viktig roll att spela framåt i svensk politik. Jag hyser stor respekt och värme för alla dem som varje dag arbetar för partiets bästa. Det är vi tillsammans som utgör partiet och vår kraft i samhället.

Med varm liberal hälsning, 

Cecilia Rönn Riksdagsledamot, Halland

Dagens Nyheter

Svenska Dagbladet

Sedan folkomröstningen 2003 har två saker förändrats i grunden. För det första säkerheten: Rysslands brutala invasion av Ukraina är ett angrepp på Europas fredsordning. För det andra handeln: när frihandel hotas av tullar och osäkerhet – inte minst från USA – måste Europa kunna svara samlat. Retoriken från Donald Trump om handel och säkerhet visar hur snabbt spelplanen kan ritas om.

Sverige har tagit stora steg: medlemskap i Nato och en historisk upprustning. Men vi står fortfarande utanför euron. Det duger inte.

En gemensam valuta minskar kostnader och risker som växelkurssvängningar skapar. Det gör det enklare att handla, investera och planera långsiktigt – särskilt för små och medelstora företag. Mer stabilitet stärker konkurrenskraften och gör Sverige mer attraktivt för direktinvesteringar.

Motståndarna varnar för förlorad självständighet och att vi ska betala för andras kriser. Jag menar att stora kriser i Europa påverkar oss ändå. Då är det bättre att sitta vid bordet och påverka än att stå bredvid och påverkas. Ensam är inte stark; ensam är bara ensam.

Därför vill Liberalerna att Sverige tar nästa steg: utreda, förbereda och skapa en euro-option. Vår framtid är europeisk. Nu är det dags att göra EU-medlemskapet komplett – och införa euron!

Här kan du se debatten i efterhand: Riksdagens Webbtv

Europa måste svara samlat när tullar används som utpressning. Att vika sig är att bjuda in nästa krav. Gränser, avtal och allierades suveränitet ska inte vara förhandlingsbara.

Men politiken måste också följas av pengar – och här finns en ofta förbisedd realitet: USA är beroende av en stabil världsekonomi och stabila kapitalmarknader. Landet har en hög statsskuld och är därför räntkänsligt. Om marknaden tappar förtroende och kräver högre ränta för att hålla amerikansk skuld, slår det snabbt mot hushåll, företag och börs. En räntechock är det sista Trump vill ha när han vill framstå som garanten för en ”stark ekonomi”

Därför föreslår jag tre steg för Sverige – utan att politisera oberoende institutioner

För det första: AP-fonderna och andra stora långsiktiga investerare bör redovisa den aggregerade exponeringen mot amerikanska tillgångar och ha beredskap för successiv diversifiering vid marknadsstress, inom ramen för respektive fonds mandat. Det handlar om transparens och riskhantering – inte om politisk detaljstyrning av enskilda placeringar.

För det andra: Riksbanken bör, inom ramen för sitt arbete med finansiell stabilitet, genomföra och öppet redovisa stresstester för scenarier där handelskonflikter fördjupas, regelverk politiseras och kapitalflöden blir mer störningskänsliga. Ett litet, exportberoende land behöver bättre beredskap när geopolitiska chocker kan bli finansiella chocker.

För det tredje: regeringen bör driva på en starkare europeisk kapitalmarknad/kapitalmarknadsunion. Europa har mycket sparande – men marknaderna är splittrade. När finansieringen inte flyter smidigt över gränser blir europeiska företag mer beroende av amerikanska marknader och investerare, särskilt i oroliga tider. En starkare europeisk kapitalmarknad gör att europeiskt sparande i högre grad kan finansiera europeiska investeringar i industri, energi, tech och försvar.

Euron är central

Utanför eurosamarbetet sitter Sverige med en liten valuta i en potentiell storm: större kronrörelser, högre riskpremier och mindre inflytande när EU formar bankunion, betalningsregler och krisverktyg. Med euron får hushåll och företag stabilare förankring i Europas finansiella kärna, lägre friktion i handeln och en tydligare plats vid bordet.

Euron är också en konsumentskyddsfråga. När kronan försvagas stiger priserna på import, energi och teknik. Stabilitet är konkurrenskraft och trygghet.

Slutsats:

Sverige behöver minska sårbarheten mot politiska chocker som blir ekonomiska chocker. Därför bör vi säkra en euro-option – så att Sverige kan ansluta snabbt vid behov – och samtidigt bygga en starkare europeisk finansieringsmotor genom kapitalmarknadsunionen.

