Kategoriarkiv: Finansutskottet

Europadagen – Sverige behöver ta steget fullt ut och inför euron

Idag firar vi Europadagen. En dag som påminner oss om att det europeiska samarbetet aldrig bara har handlat om handel, regler eller institutioner. Det europeiska projektet föddes ur viljan att skapa fred på en kontinent som slitits sönder av krig, nationalism och splittring.

I över 70 år har Europas länder valt samarbete framför konflikt. Länder som tidigare möttes på slagfält möts idag runt förhandlingsbord. Det är svårt att överskatta betydelsen av detta. EU är i grunden ett fredsprojekt – kanske det mest framgångsrika i modern historia.

Men Europa står idag inför nya utmaningar. Rysslands brutala invasion av Ukraina har förändrat vår säkerhetspolitiska verklighet. Auktoritära krafter växer. Handelskonflikter och geopolitisk osäkerhet påverkar våra ekonomier. I det läget behöver Europa mer sammanhållning, inte mindre.

Därför är det dags för Sverige att ta steget fullt ut in i det europeiska samarbetet och införa euron.

Sverige påverkas redan – men utan fullt inflytande

Sverige är idag djupt integrerat i Europas ekonomi. Våra företag handlar med euroländer varje dag. Våra banker och finansmarknader påverkas direkt av beslut från Europeiska centralbanken. Våra hushåll påverkas när kronan faller och importpriser stiger.

Men samtidigt står Sverige utanför det rum där många av besluten fattas.

Vi påverkas alltså av eurosamarbetet utan att ha samma inflytande som medlemsländerna. Det är inte långsiktigt hållbart för ett exportberoende land som Sverige.

Den svaga kronan gör Sverige fattigare

Under lång tid har den svenska kronan tappat i värde. Det märks i människors vardag:

semestern blir dyrare
maten och importvaror kostar mer
inflationen drivs upp
svenska löner blir mindre värda internationellt

Svenskar har blivit fattigare relativt många andra europeiska länder.

En liten valuta i en osäker värld blir sårbar. Euron skulle ge Sverige tillgång till en större och stabilare valuta med betydligt högre internationellt förtroende.

För svenska företag skulle euron också innebära mindre osäkerhet, lägre växlingskostnader och bättre förutsättningar för investeringar och jobbskapande.

Euron handlar också om säkerhet och geopolitik

Efter Ukrainakriget har Europas samarbete blivit mer än en ekonomisk fråga. Det handlar om vår säkerhet, vår frihet och Europas förmåga att stå starkt tillsammans mot auktoritära regimer.

Sverige har redan tagit ett historiskt steg genom medlemskapet i NATO. Vi har förstått att vår säkerhet är beroende av starka allianser och europeisk samverkan.

Samma logik gäller ekonomin.

När Europa pressas av yttre hot behöver vi mer sammanhållning även ekonomiskt. Att stå utanför eurosamarbetet samtidigt som vi fördjupar allt annat europeiskt samarbete framstår allt mer som ett undantag utan tydlig riktning.

Europa behöver liberala krafter

För oss liberaler handlar Europa om något större än bara ekonomi. Det handlar om öppenhet, demokrati, rättsstat och människors frihet att leva, arbeta och studera över gränserna.

I en tid där nationalism och populism växer behöver liberala krafter stå upp för internationellt samarbete och ett starkt Europa.

Euron är inte perfekt. Ingen valutaunion är det. Men alternativet – ett svagare och mer splittrat Europa – är betydligt sämre.

Därför behövs ingen ny folkomröstning

Många hänvisar till folkomröstningen 2003. Men Sverige 2003 är inte Sverige 2026.

Sedan dess har vi upplevt:

finanskriser
pandemi
energikris
krig i Europa
en kraftigt försvagad krona
ett helt nytt säkerhetspolitiskt läge

Omvärlden har förändrats i grunden.

Sverige är dessutom en representativ demokrati. Riksdagen fattar varje dag avgörande beslut om ekonomi, försvar och internationella samarbeten. NATO-medlemskapet avgjordes inte genom folkomröstning – utan genom politiskt ansvarstagande.

Det bör även frågan om euron göra.

På Europadagen bör vi våga blicka framåt

Europadagen handlar inte bara om att minnas historien. Den handlar också om Europas framtid.

Frågan är vilket Europa Sverige vill tillhöra:

ett Europa där vi står vid sidan av när viktiga beslut fattas
eller ett Europa där vi är med och formar framtiden fullt ut

Jag menar att Sverige hör hemma i Europas kärna. För fred. För frihet. För ekonomisk styrka. För ett starkare Europa.

