Etikettarkiv: karriär och familj

Lyssna på barnen!

I helgen har det kommit massa tänkvärda och kloka meningar från mina två skruttar. De är så söta, så jobbiga, så kloka.

William igår: ”Pappa och mamma, jag önskar mig pengar i födelsedagspresent. Då kan jag hjälpa er att betala räkningar så kan vi vara lediga mer”

Viola idag: ”Mamma, det är jobbigt med sura ungar. William var sur innan, om min bebis blir sur så får du hjälpa mig att passa den”.

Viola igår när UB sa att livet inte alltid är rättvist: ”Nä pappa det är det faktiskt inte. Livet är inte rättvist”.

William: Jag vill inte åka på semester i vinter pappa. Jag vill att du köper en ny bil så jag slipper sitta snett när vi åker till förskolan.”

De är kloka de där skruttarna. Inte så gamla heller ju. Helst det översta uttalandet från William fick mig att verkligen fundera. Han lägger ihop. Kanske så mycket att jag inte skall berätta så mycket för honom. Han vill inte alltid gå till förskolan. Då säger jag att vi går dit för att han skall kunna lära sig saker och leka med kompisar. Han svar är att han kan göra det hemma. Då brukar jag säga att han och Viola är på förskolan för att mamma och pappa jobbar. Han frågar då varför vi jobbar. Jag säger något i stil med: ”För att mamma och pappa vill också lära sig saker och för att tjäna pengar”. Då brukar han fråga varför vi måste tjäna pengar. ”För att vi skall kunna betala vårt hus och våra räkningar och köpa mat” Säger jag. Den konversationen har han nu lagt ihop och insett att han kanske kan önska sig pengar och hjälpa till.

Min älskade lilla unge.

20130929-204615.jpg

 

Ovan när de åker skridskor i Varbergs nya ishall med UB idag. Vi frågar alltid vad det roligaste har varit under dagen när vi nattar dem. Syftet är att de skall somna med glada minnen och sova bättre. Ett tips från UB:s kollega.
Violas bästa idag var skridskoåkningen och simningen i simhallen:
Williams bästa idag var att göra pepparkaksborgen som skall plundras på hans barnkalas näst helg.

Laddar upp mig.

Just nu laddar jag upp mig för fullt. I flera timmar nu på morgonen har jag och ungarna legat i en hög i soffan och myst och tittat på Disney… Så skönt!

Sista veckorna har jobbet tagit lite mer energi än det givit. Så jag ligger lite på minuskontot. Då är det skönt att träna, sova, mysa och bara vara. Stor del av helgen kommer tillbringas så även om det blir några timmars jobb också.

Barnen och mannen skall snart på kalas medans jag skall stanna hemma och unna mig spa-dag imorgon Asia Spa! Ska bli så skööööönt! Bada, basta, ligga och läsa i ev vilstol…Längtar.

20130921-113735.jpg

Ovan: Sist vi var på kalas i Skåne. I min gamla klänning. Idag var det ingen av dem som var sugen på klänning på kalaset. Så släkten får njuta av en annan outfit.

20130921-113750.jpg

Barnen skall också ladda upp sig lite i veckan genom att vara några dagar hos farmor och farfar. Här är de sist de var där. Viola når äntligen ner till tramporna så nu kan William få åka!

Det börjar innifrån

Jag verkligen att det börjar innifrån. Hur du mår, hur du ser ut, hur du pratar, hur du agerar.

Fick feedback från en kollega på jobbet idag, hon frågade hur det var, för hon tyckte att jag såg trött och ledsen ut. Jag berättade vad som hänt och hur det påverkat sinnesstämningen. Det fick mig att fundera, hur vi faktiskt omedvetet påverkar vår omgivning. Jag vet ju det egentligen, men det är lätt att glömma av….