Min debattartikel

För mig och Liberalerna är det här inte en teknisk skattefråga i marginalen. Det är en tillväxtfråga för Sverige AB.

En viktigt faktor för att små och medelstora företag ska kunna växa behöver de kunna ta in extern styrelsekompetens: personer som har erfarenhet, nätverk och mod att både stötta och utmana ledningen. När professionella styrelseledamöter inte kan fakturera sina arvoden via egna bolag blir uppdragen mer osäkra, svårare att kombinera och i många fall mindre attraktiva. Det minskar utbudet av erfarna kandidater och gör det krångligare – och dyrare – för mindre bolag att bygga starka, oberoende styrelser.

Tillväxtanalys studie – viktig, men inte komplett

På seminariet diskuterade vi också den registerstudie som Tillväxtanalys gjort, där man tittat på cirka fem miljoner styrelseuppdrag under perioden 2013–2021. Det är ett bra underlag och jag välkomnar att frågan har analyserats ordentligt. Samtidigt delar jag inte alla slutsatser som dras utifrån materialet.

Studien har några tydliga begränsningar:

• Den kan inte skilja på externa och interna styrelseledamöter. Just externa ledamöter – som kommer in med ”friska ögon” och oberoende perspektiv – är helt centrala för små och växande företag.
• Den saknar data om arvodesnivåer. Därmed fångar man inte om det blivit dyrare eller svårare att rekrytera externa ledamöter, vilket i praktiken är kärnfrågan för många mindre bolag.
• Den belyser inte förskjutningen mot advisory boards, som vi nu ser på flera håll. Advisory boards kan ha sin plats, men de innebär inte samma formella ansvar eller transparens som ett riktigt styrelseuppdrag. Om företag tvingas gå den vägen av skatteregler riskerar vi att urholka bolagsstyrningen.

Det här gör att studien inte fullt ut fångar den verklighet som många företagare och styrelseproffs beskriver: att regelverket faktiskt gör det svårare att bygga professionella styrelser på ett hållbart sätt.

Konsekvenser för individen – och för jämställdheten

På seminariet delade Louise Nicolin sin resa från anställd till professionell styrelsearbetare. Hennes erfarenheter visar hur dagens regler påverkar både vardagen och trygghetssystemen: socialförsäkring, pension, möjligheten att bygga upp ett stabilt företagande kring sitt styrelsearbete.

Här finns också ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Många kvinnor tar steg in i styrelser via kombinationer av konsultverksamhet, projekt och styrelseuppdrag. När regelverket gör det svårt att skapa en sammanhållen, företagsbaserad struktur kring sitt arbete blir trösklarna högre – särskilt för den som inte redan har ett stort ekonomiskt skyddsnät.

Det är helt enkelt slöseri med kompetens när vi gör det onödigt krångligt att bygga en karriär som professionell styrelseledamot.

Vad behöver göras framåt?

Tillväxtanalys pekar själva på att det finns skäl att titta djupare på frågan. Min slutsats är tydlig: vi behöver en utredning med uppdrag att åter öppna möjligheten att fakturera styrelsearvoden via bolag.

Sverige har en stark tradition av bolagsstyrning och ett stort antal personer med tung erfarenhet som gärna vill bidra i styrelser. Den kompetensen måste tas till vara om vi menar allvar med att stärka konkurrenskraften och få fler företag att växa.

Min och Liberalernas roll

Som ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna och ledamot i Finansutskottet kommer jag att fortsätta driva frågan om beskattning av styrelsearvoden. Jag vill få till en lagändring i inkomstskattelagen som krävs för att man återigen ska kunna fakturera för sina uppdrag och som gör det enklare och mer attraktivt att ta styrelseuppdrag och enklare för företag att rekrytera externa ledamöter.

Stort tack till Styrelseakademien, Svenskt Näringsliv, Louise Nicolin, Günther Mårder och alla riksdagskollegor som deltog i samtalet. Det här är en fråga där politiken och näringslivet behöver arbeta tillsammans.

Har du egna erfarenheter av hur dagens regler påverkar dig som styrelseledamot eller företagare? Hör gärna av dig – jag vill ta med fler konkreta exempel in i det fortsatta arbetet i riksdagen.

Varför behövs grundlagsskydd när aborträtten redan stöds av alla partier?

Sedan 1975 har Sverige en av världens starkaste abortlagar, en lag som Liberalerna (då Folkpartiet) var med och drev igenom. Den ger gravida rätt till fri abort till och med vecka 18 – en ordning som har brett folkligt stöd.