Därför bör Sverige införa euron.

Är problemet att kvinnor inte förstår och tänker med hjärnan?

Kvinnor och män röstar olika. Främst syns det hos S, M och SD. I en artikel i DN så intervjuas Isabella Löwengrip och Moderatkvinnors ordförande Annsofie Thuresson. Thuressons del av analysen till att kvinnor överger M är ”För att vinna kvinnor så måste vi prata mer om vardagen här och nu. Vi är duktiga i M på att vara hjärn- och faktabaserade, men vi har haft en tradition av att inte prata om hjärtat”
Det uttalandet provocerar mig enormt mycket. Är inte kvinnor faktabaserade? Vad betyder en ”hjärnbaserad”?!. Tänker inte alla människor med hjärnan?

Måste väl erkänna att det inte bara är ordförande i Moderatkvinnorna som gör detta misstaget. När jag var ledamot i Föreskole- och grundskolenämnden i Varbergs kommun förra mandatperioden så fick jag höra att jag var ”känslokall” som bara pratade om pengar och tänkte på pengar. Jag frågade då hur hen trodde att vi skulle kunna få fler lärarresurser i klassrummen. På något annat sätt än att se till att det finns tillräckligt med pengar för att öka elevpengen?…

Löwengrip tycker också att man ska förklara för kvinnor hur en regering drivs…. Skulle kvinnor i större utsträckning inte förstå hur en regeringsbildning går till….Vill bara upplysa om att kvinnor generellt har högre betyg i skolan, i högre utsträckning går vidare till högre studier än män. Bara som ett exempel. Jag är helt säker på att kvinnor i minst lika stor utsträckning förstår hur en regeringsbildning fungerar…

Däremot tror jag det ligger något i hur man pratar och vad man pratar om.
Enligt ”Väljarna och valet 2022” finns det en tydlig könsskillnad på vilka frågor man tycker är viktigast.

Men det är inte bara en könsfråga. Om man tittar på Novus senast mätning på vilka sakfrågor väljarna tycker är viktigast så ser det ut såhär:

Så den stora frågan är ju hur man får sakägarskap/förtroende i de frågor som väljarna tycker är viktigast och där spelar ju även könsskillnaderna in samt vad man pratar om och hur man kommunicerar sina budskap. Där kanske ändå Isabella har en poäng i att hon menar att det spelar roll vilka frågor partierna väljer att lyfta och prata om och som väljarna sen associerar med partiet.

Det handlar om resurser

Det handlar om resurser och hur man använder resurserna.
Det handlar om vad man är övertygad om gör mest skillnad. Att bygga fler fängelse eller att satsa ännu mer på skola och socialtjänst. Eller hur man lyckas göra både och.

Därför menar jag att alla frågor till sist handlar om pengar och hur pengarna används. Samt hur man driver en tillväxtpolitik för att öka det potentiella skatteunderlaget. Där det också skiljer mycket mellan partierna är ju hur man tror att man bäst prioriterar det man tycker är viktigt. Är det genom höga skatter eller genom lägre skatter som då kan leda till totalt högre skatteintäkter? Vilka politiska verktyg som är bäst för att människor som kan jobba ska kunna jobba mm.

Alla som vill engagera sig politiskt är viktiga. Vi behöver fler som vill engagera sig och förstå att det faktiskt är svåra avvägningar och att man kan påverka. På det sättet tror jag det är jättebra att människor med stora plattformar pratar om politik, politisk avvägningar mm.

Men min uppmaning till alla som ska rösta i höst. Precis som jag sa i riksdagens kammare på min senaste debatt om vårpropositionen.

”Herr talman! I år är det valår. Jag tänker att det kanske är svårt att veta vad man ska tro när man lyssnar på dem som stått här i talarstolen före mig. Det målas nämligen upp väldigt olika bilder av hur Sverige mår.

Jag tycker ändå att det är viktigt att hålla sig till fakta så mycket man kan. Talaren precis före mig sa att barnfattigdomen ökar. Enligt SCB:s hemsida, som uppdaterades i mars 2026, minskar barnfattigdomen. Under perioden 2014–2024 har den gått ned från 10 till 6 procent. Det är fortfarande alldeles för mycket men ändock en minskning.

Jag vill uppmana dig som lyssnar att inte ta allt som sägs här för givet, utan bilda dig en egen uppfattning nu inför höstens val och läs på själv!”

