Författararkiv: Cecilia Rönn

Bokrecension – Den motvillige monarken

Har lyssnat klart på ”Den motvillige monarken” nu och tänkte lämna en liten recension. Hur är vår statschef som ledare och representant för Svenska folket? Jag har svårt att bestämma mig för vad jag tycker om boken. Titeln är ju verkligen rätt, han uppfattas iaf i boken verkligen som den motvillige monarken.

Som representant för Svenska folket tycker jag verkligen inte Kungen sätter några avtryck eller att vi skall vara speciellt stolta över honom. Såklart är det ju omöjligt att veta hur mycket i boken som är sant. Men vare sig boken eller ej så ändras inte uppfattningen för min del. Dock så ger boken en lite ny dimension av kungen. En dimension av en ensam man som längtar bort från alla plikter, en bortskämd överklassunge vars kompisar hela tiden försöker roa sin kungliga vän med osmakliga sammankomster där kvinnor ses som något som kallas in för att roa och underhålla monarken. Inte så mycket mer. Vi får läsa om en å ena sidan kärleksfull far som gärna kramar och umgås med sina barn, å andra sidan en otrogen make som utsätter sig för massor av risker att bli avslöjad.
Vi får också läsa om en man som tillsammans med sina vänner umgås på svartklubbar och strippklubbar som ägs av tungt kriminella, vars verksamhet sponsrar verksamhet som vapenhandel, narkotikabrott och prostitution. Ärligt talat, det är osmakligt för vem som helst. När denna person råkar vara vår Kung så är det för mig obegripligt att han fortfarande sitter kvar som vår monark några år efter att boken kom ut. Faktiskt lika obegripligt som det faktum att Drottningen inte har lämnat sin Kung.

Värd att läsa, nja. Visst är boken intressant ur aspekten att få en nyans till på hur kungens liv har varit, hur han lever och hur det kan vara bakom kulisserna för den allra innersta kretsen till Kungen som tydligen verkar tro att de kan komma undan med i princip vad som helst.

Betyg 3 av 5. (Boken är välskriven tycker jag och håller sig till fakta som är bekräftad från flera olika källor.)

20131028-194602.jpg

Här hittar ni boken: Bokus, Adlibris, CDON

 

Min största utmaning, hitta balans

Detta inlägget är nog på gränser för lite för privat för att bli ett inlägg på min blogg. Men efter en del tanke kring det tror jag inte att jag är ensam om detta, långt därifrån. Därför tänker jag att det kanske kan hjälpa någon annan där ute att jag skriver detta. Så här kommer det.

Jag är en engagerad, lojal och högpresterande person på mitt jobb. Det är ju egenskaper som du kanske säger som positiva när du är på en anställningsintervju. Det tycker jag också att de är, om de inte är så starka och framträdande hos dig att du låter dem vara så starka att det blir några av dina största svagheter. De utmärker sig ofta genom att du vill väldigt mycket, du tycker att du nog fixar bara det där också, du kan ta på dig det där projektet även om du inte riktigt har tid. Du vill ju hjälpa till, du gillar det du gör och du vill att verksamheten skall utvecklas. Blir det för mycket av detta under för lång tid är risken stor att det leder till utbrändhet. Innan det går så långt får du helt säkert tydliga signaler. Tar du de signalerna på allvar och aktivt jobbar för att förändra din situation?

Under mina yrkesår har jag vissa perioder balanserat på gränser för vad jag orkar. I ett av mina första jobb så var det så roligt och så mycket under väldigt oregelbundna arbetstider att jag till slut fick näsblod för första gången i mitt liv. Den signalen kunde jag inte blunda för! Vid några andra tillfällen har jag fått andra symtom som värk i nacke och axlar, svårt att sova mm mm. Vi dessa tillfällen har jag aktivt gjort saker för att bryta situationen och gjort aktiva saker för att ta hand om mig bättre. Träning, sömn, regelbunden massage, bra mat mm är saker som fungerar för mig.

Nu när jag har familj, man och barn och vi är två i familjen som har roliga jobb samtidigt som jag såklart vill träffa barnen så mycket som möjligt är det fortfarande väldigt svårt i vissa perioder att hitta ett sätt som är balanserat. Jag tycker att jag lär mig hela tiden, vissa perioder rycks jag med av allt det roliga och då blir balansen lite dålig. Men kroppen påminner hela tiden. Nu är det dock alltid ett litet dåligt samvete som gnager i mig. Mina älskade ungar, de betalar priset av att jag jobbar mycket. Att hitta balansen här känns viktigare nu än någonsin.