Men lagar kan ändras. Politisk utveckling kan svänga snabbt. Vi ser det i Polen. Vi ser det i USA. Vi ser det i länder där aborträtten under kort tid begränsats eller tagits bort helt. Inget land är immunt mot den utvecklingen.

Att skriva in rätten till abort i grundlagen är därför en viktig försäkring. Ett skydd mot framtida bakslag. Ett sätt att säkerställa att aborträtten aldrig blir ett politiskt experiment som kan monteras ner över en natt. Det blir en skyddad rättighet som inte går att ändra hur som helst.

Vad innebär förslaget?

Regeringens proposition slår fast:

• Den som är gravid har en grundläggande rätt att avbryta sin graviditet.
• Detaljerna regleras fortsatt i vanlig lag, precis som i dag.
• Lagstiftningen får aldrig utformas så att rätten bara blir formell eller i praktiken omöjlig att använda.

Det handlar alltså inte om att skriva in veckogränser i grundlagen – det görs som i dag i abortlagen. Men grundlagen ska garantera att rätten till abort är verklig, inte teoretisk.

En rättighet med avgörande betydelse för jämställdheten

En oönskad graviditet påverkar i första hand den gravida: fysiskt, ekonomiskt, socialt. I tider av krig, när sexuellt våld används som vapen – som vid Rysslands invasion av Ukraina – blir detta ännu tydligare.

Därför är aborträtten mer än sjukvård. Den är en frihetsfråga. En jämställdhetsfråga. En fråga om mänsklig värdighet.

Starkt stöd i processen – och tydlig väg framåt

Majoriteten av remissinstanserna är positiva till förslaget. Nu ska riksdagen rösta två gånger – före och efter nästa val. Säger riksdagen ja båda gångerna börjar grundlagsskyddet gälla 1 januari 2027.

Och ja, Liberalerna kan vara stolta. Det här är en liberal seger som stärker kvinnors rättigheter i generationer framåt.

Skolan först – för barnens och Sveriges framtid

Igår deltog jag i riksdagens budgetdebatt. Jag talade om det som är kärnan i Liberalernas politik: skolan, jobben och människors frihet att forma sina egna liv.

Vi sätter alltid skolan först i varje budget, även i den här budgeten. Men vi befinner oss i en allvarlig läskris. Var fjärde 15-åring kan inte läsa ordentligt. Det är en personlig tragedi för varje barn som drömmer om något större – och ett hot mot Sverige som kunskaps- och industrination. Samtidigt vittnar lärare om en vardag med stök, bråk och våld. Skolan har blivit den vanligaste brottsplatsen för unga.

Här har vi inte hamnat på grund av en enskild reform, utan genom en lång rad misslyckanden, en häxblandning av dåliga beslut: kommunaliseringen som gjort skolan till ett postnummerlotteri, avregleringar som urholkat läraryrkets status och pedagogiska experiment där elever förväntats ta ett ansvar som vuxenvärlden borde bära.

Ett systemskifte i skolan

Nu gör Liberalerna upp med detta. Med oss, Sveriges skolparti i regeringen genomför vi ett systemskifte för barnens bästa.

• Vi reglerar undervisningstiden så att lärare faktiskt får tid att vara lärare – en historisk arbetsmiljöreform.
• Vi ser till att det blir fler skolböcker och färre skärmar, och gör grundskolan mobilfri.
• Vi inför nya läroplaner med fokus på ämneskunskaper, grundläggande färdigheter och vetenskapligt beprövade läsmetoder.
• Vi lägger den största skolbudgeten i modern tid.

Vår kompass är tydlig: vi är inte nöjda förrän varje elev klarar skolan, läraryrket är ett av de mest attraktiva yrkena och varje klassrum präglas av ordning, studiero och respekt. Varje barn ska känna när de går in i klassrummet: här får jag växa, bli utmanad och nå så långt jag kan.

Utbildning och företagande – motorn i framtidens tillväxt

En välutbildad befolkning är också nyckeln till Sveriges långsiktiga tillväxt. Produktivitetskommissionen pekar tydligt på detta. Regeringen har tagit Sverige genom svåra år med inflationsbekämpande politik – nu lägger vi en mer expansiv budget för att ta oss ur lågkonjunkturen.

Liberalerna ser till att utbildning är en central del i den strategin: vi satsar på vuxenutbildning så att människor kan ställa om mitt i livet och på forskning och innovation så att universitet, forskningsinstitut och företag kan ligga i framkant. Sverige ska vara en ledande kunskaps- och tekniknation.