Minska USA-risken: därför behöver Sverige euron och en starkare EU-kapitalmarknad

Den senaste veckan har Donald Trump åter visat hur han hotar med tullar för att få igenom orimliga krav. När hot om strafftullar kopplas till territoriella krav blir budskapet till Europa: följ mig – eller betala. För ett exportberoende Sverige är det inte ett “bråk i Washington”, utan en konkret risk för jobb, priser och investeringar.

Europa måste svara samlat när tullar används som utpressning. Att vika sig är att bjuda in nästa krav. Gränser, avtal och allierades suveränitet ska inte vara förhandlingsbara.

Men politiken måste också följas av pengar – och här finns en ofta förbisedd realitet: USA är beroende av en stabil världsekonomi och stabila kapitalmarknader. Landet har en hög statsskuld och är därför räntkänsligt. Om marknaden tappar förtroende och kräver högre ränta för att hålla amerikansk skuld, slår det snabbt mot hushåll, företag och börs. En räntechock är det sista Trump vill ha när han vill framstå som garanten för en ”stark ekonomi”

Därför föreslår jag tre steg för Sverige – utan att politisera oberoende institutioner

För det första: AP-fonderna och andra stora långsiktiga investerare bör redovisa den aggregerade exponeringen mot amerikanska tillgångar och ha beredskap för successiv diversifiering vid marknadsstress, inom ramen för respektive fonds mandat. Det handlar om transparens och riskhantering – inte om politisk detaljstyrning av enskilda placeringar.

För det andra: Riksbanken bör, inom ramen för sitt arbete med finansiell stabilitet, genomföra och öppet redovisa stresstester för scenarier där handelskonflikter fördjupas, regelverk politiseras och kapitalflöden blir mer störningskänsliga. Ett litet, exportberoende land behöver bättre beredskap när geopolitiska chocker kan bli finansiella chocker.

För det tredje: regeringen bör driva på en starkare europeisk kapitalmarknad/kapitalmarknadsunion. Europa har mycket sparande – men marknaderna är splittrade. När finansieringen inte flyter smidigt över gränser blir europeiska företag mer beroende av amerikanska marknader och investerare, särskilt i oroliga tider. En starkare europeisk kapitalmarknad gör att europeiskt sparande i högre grad kan finansiera europeiska investeringar i industri, energi, tech och försvar.

Euron är central

Utanför eurosamarbetet sitter Sverige med en liten valuta i en potentiell storm: större kronrörelser, högre riskpremier och mindre inflytande när EU formar bankunion, betalningsregler och krisverktyg. Med euron får hushåll och företag stabilare förankring i Europas finansiella kärna, lägre friktion i handeln och en tydligare plats vid bordet.

Euron är också en konsumentskyddsfråga. När kronan försvagas stiger priserna på import, energi och teknik. Stabilitet är konkurrenskraft och trygghet.

Slutsats:

Sverige behöver minska sårbarheten mot politiska chocker som blir ekonomiska chocker. Därför bör vi säkra en euro-option – så att Sverige kan ansluta snabbt vid behov – och samtidigt bygga en starkare europeisk finansieringsmotor genom kapitalmarknadsunionen.

Min debattartikel

Styrelsearvoden, beskattning och tillväxt: vad som måste förändras för Sverige AB

I morse deltog jag i ett seminarium om beskattning av styrelsearvoden som jag arrangerade tillsammans med Styrelseakademien och Svenskt Näringsliv. På scen fanns både näringslivsföreträdare och politiker från samtliga riksdagspartier. Syftet var att diskutera nuläget – och framför allt framtiden – för hur styrelsearvoden beskattas och vilka konsekvenser dagens regler får för företag, styrelseledamöter och svenskt näringsliv i stort.

För mig och Liberalerna är det här inte en teknisk skattefråga i marginalen. Det är en tillväxtfråga för Sverige AB.

En viktigt faktor för att små och medelstora företag ska kunna växa behöver de kunna ta in extern styrelsekompetens: personer som har erfarenhet, nätverk och mod att både stötta och utmana ledningen. När professionella styrelseledamöter inte kan fakturera sina arvoden via egna bolag blir uppdragen mer osäkra, svårare att kombinera och i många fall mindre attraktiva. Det minskar utbudet av erfarna kandidater och gör det krångligare – och dyrare – för mindre bolag att bygga starka, oberoende styrelser.

Tillväxtanalys studie – viktig, men inte komplett

På seminariet diskuterade vi också den registerstudie som Tillväxtanalys gjort, där man tittat på cirka fem miljoner styrelseuppdrag under perioden 2013–2021. Det är ett bra underlag och jag välkomnar att frågan har analyserats ordentligt. Samtidigt delar jag inte alla slutsatser som dras utifrån materialet.