Den som lär mig mest i denna otroligt svåra konst, att hitta en bra balans. Det är min kära man. Han är verkligen helt fenomenal på det. Aldrig att han gör samma ”fel” två gånger. Han analyserar, lär sig och gör om och gör rätt. Han har jobbat på de mest varierande typer av företag och har alltid lyckats att hitta en balans.

Citat från Ulf-Björn; ”Det handlar om att göra rätt sak i rätt tid” (Ja, hur svårt kan det vara? Jättesvårt!)

Hösten…

Det är höst nu! No shit… Om någon har missat det. Funderar varje höst på varför jag inte gillar hösten. Det är lätt att komma på massor av anledningar. Det blir mörkare, det är kallt, det är blåsigt, det regnar mer (iaf kallt regn), Jag fryser konstant, är alltid kall om fötterna, saknar ljuset, blir tröttare av att inte få tillräckligt med dagsljus och sol… Ja ni hör, jag kan hålla på ett tag till.

När jag har diskussioner med vänner och familj brukar jag lite präktigt säga att det är din egen inställning som avgör hur din situation är eller blir. Om du utgår från att något är tråkigt eller skall gå dåligt så blir det ofta så. Men om du istället har en positiv inställning så blir det faktiskt mycket bättre! Du kan helt enkelt välja vilken ”skiva” du vill spela upp i ditt huvud. Skall den gå i moll eller dur…

Märkligt att jag inte kan applicera vissa saker som jag tycker är så bra på mig själv i alla situationer… För just när det kommer till hösten så är det så svårt! Visst, idag har jag efter att insett hur negativ jag är i tanken till hösten försökt komma på vissa saker som är bra. Saker jag kan försöka tänka på och uppskatta för att gilla denna tid mer. När jag stod i köket och diskade och såg regnet och vinden utanför kom jag på några saker…

Bra saker med hösten: Att det är mysigt att vara inne när det rengar och blåser utomhus, att det är skönt att ligga i sängen under det varma täcket när det är kallt i rummet, jag sover bättre på nätterna när det är svalt i sovrummet, det är mysigt att tända levande ljus på kvällen när det är mörkt ute, julen är på väg när det kommer upp mycket belysning i trädgårdar och fönster, det är skördetid av alla härliga frukter och bär, träden är fantastiskt fina, de där enstaka soliga dagarna är fantastiska, det är härligt att tappa upp ett varmt bad och blir varm ända in i sklettet.

Ja, några saker finns det ju som är bra. Men allt ovan känns ändå lite framkrystat… För det är mest i brist på bättre saker som härligt varma sommardagar, att det är ljust ända till kl.22 på kvällarna mm mm.

Men jag antar att det är ok att det är en lång process när jag skall försöka ändra mina presuppar som sitter djupt rotade från att ogilla hösten till att gilla hösten.

Det finns dock en sak jag verkligen gillar med hösten! Det är att min älskade skrutt William föddes och fyller år i oktober. Det gör oktober värt att se fram emot. Det är härligt och mysigt. Men det är så tidigt på hösten att då har jag inte hunnit tröttna. Han skulle fyllt i november. Härligt det måste vara att fylla år i November!

Ja, ni hör ju hur positiv jag är. Bäst att sluta nu och gå och lägga mig så jag kan se fram emot den härliga jobbveckan som inte alls är stressig…

Hur du får gruppen att prestera mer – del 2

Nu kommer del 2 i hur du i teorin får gruppen att prestera mer. Läs första inlägget här. Del 2 kommer att handla om dig. Hur du är och hur det påverkar din ledarskapsstil och som i sin tur påverkar det klimat du skapar.

När det kommer till dig själv så finns det flera olika teorier och modeller att använda. Jag täker skriva om det som vi har pratat om på utbildningen jag varit på. Då det är det jag funderar utifrån just nu. Det allra viktigaste dock, oavsett vilka modeller eller verktyg du har är att jobba på självinsikten. Att helt enkelt bli medveten om vem du är, varför du reagerar i vissa situationer som du gör, vilka dina styrkor och svagheter du har.

20131016-205443.jpg

Ställ dig frågan, ”Varför gör jag som jag gör?” Här kan du använda liknelsen med det klassiska isberget. Toppen handlar om dina beteenden och dina kunskaper och erfarenheter. Det du visar din omgivning. Men det är också viktigt att du själv vet hur du ser på dig själv, varför du har vissa betenden och värderingar/åsikter.