Samtidigt stärker vi företagen – ryggraden i vår välfärd:

• Historiska satsningar på infrastruktur och eftersatt underhåll.
• Ett mer stabilt elsystem med tydlighet om att fossilfri el är grunden för vårt välstånd.
• Beslut om finansiering av ny kärnkraft, förhoppningsvis vid Ringhals i min hemstad Varberg.
• Grönt ljus för havsbaserad vindkraft och miljardsatsningar genom Klimatklivet och Industriklivet.
• Fortsatt elektrifiering av transportsektorn.

Vi minskar regelkrånglet, sänker kostnaden för att anställa genom utvidgat växa-stöd och sänkt arbetsgivaravgift för unga, och förbättrar 3:12-reglerna. Framåt vill vi bland annat sänka bolagsskatten, permanenta sänkta arbetsgivaravgifter för unga och att Sverige inför euron. Budskapet är tydligt: tillväxt och minskade utsläpp ska gå hand i hand.

Frihet i människors vardag

För att Sverige ska växa ur lågkonjunkturen räcker det inte med siffror i en budget – människor måste känna framtidstro. Därför fortsätter vi att sänka skatten på arbete och pension, sänker elskatten och inför en tillfällig sänkning av matmomsen för att underlätta för hushållen.

Från 2026 införs också ett skattefritt grundavdrag i ISK upp till 300 000 kronor – något vi liberaler har drivit igenom. Jag brukar kalla det ett ”fuck off-kapital”: ett eget sparande som gör att du kan lämna ett dåligt jobb, en destruktiv relation eller våga ta risken att starta något nytt. Sparande är frihet i praktiken.

Vi stärker också dem som har det tuffast: höjt bostadsbidrag för barnfamiljer, slopad “funkisskatt” för dem med sjuk- och aktivitetsersättning och en starkare personlig assistans där ersättningen inte urholkas år för år. LSS är en av Sveriges största frihetsreformer – och vi kommer fortsätta försvara den.

Hjärta och hjärna – också framåt

Liberalerna har länge varit hjärta och hjärna samtidigt. Vi har gått före i frågor som allmän och lika rösträtt, föräldraförsäkring, LSS, EU-medlemskapet, kärnkraften och NATO. Nu pekar vi också ut nästa steg: vi vill införa euron, förstatliga skolan igen och lagstifta om en fast husläkare.

Vår utgångspunkt är enkel: Sverige blir sitt bästa jag när entreprenörer kan blomstra, när företag får växa, när barn går i en riktigt bra skola, när det finns ett starkt skyddsnät om man faller – och när vi kan sälja våra innovationer till omvärlden och vara en del av EU:s inre ekonomiska kärna.

Det är det Sverige Liberalerna vill bygga – i denna budget och i kommande.

För mig är det tydligt varför vi som parti behövs i Svensk politik.

Liberalernas uppdrag är tydligt, att försvara friheten och bygga reformer för ett starkare och friare Sverige. I en tid av krig i Europa, starka auktoritära rörelser och svikna löften till barnen i den svenska skolan behövs Sveriges liberala parti mer än någonsin.

Vår vision är tydlig. Vi tar tillbaka skolan till grunderna. Vi driver på för en klimatomställning som förenar tillväxt och ansvar – där företagare och innovatörer ses som lösningen, inte som problemet.

När det gäller regeringsfrågan ger vi ett tydligt besked: vi är ett liberalt, borgerligt parti som vill fortsätta ta ansvar i den nuvarande regeringen som håller ihop Sverige och fortsätta lösa de samhällsproblem vi står inför.

För oss är liberalism med markkontakt att våga ta ansvar för det svåra: för kompromisserna, för budgetarna, för de viktiga reformerna – samtidigt som vi styrs av vår kompass. Vår värdegrund är klar: varje människa ska ha frihet att forma sitt liv och uppfylla sina livsdrömmar. Vi är inte ett stödparti åt någon annan, vi är den liberala kraft som tror på Sverige och ser realistiskt på våra utmaningar.

När vi liberaler sluter upp tillsammans kan vi skapa stordåd. Genom uthållighet och reformer som steg för steg gör Sverige friare, tryggare och starkare. Därför behövs Liberalerna – just nu, och framåt. För ett Sverige där vi bildar oss, beter oss och bryr oss.

Varför spelar detta roll?

