Hur du får gruppen att prestera mer – del 2

Nu kommer del 2 i hur du i teorin får gruppen att prestera mer. Läs första inlägget här. Del 2 kommer att handla om dig. Hur du är och hur det påverkar din ledarskapsstil och som i sin tur påverkar det klimat du skapar.

När det kommer till dig själv så finns det flera olika teorier och modeller att använda. Jag täker skriva om det som vi har pratat om på utbildningen jag varit på. Då det är det jag funderar utifrån just nu. Det allra viktigaste dock, oavsett vilka modeller eller verktyg du har är att jobba på självinsikten. Att helt enkelt bli medveten om vem du är, varför du reagerar i vissa situationer som du gör, vilka dina styrkor och svagheter du har.

Ställ dig frågan, ”Varför gör jag som jag gör?” Här kan du använda liknelsen med det klassiska isberget. Toppen handlar om dina beteenden och dina kunskaper och erfarenheter. Det du visar din omgivning. Men det är också viktigt att du själv vet hur du ser på dig själv, varför du har vissa betenden och värderingar/åsikter.

Kompletterande till detta kan du göra en uppsjö av självtest. Enklare eller mer avancerade för att vi veta vilken ”typ” du är. Här tror jag att det viktiga är, vad du än väljer eller hur du väljer att få mer kunskaper om dig själv, att du reflekterar och ber om feedback av personer du litar på och kan föra en öppen dialog med om dina styrkor och svagheter.

Den moderna ledaren – en kvinna?

Fick ett mail för några dagar sen av en kollega gällande ledarskap. Vi pratade om det generellt och han sa att han hade läst en intressant sak gällande forskning om vilka ledaregenskaper som förväntas av framtidens ledare. Jag gillar egentligen inte det här med att genreallisera mellan manligt och kvinnligt. Men lite intressant är det, när det kommer till vilka egenskaper som denna forskning tror efterfrågas. Om de sen besitts av flest män eller kvinnor är ju inte lika intressant.

Så här står det iaf: ”Det finns en rad studier som visar att företag som leds av kvinnor är mera framgångsrika. John Gerzema visar i sin bok The Athena Doctrine en annan sida av frågan om manligt och kvinnligt ledarskap. Han gjorde en studie där 64 000 människor i 13 länder fick bedöma 125 mänskliga egenskaper som maskulina, feminina eller neutrala. Dessutom fick de ange vilka egenskaper som är viktigast för ledare idag. De sju egenskaper som rankandes som viktigast bedömdes också som feminina. De var:

§ Empati – att vara känslig för andras tankar och känslor.
§ Sårbarhet – att erkänna sina begränsningar och be om hjälp.
§ Ödmjukhet – att vilja tjäna andra och dela med sig av erkännande.
§ Inkludera – att be om och lyssna till många olika uppfattningar.
§ Generositet – att vara frikostig med tid, kontakter, råd och stöd.
§ Balans – mellan liv och arbete.
§ Tålamod – att tänka långsiktigt.

Detta är är särskilt viktigt idag, när företag idag arbetar intensivt för att öka medarbetarnas engagemang, deras energi, entusiasm och åtagande för företaget. Det är nämligen precis vad de här ledaregenskaperna gör. Det innebär inte att maskulina egenskaper helt ratas. Egenskaper som beslutsamhet, uthållighet och självförtroende, som bedömdes som maskulina, var också viktiga och de allra flesta efterlyste en kombination av feminint och maskulint.

Gerzema menar att tre utvecklingar de senaste 15 åren har bidragit till att öka efterfrågan på mjukare ledarskap.

För det första det ökade ömsesidiga beroendet, där företag måste samarbeta med mycket mera, med kunder, återförsäljare, ibland till och med konkurrenter, för att lyckas.
För det andra en cynism som växer ur de senaste årtiondens spektakulära misslyckanden i näringslivet, framkallade av snabba beslut och blind vinstmaximering. De feminina ledaregenskaperna leder till mera öppenhet och eftertanke och skapar förtroende och tillit.
Den tredje faktorn är uthållighet. Inte bara med naturresurser, utan också med exempelvis medarbetarnas hälsa och företagets relationer till omvärlden.

Tillsammans skapar de en hunger efter ett mera modernt ledarskap, ett som intressant nog associeras tydligt med kvinnligt ledarskap och värden som öppenhet, generositet, omtanke och lyssnande.

Håller ni med? Det hade onekligen varit intressant att veta hur några av våra allra största bolag hade drivits om majoriteten eller iaf hälften av företagsledningen och styrelsen hade varit kvinnor. Skillnad hade det troligen varit, men frågan är hur stor och på vilket sätt… Förhoppningsvis får vi svaret om inte allt för många år då det borde vara en naturlig sak att faktiskt representera sina kunder och anställda och samhället man verkar i även i ledningsgrupperna och i styrelserna. Inte bara med hänsyn till män och kvinnor, utan också blanda ålder, erfarenhet, branchbakgrund, studiebakgrund, kön, ursprung mm.