Kompletterande till detta kan du göra en uppsjö av självtest. Enklare eller mer avancerade för att vi veta vilken ”typ” du är. Här tror jag att det viktiga är, vad du än väljer eller hur du väljer att få mer kunskaper om dig själv, att du reflekterar och ber om feedback av personer du litar på och kan föra en öppen dialog med om dina styrkor och svagheter.

20131016-205705.jpg

 

Den moderna ledaren – en kvinna?

Fick ett mail för några dagar sen av en kollega gällande ledarskap. Vi pratade om det generellt och han sa att han hade läst en intressant sak gällande forskning om vilka ledaregenskaper som förväntas av framtidens ledare. Jag gillar egentligen inte det här med att genreallisera mellan manligt och kvinnligt. Men lite intressant är det, när det kommer till vilka egenskaper som denna forskning tror efterfrågas. Om de sen besitts av flest män eller kvinnor är ju inte lika intressant.

Så här står det iaf: ”Det finns en rad studier som visar att företag som leds av kvinnor är mera framgångsrika. John Gerzema visar i sin bok The Athena Doctrine en annan sida av frågan om manligt och kvinnligt ledarskap. Han gjorde en studie där 64 000 människor i 13 länder fick bedöma 125 mänskliga egenskaper som maskulina, feminina eller neutrala. Dessutom fick de ange vilka egenskaper som är viktigast för ledare idag. De sju egenskaper som rankandes som viktigast bedömdes också som feminina. De var:

  • § Empati – att vara känslig för andras tankar och känslor.
  • § Sårbarhet – att erkänna sina begränsningar och be om hjälp.
  • § Ödmjukhet – att vilja tjäna andra och dela med sig av erkännande.
  • § Inkludera – att be om och lyssna till många olika uppfattningar.
  • § Generositet – att vara frikostig med tid, kontakter, råd och stöd.
  • § Balans – mellan liv och arbete.
  • § Tålamod – att tänka långsiktigt.

Detta är är särskilt viktigt idag, när företag idag arbetar intensivt för att öka medarbetarnas engagemang, deras energi, entusiasm och åtagande för företaget. Det är nämligen precis vad de här ledaregenskaperna gör. Det innebär inte att maskulina egenskaper helt ratas. Egenskaper som beslutsamhet, uthållighet och självförtroende, som bedömdes som maskulina, var också viktiga och de allra flesta efterlyste en kombination av feminint och maskulint. 

Gerzema menar att tre utvecklingar de senaste 15 åren har bidragit till att öka efterfrågan på mjukare ledarskap. 

  1. För det första det ökade ömsesidiga beroendet, där företag måste samarbeta med mycket mera, med kunder, återförsäljare, ibland till och med konkurrenter, för att lyckas.
  2. För det andra en cynism som växer ur de senaste årtiondens spektakulära misslyckanden i näringslivet, framkallade av snabba beslut och blind vinstmaximering. De feminina ledaregenskaperna leder till mera öppenhet och eftertanke och skapar förtroende och tillit.
  3. Den tredje faktorn är uthållighet. Inte bara med naturresurser, utan också med exempelvis medarbetarnas hälsa och företagets relationer till omvärlden.

Tillsammans skapar de en hunger efter ett mera modernt ledarskap, ett som intressant nog associeras tydligt med kvinnligt ledarskap och värden som öppenhet, generositet, omtanke och lyssnande. 

Håller ni med? Det hade onekligen varit intressant att veta hur några av våra allra största bolag hade drivits om majoriteten eller iaf hälften av företagsledningen och styrelsen hade varit kvinnor. Skillnad hade det troligen varit, men frågan är hur stor och på vilket sätt… Förhoppningsvis får vi svaret om inte allt för många år då det borde vara en naturlig sak att faktiskt representera sina kunder och anställda och samhället man verkar i även i ledningsgrupperna och i styrelserna. Inte bara med hänsyn till män och kvinnor, utan också blanda ålder, erfarenhet, branchbakgrund, studiebakgrund, kön, ursprung mm.

Kommande föreläsning – ledare som möjliggörare

På fredag, den 18/10 skall jag föreläsa på ”hemmaplan”. I Falkenberg. Det är Näringslivet i Falkenberg som ordnar näringslivsluncher och på fredag är det min tur att komma till Strandbaden.

Jag har varit på ett antal ställen i Sverige vid det här laget. Jätteroligt såklart. Dock aldrig på min riktiga hemmaplan, Varberg. Det hoppas jag kommer inträffa någon gång. Om näringslivet i Varberg vet jag inte mycket, har lite uppfattning om det beroende på hur det ser ut med fördelning av storlek på företag och pga av att min kära man har varit aktiv i Varberg stor del av sin yrkeskarriär. 