Studien har några tydliga begränsningar:

Den kan inte skilja på externa och interna styrelseledamöter. Just externa ledamöter – som kommer in med ”friska ögon” och oberoende perspektiv – är helt centrala för små och växande företag.
Den saknar data om arvodesnivåer. Därmed fångar man inte om det blivit dyrare eller svårare att rekrytera externa ledamöter, vilket i praktiken är kärnfrågan för många mindre bolag.
Den belyser inte förskjutningen mot advisory boards, som vi nu ser på flera håll. Advisory boards kan ha sin plats, men de innebär inte samma formella ansvar eller transparens som ett riktigt styrelseuppdrag. Om företag tvingas gå den vägen av skatteregler riskerar vi att urholka bolagsstyrningen.

Det här gör att studien inte fullt ut fångar den verklighet som många företagare och styrelseproffs beskriver: att regelverket faktiskt gör det svårare att bygga professionella styrelser på ett hållbart sätt.

Konsekvenser för individen – och för jämställdheten

På seminariet delade Louise Nicolin sin resa från anställd till professionell styrelsearbetare. Hennes erfarenheter visar hur dagens regler påverkar både vardagen och trygghetssystemen: socialförsäkring, pension, möjligheten att bygga upp ett stabilt företagande kring sitt styrelsearbete.

Här finns också ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Många kvinnor tar steg in i styrelser via kombinationer av konsultverksamhet, projekt och styrelseuppdrag. När regelverket gör det svårt att skapa en sammanhållen, företagsbaserad struktur kring sitt arbete blir trösklarna högre – särskilt för den som inte redan har ett stort ekonomiskt skyddsnät.

Det är helt enkelt slöseri med kompetens när vi gör det onödigt krångligt att bygga en karriär som professionell styrelseledamot.

Vad behöver göras framåt?

Tillväxtanalys pekar själva på att det finns skäl att titta djupare på frågan. Min slutsats är tydlig: vi behöver en utredning med uppdrag att åter öppna möjligheten att fakturera styrelsearvoden via bolag.

Sverige har en stark tradition av bolagsstyrning och ett stort antal personer med tung erfarenhet som gärna vill bidra i styrelser. Den kompetensen måste tas till vara om vi menar allvar med att stärka konkurrenskraften och få fler företag att växa.

Min och Liberalernas roll

Som ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna och ledamot i Finansutskottet kommer jag att fortsätta driva frågan om beskattning av styrelsearvoden. Jag vill få till en lagändring i inkomstskattelagen som krävs för att man återigen ska kunna fakturera för sina uppdrag och som gör det enklare och mer attraktivt att ta styrelseuppdrag och enklare för företag att rekrytera externa ledamöter.

Stort tack till Styrelseakademien, Svenskt Näringsliv, Louise Nicolin, Günther Mårder och alla riksdagskollegor som deltog i samtalet. Det här är en fråga där politiken och näringslivet behöver arbeta tillsammans.

Har du egna erfarenheter av hur dagens regler påverkar dig som styrelseledamot eller företagare? Hör gärna av dig – jag vill ta med fler konkreta exempel in i det fortsatta arbetet i riksdagen.

Budgetdebatt: Om Skolan, företagen och människors frihet

I budgetdebatten 2025 lyfter Cecilia Rönn (L) skolan först, bättre villkor för företag, lägre skatter på arbete och starkare frihet för individen.

Skolan först – för barnens och Sveriges framtid

Igår deltog jag i riksdagens budgetdebatt. Jag talade om det som är kärnan i Liberalernas politik: skolan, jobben och människors frihet att forma sina egna liv.

Vi sätter alltid skolan först i varje budget, även i den här budgeten. Men vi befinner oss i en allvarlig läskris. Var fjärde 15-åring kan inte läsa ordentligt. Det är en personlig tragedi för varje barn som drömmer om något större – och ett hot mot Sverige som kunskaps- och industrination. Samtidigt vittnar lärare om en vardag med stök, bråk och våld. Skolan har blivit den vanligaste brottsplatsen för unga.

Här har vi inte hamnat på grund av en enskild reform, utan genom en lång rad misslyckanden, en häxblandning av dåliga beslut: kommunaliseringen som gjort skolan till ett postnummerlotteri, avregleringar som urholkat läraryrkets status och pedagogiska experiment där elever förväntats ta ett ansvar som vuxenvärlden borde bära.

