Kvinnor och män röstar olika. Främst syns det hos S, M och SD. I en artikel i DN så intervjuas Isabella Löwengrip och Moderatkvinnors ordförande Annsofie Thuresson. Thuressons del av analysen till att kvinnor överger M är ”För att vinna kvinnor så måste vi prata mer om vardagen här och nu. Vi är duktiga i M på att vara hjärn- och faktabaserade, men vi har haft en tradition av att inte prata om hjärtat”
Det uttalandet provocerar mig enormt mycket. Är inte kvinnor faktabaserade? Vad betyder en ”hjärnbaserad”?!. Tänker inte alla människor med hjärnan?

Måste väl erkänna att det inte bara är ordförande i Moderatkvinnorna som gör detta misstaget. När jag var ledamot i Föreskole- och grundskolenämnden i Varbergs kommun förra mandatperioden så fick jag höra att jag var ”känslokall” som bara pratade om pengar och tänkte på pengar. Jag frågade då hur hen trodde att vi skulle kunna få fler lärarresurser i klassrummen. På något annat sätt än att se till att det finns tillräckligt med pengar för att öka elevpengen?…

Löwengrip tycker också att man ska förklara för kvinnor hur en regering drivs…. Skulle kvinnor i större utsträckning inte förstå hur en regeringsbildning går till….Vill bara upplysa om att kvinnor generellt har högre betyg i skolan, i högre utsträckning går vidare till högre studier än män. Bara som ett exempel. Jag är helt säker på att kvinnor i minst lika stor utsträckning förstår hur en regeringsbildning fungerar…

Däremot tror jag det ligger något i hur man pratar och vad man pratar om.
Enligt ”Väljarna och valet 2022” finns det en tydlig könsskillnad på vilka frågor man tycker är viktigast.

Men det är inte bara en könsfråga. Om man tittar på Novus senast mätning på vilka sakfrågor väljarna tycker är viktigast så ser det ut såhär:

Så den stora frågan är ju hur man får sakägarskap/förtroende i de frågor som väljarna tycker är viktigast och där spelar ju även könsskillnaderna in samt vad man pratar om och hur man kommunicerar sina budskap. Där kanske ändå Isabella har en poäng i att hon menar att det spelar roll vilka frågor partierna väljer att lyfta och prata om och som väljarna sen associerar med partiet.

Det handlar om resurser

Det handlar om resurser och hur man använder resurserna.
Det handlar om vad man är övertygad om gör mest skillnad. Att bygga fler fängelse eller att satsa ännu mer på skola och socialtjänst. Eller hur man lyckas göra både och.

Därför menar jag att alla frågor till sist handlar om pengar och hur pengarna används. Samt hur man driver en tillväxtpolitik för att öka det potentiella skatteunderlaget. Där det också skiljer mycket mellan partierna är ju hur man tror att man bäst prioriterar det man tycker är viktigt. Är det genom höga skatter eller genom lägre skatter som då kan leda till totalt högre skatteintäkter? Vilka politiska verktyg som är bäst för att människor som kan jobba ska kunna jobba mm.

Alla som vill engagera sig politiskt är viktiga. Vi behöver fler som vill engagera sig och förstå att det faktiskt är svåra avvägningar och att man kan påverka. På det sättet tror jag det är jättebra att människor med stora plattformar pratar om politik, politisk avvägningar mm.

Men min uppmaning till alla som ska rösta i höst. Precis som jag sa i riksdagens kammare på min senaste debatt om vårpropositionen.

”Herr talman! I år är det valår. Jag tänker att det kanske är svårt att veta vad man ska tro när man lyssnar på dem som stått här i talarstolen före mig. Det målas nämligen upp väldigt olika bilder av hur Sverige mår.

Jag tycker ändå att det är viktigt att hålla sig till fakta så mycket man kan. Talaren precis före mig sa att barnfattigdomen ökar. Enligt SCB:s hemsida, som uppdaterades i mars 2026, minskar barnfattigdomen. Under perioden 2014–2024 har den gått ned från 10 till 6 procent. Det är fortfarande alldeles för mycket men ändock en minskning.

Jag vill uppmana dig som lyssnar att inte ta allt som sägs här för givet, utan bilda dig en egen uppfattning nu inför höstens val och läs på själv!”