Sverige är ett land av små företag. När små bolag ska växla upp behövs ofta extern styrelsekompetens – människor som har gjort resan förr och som kan bidra med tempo, struktur och strategiska vägval. Om vi gör det krångligare och dyrare att anlita dem, eller skapar otydliga och orimliga villkor, så väljer många företag bort den kompetensen och många personer kan välja att jobba med annat än styrelsearbete. Då tappar vi fart – som företag och som land.

Vad är problemet idag?

Skatteverkets nuvarande linje gör att ersättning för styrelseuppdrag ska tas som lön. Det leder till orimliga villkor för dem som vill arbeta professionellt med styrelsearbete:

ersättning betalas ofta en gång per år, ingen möjlighet att sjukanmäla sig, ofta ingen tjänstepension, svårt att få arbetsredskap och professionell infrastruktur på samma sätt som i näringsverksamhet.

För bolagen minskar flexibiliteten. Att anlita en styrelseledamöter via faktura är ofta det naturliga sättet att köpa kvalificerad kompetens – precis som med jurister, revisorer eller managementkonsulter. Varför skulle just styrelsekompetens särbehandlas?

Vad vet vi – och vad vet vi inte?

Tillväxtanalys har nyligen tittat på frågan. De konstaterar att antalet ledamöter inte verkar ha minskat efter 2017, då fakturering i praktiken upphörde. Men deras genomgång är inte kvalitativ: den säger inget om hur advisory boards har förändrats, hur kompetensmixen i styrelser ser ut, hur arvodesnivåer och villkor har påverkats, eller vilka som väljer bort uppdragen. Tillväxtanalys säger också att frågan bör utredas vidare – och där håller jag helt med.

Vägen framåt:

Jag vill att inkomstskattelagen tydligt ska möjliggöra fakturering av styrelseuppdrag.

Så kan vi kombinera flexibilitet för företagen, rimliga villkor för styrelseproffsen och rättssäkerhet för staten.

Man kan ju fråga sig om inte allt är bra ändå om antalet ledamöter inte minskat?

Nej. Antal säger lite om kvalitet. Frågan är vilka som sitter i styrelserna, vilken kompetens de har, hur mycket tid de lägger, hur snabba besluten blir och hur väl bolagen lyckas växa. Särskilt för små företag kan rätt extern ledamot vara skillnaden mellan stilla stående och skalning.

Vad händer nu?

Kag kommer jobba vidare för att uppmärksamma mina kollegor på att detta är en fråga som behöver prioriteras.

Hur kan du påverka som privatperson?

Vi pratade i podden om vägar att påverka. Här är några konkreta steg:

Dela din erfarenhet: Skriv till mig och berätta hur nuvarande ordning påverkar dig eller ditt företag. Kontakta beslutsfattare: Mejla riksdagsledamöter i skatte-, finans- och näringsutskotten eller dina/dina lokala riksdagsledamöter.

Sprid kunskap: Dela poddavsnittet och lyft frågan i dina nätverk, på LinkedIn och i lokala företagsgrupper.

Jag vill att Sverige ska vara det bästa landet i världen att starta, driva och växa företag i. Då behöver vi uppdatera reglerna så att styrelsekompetens kan köpas in på ett modernt, smidigt och rättssäkert sätt. Det är dags att låta styrelseproffsen fakturera igen – för tillväxt, konkurrenskraft och fler starka bolag.

Lyssna på avsnittet av Styrelsesnack här: Avsnittet

Har du perspektiv eller exempel? Skriv gärna en kommentar nedan.

Idag står det klart – nya kärnkraftsreaktorer ska byggas på Ringhals! Ett oerhört viktigt och glädjande besked för oss i Varberg och hela Halland. Här finns redan en stark kompetens och lång erfarenhet av kärnkraft – nu får vi möjlighet att bygga vidare på det.

För oss liberaler är detta också ett kvitto på att regeringen menar allvar med den långsiktiga satsningen på kärnkraft. Det ger trygghet, utveckling och nya möjligheter för både Varberg och Halland.

Men det stannar inte där. För hela Sverige – särskilt södra Sverige – är detta en avgörande pusselbit. Vi behöver mer planerbar och fossilfri el om vi ska klara klimatomställningen, stärka näringslivets konkurrenskraft och skapa förutsättningar för tillväxt.

Idag tar vi nästa viktiga steg. 

Den 15 maj tog regeringen ett viktigt och efterlängtat steg i riktning mot en rättvisare elmarknad. Svenska kraftnät har fått i uppdrag att utreda nya sätt att utforma Sveriges elprisområden. Det innebär i praktiken att regeringen nu öppnar för att vi kan gå från dagens fyra elområden till färre – eller till ett gemensamt elprisområde för hela landet.