När jag tänker efter så är det ju så med allt faktiskt, hur vi reagerar kommer ofta innifrån. Tex så kommer det som ett brev på posten att jag får lite finnar i ansiktet när jag äter för mycket socker under en period, definitivt innifrån. Skitsnack det där med krämer och rengöringar för ansiktet. Det funkar lika lite som mirakelmetod för att få en bra hy som det gör att ta på sig en kroppsstrumpa och inbilla sig att det ser ut som att du har gått ner två storlekar i vikt… Vill du ha en strålande hy, fint hår, starka naglar, bra tänder, inte för mycket extra kilon att bära runt på så måste du ju ta hand om dig, det kommer innifrån. Du bör äta bra, sova tillräckligt mycket, ha en givande fritid, ha ett roligt jobb mm. Jag tror helt enkelt att det handlar mycket om hur du mår. Vilka tankar bär du på, vad sätter de tankarna dig i för sinnesstämning, hur får de tankarna din omgivning att reagera då ditt kroppsspråk säger väldigt mycket.

Jag tror verkligen på att du kan tänka dig sjuk eller frisk till viss del. Iaf de åkommor som har med stress och din livssituation att göra. Jag hade ett jobb en gång som jag inte trivdes jättebra med, visst det gjorde att jag utvecklade min fritid mer. Men i långa loppet mådde jag inte bra och det fick tillslut påverkan på min fysiska hälsa.

Det är ju bara att konstatera att livet är för kort för att inte ta tag i det och göra det du vill med det. Ingen kommer tacka dig för att du ”offrat” ditt liv med något du inte trivs med. Att säga att du gör något för familjen, tex går till ett jobb du inte gillar. Det tycker jag i princip är skitsnack. Ingen, speciellt inte familjen mår inte bra av att du mår bra. Den där extra semesterresan varje år som jobbet du vantrivs med kanske ger i extra inkomst. Är det verkligen värt alla andra veckor per år som du kanske istället påverkar din omgivning negativ?

Budget, reflektion, dåligt samvete…

Budget tar all tid. Reflektionstiden är minimal och det dåliga samvetet stiger och stiger…

Innan jag jobbade som chef, eller ja. De där 1,5 år som jag jobbade som konstruktör och när jag var student var september förknippat för mig med restresor till sol och bad. Härlig avkoppling till bra pris. Nu är september förknippat med ovan saker. Budget och dåligt samvete. Det dåliga samvetet kopplades på efter 2008 när jag fick barn. Innan var det bara budget.

Jag gillar att ligga steget före. Jag gillar att vara väl förberedd och att jobba proaktivt. Vill nog påstå att jag lyckas göra det ganska bra även om jag själv tycker att jag lever i en organisation som dundrar framåt i full fart. Men i september så hinner jag inte med. Jobbdagarna är långa, de störs av skit som uppdatering av Outlook!!! Hur tänkte vi nu??? Jag har inte tid med IT-problem….

Det dåliga samvetet kryper på och blir större och större. Igår sov barnen när jag kom hem, idag hann jag krama dem godnatt. Skall det vara så? Samtidigt är det ju ett I-landsproblem. Jag har ett jobb jag älskar. Men det känns inte bra såklart att inte räcka till så mycket som jag vill till familjen. Just nu har jag inte ork att reflektera på hur jag skall långsiktigt hantera detta. Nu handlar det nog mer om att ta mig igenom närmsta veckorna och tänka att jag får kompensera barnen med tid, mys och saker de vill göra sen. Det gäller att ankra in andra bra saker. November tex, jag jobbar för fullt för att ankra in den månaden som två veckors tillfälle att åka till sol och bad och bara vara i vår lilla familj. Ankringen skall bara sätta sig hos mannen….