Ett systemskifte i skolan

Nu gör Liberalerna upp med detta. Med oss, Sveriges skolparti i regeringen genomför vi ett systemskifte för barnens bästa.

Vi reglerar undervisningstiden så att lärare faktiskt får tid att vara lärare – en historisk arbetsmiljöreform.
Vi ser till att det blir fler skolböcker och färre skärmar, och gör grundskolan mobilfri.
Vi inför nya läroplaner med fokus på ämneskunskaper, grundläggande färdigheter och vetenskapligt beprövade läsmetoder.
Vi lägger den största skolbudgeten i modern tid.

Vår kompass är tydlig: vi är inte nöjda förrän varje elev klarar skolan, läraryrket är ett av de mest attraktiva yrkena och varje klassrum präglas av ordning, studiero och respekt. Varje barn ska känna när de går in i klassrummet: här får jag växa, bli utmanad och nå så långt jag kan.

Utbildning och företagande – motorn i framtidens tillväxt

En välutbildad befolkning är också nyckeln till Sveriges långsiktiga tillväxt. Produktivitetskommissionen pekar tydligt på detta. Regeringen har tagit Sverige genom svåra år med inflationsbekämpande politik – nu lägger vi en mer expansiv budget för att ta oss ur lågkonjunkturen.

Liberalerna ser till att utbildning är en central del i den strategin: vi satsar på vuxenutbildning så att människor kan ställa om mitt i livet och på forskning och innovation så att universitet, forskningsinstitut och företag kan ligga i framkant. Sverige ska vara en ledande kunskaps- och tekniknation.

Samtidigt stärker vi företagen – ryggraden i vår välfärd:

Historiska satsningar på infrastruktur och eftersatt underhåll.
Ett mer stabilt elsystem med tydlighet om att fossilfri el är grunden för vårt välstånd.
Beslut om finansiering av ny kärnkraft, förhoppningsvis vid Ringhals i min hemstad Varberg.
Grönt ljus för havsbaserad vindkraft och miljardsatsningar genom Klimatklivet och Industriklivet.
Fortsatt elektrifiering av transportsektorn.

Vi minskar regelkrånglet, sänker kostnaden för att anställa genom utvidgat växa-stöd och sänkt arbetsgivaravgift för unga, och förbättrar 3:12-reglerna. Framåt vill vi bland annat sänka bolagsskatten, permanenta sänkta arbetsgivaravgifter för unga och att Sverige inför euron. Budskapet är tydligt: tillväxt och minskade utsläpp ska gå hand i hand.

Frihet i människors vardag

För att Sverige ska växa ur lågkonjunkturen räcker det inte med siffror i en budget – människor måste känna framtidstro. Därför fortsätter vi att sänka skatten på arbete och pension, sänker elskatten och inför en tillfällig sänkning av matmomsen för att underlätta för hushållen.

Från 2026 införs också ett skattefritt grundavdrag i ISK upp till 300 000 kronor – något vi liberaler har drivit igenom. Jag brukar kalla det ett ”fuck off-kapital”: ett eget sparande som gör att du kan lämna ett dåligt jobb, en destruktiv relation eller våga ta risken att starta något nytt. Sparande är frihet i praktiken.

Vi stärker också dem som har det tuffast: höjt bostadsbidrag för barnfamiljer, slopad “funkisskatt” för dem med sjuk- och aktivitetsersättning och en starkare personlig assistans där ersättningen inte urholkas år för år. LSS är en av Sveriges största frihetsreformer – och vi kommer fortsätta försvara den.

Hjärta och hjärna – också framåt

Liberalerna har länge varit hjärta och hjärna samtidigt. Vi har gått före i frågor som allmän och lika rösträtt, föräldraförsäkring, LSS, EU-medlemskapet, kärnkraften och NATO. Nu pekar vi också ut nästa steg: vi vill införa euron, förstatliga skolan igen och lagstifta om en fast husläkare.

Vår utgångspunkt är enkel: Sverige blir sitt bästa jag när entreprenörer kan blomstra, när företag får växa, när barn går i en riktigt bra skola, när det finns ett starkt skyddsnät om man faller – och när vi kan sälja våra innovationer till omvärlden och vara en del av EU:s inre ekonomiska kärna.

Det är det Sverige Liberalerna vill bygga – i denna budget och i kommande.