Detta är en fråga som Liberalerna har drivit under lång tid. Vi ser det som en nödvändig reform för att återställa förtroendet för elmarknaden och skapa mer jämlika villkor för hushåll och företag, oavsett var i landet de befinner sig. Att regeringen nu agerar är ett tydligt kvitto på att våra krav ger resultat.

Varför elprisområden spelar roll

Sedan Sverige delades in i fyra elprisområden 2011 har skillnaderna i elpriser mellan norra och södra Sverige blivit allt mer påtagliga. Framförallt blev skillnaderna stora när Ringhals 1 och 2 stängdes ner i förtid pga av förra regeringens beslut om förutsättningarna för kärnkraften. Det har lett till stora orättvisor – hushåll och företag i södra Sverige har i perioder tvingats betala dubbelt så mycket för elen som de i norr. Detta trots att Sverige har ett gemensamt elsystem.

Indelningen skapades för att lösa ett problem på elmarknaden – men det skapade nya problem i form av geografisk ojämlikhet. De senaste åren har debatten växt, och många har med rätta ifrågasatt varför vi ska ha olika elpriser i ett land där vi delar både elproduktion och elnät.

Vad innebär regeringens uppdrag?

Det uppdrag som regeringen nu ger till Svenska kraftnät är att analysera tre olika alternativ för hur Sveriges elprisområden skulle kunna se ut:

Ett enda elområde för hela landet. Två elområden, där gränsen motsvarar dagens elmarknadssnitt 2. Flera elområden, med grund i tidigare analyser på EU-nivå.

Dessutom ska Svenska kraftnät analysera möjligheten till särskilda elområden för el som exporteras – ett nytt och intressant perspektiv.

Detta är inte ett färdigt beslut om att införa ett gemensamt elprisområde – men det är första steget mot det målet. Uppdraget signalerar att regeringen nu menar allvar med att förändra systemet. Och det är mycket välkommet.

Liberalernas politik: Ett elprisområde för hela Sverige

Liberalerna har tydligt drivit linjen att Sverige bör ha ett gemensamt elprisområde. Vi ser det som en grundläggande rättvisefråga. El är en samhällsbärande infrastruktur, precis som vägar, post och bredband. Den ska inte kosta mer bara för att du bor i Ystad istället för Umeå.

Vår politik innebär:

Ett gemensamt elprisområde för hela Sverige. Investeringar i elnätet som stärker överföringskapaciteten mellan norr och söder. Mer lokal elproduktion i södra Sverige för att minska flaskhalsar. Rättvisa villkor för hushåll och företag – oavsett geografi.

Att förändra elområdesindelningen är också en viktig pusselbit i klimatomställningen. När elpriserna slår fel riskerar det att hämma investeringar i grön industri, bostäder och laddinfrastruktur – särskilt i södra Sverige. Med rättvisare priser skapar vi bättre förutsättningar för tillväxt och omställning i hela landet.

Färre elområden stärker Sverige

Utredningen som nu tillsätts visar att regeringen, med stöd från Liberalerna, inser allvaret. Den snedvridna elprissättningen har blivit ett hinder för tillväxt, försvar och industriell utveckling – särskilt i södra Sverige där behovet av stabil elförsörjning är stort.

Vi står samtidigt inför stora utbyggnader av elnätet, särskilt i Norrbotten där produktionen är stark men nätet svagt. I söder är det tvärtom – där är nätet starkt men produktionen svag. Det här obalansen behöver jämnas ut, och det kräver både investeringar i infrastruktur och ett rättvisare prissystem.

Med ett enda elprisområde skulle hela Sverige kunna stå starkare tillsammans. Det ger trygghet för hushållen, konkurrenskraft för företagen och stabilitet för hela elsystemet.

Nästa steg – från analys till reform

Vi liberaler kommer fortsätta arbeta för att denna utredning inte bara stannar vid analys, utan leder till verklig förändring. Att ha fyra elområden i ett land som Sverige är varken logiskt, effektivt eller rättvist.

Nästa steg måste bli att:

Ta fram en konkret handlingsplan för omställning till ett eller två elprisområden. Samtidigt säkra investeringar i överföringskapacitet. Arbeta aktivt med EU för att få gehör för en mer flexibel tolkning av regelverken.

Vi kommer att följa Svenska kraftnäts arbete noggrant och driva på regeringen att gå från ord till handling.