Reflektionstiden nu är i bilen på väg hem. Det positiva är att det är ju ändå en stund, det negativa är att bilresan är så lång… En liten hatkärlek… Nu springer jag mellan datorn och köket för att få ihop en middag till imorgon, så inlägges kvalitet ber jag om ursäkt för… Men jag har lovat mig själv att uppdatera några gånger i veckan, hålla detta forum levande. Jag ser ju att ni är några som läser, även om ni inte kommenterar. Tror att det gäller att hålla det jag lovar även när det är stressigt. Allra mest det jag lovat mig själv. Löpning har jag lovat mig själv 3 ggr/vecka också. 0 än så länge och inte blir det av ikväll heller… Men det är 4 dagar kvar. Jag skall hålla vad jag lovar…

Hösten är här…

Det känns så tydligt att hösten är här nu… Hela helgen har det blåst och småregnat till och från. Energin jag kände i somras börjar försvinna. Känner hur den blir mindre och mindre. Dagarna blir mörkare, när jag var ute och sprang i veckan insåg jag efter halva rundan att jag borde haft på mig reflexer…

Barnen har fått sin första förkylning med hosta och feber nu när de är tillbaka på förskolan. VAB imorgon på förmiddagen… Jag gillar inte detta riktigt… Nu är det många långa månader kvar till nästa sommar… Jag hoppas, hoppas på att vi kan lysa upp mörkret i höst med några veckor till något varmare ställe.

Barnen har dock inte riktigt samma perspektiv. William har nedräkning till sin födelsedag och pratar varje dag om sin önskelista och vad han skall ha för mat och dryck på kalaset. Båda skruttarna har nedräkning för att deras moster och kusin snart flyttar närmare oss så vi får gångavstånd till dem. Jag ser också fram emot att det kanske kan få ut mig på en och annan kvällspromenad i höst/vinter. Det är ju så mycket trevligare att gå själv.

Starten på hösten innebär ju också ibland kräftskiva. Det var vi på igår. Hos UB:s arbetskamrat och mammagruppsmedlem. (Två olika personer). De har en son i Violas ålder och kvällen var fantastiskt trevlig! God mat, jättetrevliga människor, barnen hade superroligt. Kunde inte bli bättre. Synd bara att de skall flytta från Varberg alldelles för snart…

Så visst har hösten ljuspunkter… Denna helgen har det varit så påtagligt bara att den är på väg och att den ljuva sommaren är över.

20130901-212918.jpg

Lyckan att önska sig något och spara till det

Jag tänker ofta att en sak som hör barndomen till är att önska sig något, att ha drömmar, att ha förväntningar, att inte se några begränsningar och att inte befinna sig inom några speciella ramar. Jag tänker att barn verkligen kan uppleva lyckan i att önska sig något och att spara till det.

Vi har sen ett tag haft ett system med veckopeng på max 10 kr beroende på hur de uppför sig mot varandra. Helt enkelt ett sätt att belöna bra beteende istället för att hela tiden tjata och korrigera. Jag har ingen aning om hur ”rätt” det är, men det fungerar bra ur två aspekter. De har blivit ”snällare” mot varandra och det är mindre konflikter. Samt att de har insett att de kan spara till saker de önskar sig och drömmer om själva.

I Januari såg William en radiostyrd båt att ha utomhus för 200 kr. Nu har han sparat och sparat och i söndags fick han sin första 100 lapp. Han ville inte ta med den till Astrid Lindgrens värld för han konstaterade att han är halvvägs till målet!

Viola däremot tyckte att hon hade sparat klart och hon ville ta med pengar för att kunna köpa Emils ”mysse”. Hon plockade ut den, betalade den och bar stolt iväg den i en påse med Pippi på. Hon var så stolt över att hon hade kunnat köpa sin mysse!

Hela helgen var de så glada över att vara i Astrids värld, kunna träffa Pippi, Emil, Ronja och många fler. De ville absolut inte åka hem och Viola tyckte att jag skulle sluta jobba så vi kunde vara där varje dag.

Jag försökte förklara att vi kan åka dit igen nästa sommar. Hon konstaterade med trumpen min att det är jättelångt till dess….

20130828-214404.jpg
En nöjd William i lilla staden

20130828-214413.jpg
Äntligen har hon köpt sin ”mysse”!

 

20130828-214424.jpg
Snart börjar Pippis sjörövaräventyr!

 

20130828-214433.jpg
Efter Pippis föreställning fick de styra Hoppetossa!

20130828-214444.jpg
Mamma, nu har jag flyttat in i detta huset…
Jag vill Inte vänta till nästa år med att komma tillbaka!