På fredag handlar det iaf om ledaren som möjliggörare. Mitt favoritämne. Så dagen idag kommer ägnas bland annat åt att finslipa på mitt material. Kände på min sista föreläsning i Göteborg att jag behöver uppdatera det lite. Mest för min egen skull. Börjar bli lite trött på det. Så skall försöka hitta lite fler saker i materialet som gör att jag tillfredsställer VAK (Visuellt, auditiv och kinestetisk).

Men före ovan aktiviteter planerar jag att mysa med skruttarna och ta en lång springtur. Vill veta hur långt jag egentligen klarar att springa. Har bara inte bestämt mig för om det skall vara ”kolla hur långt jag kan springa i min målhastighet” eller ”kolla hur långt och skit i hastigheten”

Managment by Jesus

Jag har precis lyssnat klart på en ljudbok till som du kanske vill ha min syn på? Boken heter: Om Jesus. Författare: Jonas Gardell.

Jag gillar boken, jag gillar Jonas Gardells Jesus. En Jesus som predikar om Guds kärlek, om att inte utesluta någon, om att alla är välkomna i Guds rike. Att det inte är någon skillnad på någon, vi är alla människor, skapade av Gud, lika värdefulla och viktiga.

Men om jag skall titta på hur min reflektion av Jesus i Jonas Gardells bok var som ledare tycker jag att det är en ännu mer intressant Jesus som stiger fram. Min reflektion är att Jesus var en helt fantastisk ledare! Det verkligen intressanta är hur Jesus rekryterade… Har ni tänkt på det? Han var verkligen inte som alla andra. Han följde verkligen inte normen, han tog syndare, tullindrivare, fattiga, obildade mm till sina lärljungar. Vad var det han letade efter? Hur valde han ut sina lärljungar och varför?

Jag undrar om Jesus hade något syfte med det han gjorde? Eller var det helt enkelt bara så att han var övertygad om att predika hans uppfattning om Guds väg och han uteslöt ingen utan lät alla följa med? Men alla var ju inte lärljungar och vissa vände han sig speciellt till och bad dem följa honom.

Vilket syfte han än hade så skapade han verkligen avtryck! Det blev en världsreligion av hans förkunnande. Det återstår ju visserligen att fundera på om det var Jesus val av sina lärljungar som var det avgörande för att hans predikan faktiskt levde vidare, skapade en religion som väldigt många människor idag 2000 år senare lutar sig mot.

Jag tror faktiskt inte att den fattiga person från Nasaret, Jesus. Som bestämde sig för att lämna hem och familj för att gå runt och förkunna sin tro tänkte sig att det skulle vara något som levde kvar tusentals år senare… Så vilken ledarskapstalang han än hade så var den väldigt kraftfull.

Maja, med hänsyn till vår diskussion om inlägget ”Bokrecension, historien om Sverige” så är jag lite nyfiken på vad du tycker om Jonas Gardells Jesus?

20131010-220646.jpg

 Adlibris, Bokus, CDON

Hur du får gruppen att prestera mer

Ok, rubriken kanske ljuger lite. Jag vet inte om jag skall vara ärlig svaret på påståendet i rubriken. Hur du får gruppen att prestera mer. Men jag funderar mycket på det och jag har fått några nycklar på hur du kan jobba med att få gruppen att prestera mer samt vilka saker som påverkar. Detta tänkte jag dela med mig av i fyra inlägg, med detta som det första. Syftet är förutom att dela med mig också att få ner mina tankar i meningar och kanske själv också få lite hjälp med hur jag skall kunna jobba för att få grupper att prestera mer.

Jag vill börja med att poängtera om någon kollega läser det här som jobbar i min grupp att detta har inte alls med vilka individer som finns i gruppen. Utan hur jag som ledare för gruppen genom olika faktorer kan få ut högre prestation genom att skapa ett bättre klimat som gynnar prestation effektivt.

Enligt modellen jag har gått igenom i utbildningen är det fyra faktorer som påverkar om du kan få ut högre prestation från gruppen.
1. Ditt jobb, din organisation och din omgivning
2. Du själv
3. Din ledarskapsstil
4. Det organisatoriska klimat som de tre faktorerna ovan skapar => avgörande faktor för om gruppen presterar mer än vad du och de trodde var möjligt.

Del 1, ditt jobb:
Beroende på vilket jobb och vilken roll du har krävs det olika saker från dig. Du kan se utvecklingen i ditt ledarskap som att gå i en trappa. Ta ett steg i taget:
1. Första linjens chef – gå från att leda dig själv till att leda andra
2. Chef för första linjens chefer – Från att leda andra till att leda chefer
3. Från att leda chefer till att leda funktionschefer mm.
Ni fattar….