Låt styrelseledamöter fakturera – för Sveriges konkurrenskraft och tillväxt

I senaste avsnittet av Styrelsesnack pratar jag om något som låter tekniskt men som har stor betydelse för Sverige AB: tolkningen av inkomstskattelagen som i praktiken tvingar styrelsearvoden att tas som inkomst av tjänst i stället för att kunna faktureras via eget bolag. Det handlar om hur vi stärker småföretagens kompetens, tillväxt och konkurrenskraft.

Varför spelar detta roll?

Sverige är ett land av små företag. När små bolag ska växla upp behövs ofta extern styrelsekompetens – människor som har gjort resan förr och som kan bidra med tempo, struktur och strategiska vägval. Om vi gör det krångligare och dyrare att anlita dem, eller skapar otydliga och orimliga villkor, så väljer många företag bort den kompetensen och många personer kan välja att jobba med annat än styrelsearbete. Då tappar vi fart – som företag och som land.

Vad är problemet idag?

Skatteverkets nuvarande linje gör att ersättning för styrelseuppdrag ska tas som lön. Det leder till orimliga villkor för dem som vill arbeta professionellt med styrelsearbete:

ersättning betalas ofta en gång per år, ingen möjlighet att sjukanmäla sig, ofta ingen tjänstepension, svårt att få arbetsredskap och professionell infrastruktur på samma sätt som i näringsverksamhet.

För bolagen minskar flexibiliteten. Att anlita en styrelseledamöter via faktura är ofta det naturliga sättet att köpa kvalificerad kompetens – precis som med jurister, revisorer eller managementkonsulter. Varför skulle just styrelsekompetens särbehandlas?

Vad vet vi – och vad vet vi inte?

Tillväxtanalys har nyligen tittat på frågan. De konstaterar att antalet ledamöter inte verkar ha minskat efter 2017, då fakturering i praktiken upphörde. Men deras genomgång är inte kvalitativ: den säger inget om hur advisory boards har förändrats, hur kompetensmixen i styrelser ser ut, hur arvodesnivåer och villkor har påverkats, eller vilka som väljer bort uppdragen. Tillväxtanalys säger också att frågan bör utredas vidare – och där håller jag helt med.

Vägen framåt:

Jag vill att inkomstskattelagen tydligt ska möjliggöra fakturering av styrelseuppdrag.

Så kan vi kombinera flexibilitet för företagen, rimliga villkor för styrelseproffsen och rättssäkerhet för staten.

Man kan ju fråga sig om inte allt är bra ändå om antalet ledamöter inte minskat?

Nej. Antal säger lite om kvalitet. Frågan är vilka som sitter i styrelserna, vilken kompetens de har, hur mycket tid de lägger, hur snabba besluten blir och hur väl bolagen lyckas växa. Särskilt för små företag kan rätt extern ledamot vara skillnaden mellan stilla stående och skalning.

Vad händer nu?

Kag kommer jobba vidare för att uppmärksamma mina kollegor på att detta är en fråga som behöver prioriteras.

Hur kan du påverka som privatperson?

Vi pratade i podden om vägar att påverka. Här är några konkreta steg:

Dela din erfarenhet: Skriv till mig och berätta hur nuvarande ordning påverkar dig eller ditt företag. Kontakta beslutsfattare: Mejla riksdagsledamöter i skatte-, finans- och näringsutskotten eller dina/dina lokala riksdagsledamöter.

Sprid kunskap: Dela poddavsnittet och lyft frågan i dina nätverk, på LinkedIn och i lokala företagsgrupper.

Jag vill att Sverige ska vara det bästa landet i världen att starta, driva och växa företag i. Då behöver vi uppdatera reglerna så att styrelsekompetens kan köpas in på ett modernt, smidigt och rättssäkert sätt. Det är dags att låta styrelseproffsen fakturera igen – för tillväxt, konkurrenskraft och fler starka bolag.

Lyssna på avsnittet av Styrelsesnack här: Avsnittet

Har du perspektiv eller exempel? Skriv gärna en kommentar nedan.

En historisk dag! – Ny kärnkraft på Ringhals

Detta är en historisk dag.

Idag står det klart – nya kärnkraftsreaktorer ska byggas på Ringhals! Ett oerhört viktigt och glädjande besked för oss i Varberg och hela Halland. Här finns redan en stark kompetens och lång erfarenhet av kärnkraft – nu får vi möjlighet att bygga vidare på det.

För oss liberaler är detta också ett kvitto på att regeringen menar allvar med den långsiktiga satsningen på kärnkraft. Det ger trygghet, utveckling och nya möjligheter för både Varberg och Halland.