Astrid Lindgrens värld

Idag är har Carlsberg familjedag på Astrid Lindgrens värld. Vi har varit där en gång innan med William och nu när Viola är tillräckligt stor tänkte vi göra slag i saken och åka dit. Vi hoppas på en dag med fint väder och massor av roliga äventyr tillsammans med Astrids alla karaktärer.

Vi stannar till imorgon för att riktigt kunna krama allt ur parken när vi är där och dessutom skall jag träffa Mikael Ahlerup, VD för Astrid Lindgrens värld. Jag träffade honom första gången dagen efter kompetensgalan när jag blev utsedd till Årets unga chef 2012. Han blev utsedd till Årets chef 2011. Jag ser verkligen fram emot att få prata lite med honom och få höra om hans resa med att göra parken så populär som den är idag och hur hans syn på ledarksap är.

20130825-154748.jpg

20130825-154813.jpg

Ledarskapscitat

Idag är jag för trött för att göra många knop och fundera på saker. Hela kroppen strejkar efter en gårdag med klättring i Kullaberg. Hjärnan sa att jag kunde klättra upp för berget som spiderman, verkligheten var lite annorlunda… Så jag googlade på ledarskapsbloggar för att se om jag kunde få lite inspiration. De flesta jag hittade var inte aktiva, eller är de det även om de inte är uppdaterade på månader? Iaf så hittade jag till en sida som var aktiv, freddielarssson.se. Han har skrivit ett inlägg om citat.

Ett av citaten kommer enligt honom från Bill Cosby och lyder ”Jag vet inte nyckeln till framgång, men nyckeln till misslyckande är att försöka göra alla nöjda”

Jag tänker så här:

….Ojoj, nu blev Viola helt förstörd och ledsen över att jag sitter vid datorn och inte leker med henne. Återkommer till hur jag tänker i nästa inlägg, nu blir det lek med Viola istället. Be right back…

7 år som gifta och hur vi kommer fram till beslut

Idag har vi varit gifta i 7 år. Min man och jag. Det är ”Yllebröllop”. Borde jag ge min kära man ett par yllestrumpor? Nej, det blir nog inte så. Det jag brukar göra vid dessa högtidsdagar är att reflektera kring dem några dagar innan och efter. Minnas vad vi har gjort. Hur tiden har varit. Vad som har hänt och hur vi kom fram till vårt beslut att gifta oss.

Mycket har absolut hänt. Vi gifte oss som en liten överraskning då vi den sommaren köpte vårt första hus och flyttade in i det den 1 Aug. Så det var nog inte så många som misstänkte något när de blev inbjudna till inflyttningsfest…. Istället var det ett bröllop de kom till. Det blev precis som vi ville. Avslappnat, spontant, romantiskt och helt enkelt en väldigt rolig fest! Att vi sen fick gifta oss i vår trädgård som vi tyckte var helt underbar, det var ett stort plus. Jag minns tillbaka på den dagen med många glada minnen.

Det var i bilen mellan Teckomatorp och Varberg som idé till giftemål där och då växte fram. Av någon anledning gillar vi att prata om saker i bilen. Oftast så kör UB och jag åker med. Vi har en ”trepunktare” att fokusera på (Vägen) och då blir samtalen ofta väldigt bra och väldigt givande. Vi har kommit fram till många saker på det sättet i bilen. Giftemålet, beslutet att skaffa barn, jobbinriktningar, familjebeslut mm. Ofta är själva bilresan lika givande som målet när det är såna här saker som avhandlas.

Det är lika dant för mig nu när jag tillbringar många timmar i veckan i bilen. Visst, det slukar tid som inte är med familjen och inte på jobbet, men det ger värdefull egentid som jag kan ägna åt tankar, funderingar och ljusböcker. Jag gillar att det går att göra något vettigt av ett nödvändigt ont. Ofta går det alltid att göra det. Första delen av bilfärden brukar jag ägna åt att filtrera dagens händelser eller planera det som skall komma. Andra delen av resan brukar jag lyssna på ljudbok/podcast eller reflektera på privatlivet.

20130811-093037.jpg