Dessa olika jobb kräver olika kompetenser av dig. Det kräver också att du utvecklar sätt att faktiskt få bekräftelse i ditt jobb/hitta saker som triggar dig så att du fokuserar på rätt saker. Ta tex en projektledare eller säljare, ofta får personer som är duktiga på detta sin bekräftelse/energi från att faktiskt utföra saker själva. Genom att känna att de påverkar och gör saker handgripligen. Går du från en sån roll till att bli chef så måste du hitta andra saker som ger dig energi/triggar dig än att faktiskt utföra själv. För nu är din roll istället att påverka genom andra.

Är det en tillfällighet att många chefer springer maraton, spelar golf, kör snabba bilar el. ngt liknande? Kanske är det ett sätt att få utlopp för känslan att du själv helt styr, kontrollerar och åstadkommer något genom din prestation… Bara en tanke…

20131008-211836.jpg 

Del 2, Du själv:

Bokrecension: What the CEO wants you to know”

Som ett led i den utbildning jag går på jobbet har vi fått massor med intressanta böcker att läsa. Efter den första delen av utbildningen fick vi två böcker att läsa. Nu är den andra utläst: What the CEO wants you to know”

Den är indelad i oliak delar, först vad du behöver veta och förstå för att kunna se om företaget går bra eller inte. Författaren Ram Charan menar att det är samma saker som är viktiga vare sig det handlar om ett enmans företag eller familjeföretag som tex säljer skor i Indien eller om det handlar om en jätte som tex IBM eller Pepsi co. Fundamenten för business är: Cash generation, margin, velocity, return on assets, growth and customers. I boken går han in närmare på varje del och förklara varför just dessa saker är fundamentala för alla att veta, förstå och förhålla sig till. Inte bara VD:n. Det handlar helt enkelt om att förstå varför vissa beslut fattas i företaget. Samt få en bild av om det är ett lovande företag om du tex. funderar på att investera i det.

Sista delarna i boken handlar om ledarskap. Att få saker gjorda. Hur du kan kombinera dina kunskaper om hur businessen fungerar med ditt ledarskap för att kunna prioritera och göra rätt saker. En riktigt bra ledare skall förstå businessen, fatta beslut utifrån det och sen få personalen att utveckla sin kapacitet och synkronisera den tillsammans med hela gruppen för att prioritera rätt saker och genom det nå till de förväntade resultaten. Det handlar helt enkelt om att koppla samman företagets behov med personalens naturliga talang.

Ram Charan skriver mycket om vikten av att rekrytera personal med rätt ambitioner för det jobb de skall utföra. Samt att hitta personer med rätt attityd och värderingar för det företag de rekryteras till. Dessutom skriver han en del om vikten av att inse om det inte har blivit rätt. Både för företaget och personen.

En relativt lättläst bok som förklarar på ett enkelt sätt de viktigaste delarna du behöver förstå för att förstå företagets prioriteringar samt vikten av att ha rätt personer i organisationen och ledarens roll i detta.

Betyg 3 av 5.

Bokus, Adlibris CDON

20130929-213303.jpg

Lärande i Oxford

Denna vecka befinner jag mig i Oxford. En av lärandets städer enligt mig. Här kryllar av Universitet! Visste inte att det fanns så många, ca 40 st har jag fått berättat för mig. Har även fått höra lite om hur man jobbar med lärandet här. Inte alls som på våra Universitet i Sverige.

Terminerna är 3×8 veckor. Inga obligatoriska föreläsningar alls. Däremot har man ca 1 gång per vecka ett möte med sin professor där man under någon timme får en enskild feedback på ett arbete du har gjort. Tänk så fantastiskt bra! Det måste vara ett otroligt bra sätt för lärande. Sen att man gör alla prov på en och samma vecka och sen får sin examen. Det förstår jag inte riktigt vitsen med. Förklaringen jag fick var att det är ett sätt för universitetet att förbereda studenten för arbetslivet…

Tanken som slog mig med ovan system dock för lärande är att det måste vara så otroligt mycket dyrare. Måste krävas betydligt fler lärare än när du får en klassundervisning där ni är 200 studenter på samma gång.

Känns också som att befinna sig i Harry Potters land här. Gamla byggnader, gamla möbler, gamla böcker… Faciliteterna behöver vi inte prata så mycket om. De lever upp till mina presuppar… Men förutom det är känslan och omgivningen inspirernade på ett speciellt sätt.

 

20131002-081651.jpg

20131002-081707.jpg

20131002-081723.jpg