Men det stannar inte där. För hela Sverige – särskilt södra Sverige – är detta en avgörande pusselbit. Vi behöver mer planerbar och fossilfri el om vi ska klara klimatomställningen, stärka näringslivets konkurrenskraft och skapa förutsättningar för tillväxt.

Idag tar vi nästa viktiga steg.

Regeringen tar första steget mot ett nytt elprisområde – en liberal seger för rättvisa elpriser

Den 15 maj tog regeringen ett viktigt och efterlängtat steg i riktning mot en rättvisare elmarknad. Svenska kraftnät har fått i uppdrag att utreda nya sätt att utforma Sveriges elprisområden. Det innebär i praktiken att regeringen nu öppnar för att vi kan gå från dagens fyra elområden till färre – eller till ett gemensamt elprisområde för hela landet.

Detta är en fråga som Liberalerna har drivit under lång tid. Vi ser det som en nödvändig reform för att återställa förtroendet för elmarknaden och skapa mer jämlika villkor för hushåll och företag, oavsett var i landet de befinner sig. Att regeringen nu agerar är ett tydligt kvitto på att våra krav ger resultat.

Varför elprisområden spelar roll

Sedan Sverige delades in i fyra elprisområden 2011 har skillnaderna i elpriser mellan norra och södra Sverige blivit allt mer påtagliga. Framförallt blev skillnaderna stora när Ringhals 1 och 2 stängdes ner i förtid pga av förra regeringens beslut om förutsättningarna för kärnkraften. Det har lett till stora orättvisor – hushåll och företag i södra Sverige har i perioder tvingats betala dubbelt så mycket för elen som de i norr. Detta trots att Sverige har ett gemensamt elsystem.

Indelningen skapades för att lösa ett problem på elmarknaden – men det skapade nya problem i form av geografisk ojämlikhet. De senaste åren har debatten växt, och många har med rätta ifrågasatt varför vi ska ha olika elpriser i ett land där vi delar både elproduktion och elnät.

Vad innebär regeringens uppdrag?

Det uppdrag som regeringen nu ger till Svenska kraftnät är att analysera tre olika alternativ för hur Sveriges elprisområden skulle kunna se ut:

Ett enda elområde för hela landet. Två elområden, där gränsen motsvarar dagens elmarknadssnitt 2. Flera elområden, med grund i tidigare analyser på EU-nivå.

Dessutom ska Svenska kraftnät analysera möjligheten till särskilda elområden för el som exporteras – ett nytt och intressant perspektiv.

Detta är inte ett färdigt beslut om att införa ett gemensamt elprisområde – men det är första steget mot det målet. Uppdraget signalerar att regeringen nu menar allvar med att förändra systemet. Och det är mycket välkommet.

Liberalernas politik: Ett elprisområde för hela Sverige

Liberalerna har tydligt drivit linjen att Sverige bör ha ett gemensamt elprisområde. Vi ser det som en grundläggande rättvisefråga. El är en samhällsbärande infrastruktur, precis som vägar, post och bredband. Den ska inte kosta mer bara för att du bor i Ystad istället för Umeå.

Vår politik innebär:

Ett gemensamt elprisområde för hela Sverige. Investeringar i elnätet som stärker överföringskapaciteten mellan norr och söder. Mer lokal elproduktion i södra Sverige för att minska flaskhalsar. Rättvisa villkor för hushåll och företag – oavsett geografi.

Att förändra elområdesindelningen är också en viktig pusselbit i klimatomställningen. När elpriserna slår fel riskerar det att hämma investeringar i grön industri, bostäder och laddinfrastruktur – särskilt i södra Sverige. Med rättvisare priser skapar vi bättre förutsättningar för tillväxt och omställning i hela landet.

Färre elområden stärker Sverige

Utredningen som nu tillsätts visar att regeringen, med stöd från Liberalerna, inser allvaret. Den snedvridna elprissättningen har blivit ett hinder för tillväxt, försvar och industriell utveckling – särskilt i södra Sverige där behovet av stabil elförsörjning är stort.

Vi står samtidigt inför stora utbyggnader av elnätet, särskilt i Norrbotten där produktionen är stark men nätet svagt. I söder är det tvärtom – där är nätet starkt men produktionen svag. Det här obalansen behöver jämnas ut, och det kräver både investeringar i infrastruktur och ett rättvisare prissystem.

Med ett enda elprisområde skulle hela Sverige kunna stå starkare tillsammans. Det ger trygghet för hushållen, konkurrenskraft för företagen och stabilitet för hela elsystemet.

Nästa steg – från analys till reform

Vi liberaler kommer fortsätta arbeta för att denna utredning inte bara stannar vid analys, utan leder till verklig förändring. Att ha fyra elområden i ett land som Sverige är varken logiskt, effektivt eller rättvist.

Nästa steg måste bli att:

Ta fram en konkret handlingsplan för omställning till ett eller två elprisområden. Samtidigt säkra investeringar i överföringskapacitet. Arbeta aktivt med EU för att få gehör för en mer flexibel tolkning av regelverken.

Vi kommer att följa Svenska kraftnäts arbete noggrant och driva på regeringen att gå från ord till handling.

AP fondernas agerande behöver utvärderas

AP fonderna 1-4 skapade ett eget bolag utan anställda med en investering på knappt 6 miljarder, i Northvolt. Detta agerande behöver utvärderas.

Jag har skrivit om detta i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Här är inlägget: L: Utred satsningar i högriskprojekt

Tisdagen den 6/5 var AP fonderna 1-4:s VD:ar inbjudna till Finansutskottet för att svara på frågor från utskottet om deras agerande och bakgrund till den affär och upplägget på den affär som de gjort. Jag vidhåller att AP fondernas agerande och upplägg behöver utvärderas. Om detta upplägg som blev möjligt när den nya lagen om att AP 1-4 fick större möjligheter att investera i onoterade bolag var intentionen med lagen. Att man skulle kunna skapa egna bolag utan anställda och med bara en investering.

AP fondernas 1-4 investeringar i onoterade bolag som Northvolt

Det har uppmärksammats att AP fonderna 1-4 har investerat knappt 6 miljarder i Northvolt i samband med att Northvolt gick i konkurs.

AP fonderna 1-4 fick ett utökat uppdrag runt 2019 och kunde då börja investera i onoterade bolag. Sen dess har det hänt endel som behöver utvärderas. Dels fick inte AP fonderna 1-4 investera direkt i onoterade bolag utan det skulle ske indirekt. Detta löstes genom att man skapade ett gemensamt bolag som var det bolag som investerade i Northvolt. Det går verkligen att ifrågasätta om det var tanken från politiken när man gav det utökade uppdraget till AP fonderna 1-4.

Jag och min kollega skrev en debattartikel om denna fråga där vi menar att det är dags att utvärdera om utfallet blev som intentionen från politiken var eller om det finns anledning att göra något. Se debattartikeln här: https://www.svd.se/a/zAPVrO/l-utred-satsningar-ihogriskprojekt

Vi fick ett svar av Mats Langensjö som menade att vi missar målet. Han menade att det är fel att försöka undvika risker då det kan skapa större fara för vårt pensionssystem än dagens regler. Han menar vidare att risktagande i kapitalförvaltning är en förutsättning för bra pensioner. Se hans replik här: https://www.svd.se/a/o3zG2K/begransa-inte-ap-fondernas-mojligheter-att-investera-skriver-mats-langensjo

Vi svarade i en slutreplik om att det handlar inte om att vi helt vill stänga dörren för detta i dagsläget utan det handlar om att vi vill utvärdera denna ändring nu när det gått några år och se om intentionen har uppfyllts. Vidare är vi kritiska till hur man skapade detta egna bolag just för att kunna investera i Northvolt. Även detta måste utvärderas. AP fonden nummer 6 har sen länge haft ett mandat att investera i onoterade bolag. De gör detta genom att köpa in sig i andra fonder som investerar i onoterade bolag. Detta är ett sätt att skapa sig mer kunskap, flera som verifierar bolagen innan man går in mm. Se vår slutreplik här: https://www.svd.se/a/OoJQ7q/ap-fonderna-ska-syssla-med-ratt-saker-skriver-liberala-politiker

I veckan så uppmärksammade SVT sin granskning av just hur det gått till när AP fonderna 1-4 investerat i Northvolt. Här kan ni se det: https://www.svt.se/nyheter/granskning/bolag-utan-anstallda-fick-uppdraget-nar-ap-fonderna-satsade-miljarder-i-northvolt

Vidare så beskriver AP fonden 6 att de tackade nej till investeringar i Northvolt och att de inte investerar på det sättet. Ni kan se det både i länken ovan eller här: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/har-ar-ap-fonden-som-inte-ville-investera-i-northvolt-for-riskabelt

Det känns bra att SVT granskat detta och nu tycker jag det är viktigt att vi från politikens sida fortsätter att ligga på för att få till en utvärdering med eventuella åtgärder. Det jobbar jag för.