Varför finns det så få ekonomer? – ett gästinlägg

Och varför finns det så många som läst ekonomi? Eftersom jag nu har ganska många år arbeta med ekonomi, allt från mitt första sommarjobb som ekonomiassistent till ekonomichef har jag stött på detta faktum. Det finns så många som läst ekonomi men inte har ett intresse och känsla för ekonomi, men är duktiga på att göra standardiserade uppgifter inom ekonomi men saknar magkänslan för siffror. Men det är säkert jag som är konstig också, läste Dagens industri på lunchrasten på gymnasiet och följde utvecklingen för statslåneräntan. Köpte aktier och fonder för sparpengarna och försökte förstå den globala ekonomin på både macro- och micronivå. Startade eget med två andra studenter under studietiden, fortsatta driva företaget efter studierna för till slut sälja det.

Är känslan för business och att man ”ser” en affär något man föds med eller är det något man utvecklar med tiden? Är ekonomi precis som att spela något instrument, man kan spela i det lokala bandet på bröllop och 40-års fester eller man kan framträda i Carnegie Hall. Varför utbildas det så många ekonomer och behövs alla dessa ekonomer? Varför gör man inget urval på talang? Till Dramatens utbildningar får man göra audition och arbetsprover.

En anledning till att det utbildas så många är att det är enkelt för Högskolor och Universitet att massproducerar ekonomer. De har få föreläsningar och mycket egenstudier. Låg kostnad och stora volymer ger skalfördelar. Men är det som samhället behöver? Idag har man en Magisterexamen när man sitter och stansar fakturor på leverantörsreskontra, samma uppgift som någon gymnasieekonom gjorde för 10-20 år sedan. Behövs verkligen den kompetensen eller är det så att när man som arbetsgivare likväl kan välja väljer en högskoleekonom eftersom det finns ett så stort urval?

När jag har anställt har jag försökt hitta ekonomer som har känsla för ekonomi framför att de har exakt den ”rätta utbildningen”. Man kan alltid fylla på kompletterande utbildning men magkänsla, engagemang och drivkraft går inte att läsa sig till.

Skall du söka Högskoleutbildning i morgon så kan du alltid kolla in Cecilias intervju i tidningen Campus, så att du inte blir någon som läst ekonomi.

Kommande föreläsning – ledare som möjliggörare

På fredag, den 18/10 skall jag föreläsa på ”hemmaplan”. I Falkenberg. Det är Näringslivet i Falkenberg som ordnar näringslivsluncher och på fredag är det min tur att komma till Strandbaden.

Jag har varit på ett antal ställen i Sverige vid det här laget. Jätteroligt såklart. Dock aldrig på min riktiga hemmaplan, Varberg. Det hoppas jag kommer inträffa någon gång. Om näringslivet i Varberg vet jag inte mycket, har lite uppfattning om det beroende på hur det ser ut med fördelning av storlek på företag och pga av att min kära man har varit aktiv i Varberg stor del av sin yrkeskarriär.

På fredag handlar det iaf om ledaren som möjliggörare. Mitt favoritämne. Så dagen idag kommer ägnas bland annat åt att finslipa på mitt material. Kände på min sista föreläsning i Göteborg att jag behöver uppdatera det lite. Mest för min egen skull. Börjar bli lite trött på det. Så skall försöka hitta lite fler saker i materialet som gör att jag tillfredsställer VAK (Visuellt, auditiv och kinestetisk).

Men före ovan aktiviteter planerar jag att mysa med skruttarna och ta en lång springtur. Vill veta hur långt jag egentligen klarar att springa. Har bara inte bestämt mig för om det skall vara ”kolla hur långt jag kan springa i min målhastighet” eller ”kolla hur långt och skit i hastigheten”

Managment by Jesus

Jag har precis lyssnat klart på en ljudbok till som du kanske vill ha min syn på? Boken heter: Om Jesus. Författare: Jonas Gardell.

Jag gillar boken, jag gillar Jonas Gardells Jesus. En Jesus som predikar om Guds kärlek, om att inte utesluta någon, om att alla är välkomna i Guds rike. Att det inte är någon skillnad på någon, vi är alla människor, skapade av Gud, lika värdefulla och viktiga.

Men om jag skall titta på hur min reflektion av Jesus i Jonas Gardells bok var som ledare tycker jag att det är en ännu mer intressant Jesus som stiger fram. Min reflektion är att Jesus var en helt fantastisk ledare! Det verkligen intressanta är hur Jesus rekryterade… Har ni tänkt på det? Han var verkligen inte som alla andra. Han följde verkligen inte normen, han tog syndare, tullindrivare, fattiga, obildade mm till sina lärljungar. Vad var det han letade efter? Hur valde han ut sina lärljungar och varför?

Jag undrar om Jesus hade något syfte med det han gjorde? Eller var det helt enkelt bara så att han var övertygad om att predika hans uppfattning om Guds väg och han uteslöt ingen utan lät alla följa med? Men alla var ju inte lärljungar och vissa vände han sig speciellt till och bad dem följa honom.

Vilket syfte han än hade så skapade han verkligen avtryck! Det blev en världsreligion av hans förkunnande. Det återstår ju visserligen att fundera på om det var Jesus val av sina lärljungar som var det avgörande för att hans predikan faktiskt levde vidare, skapade en religion som väldigt många människor idag 2000 år senare lutar sig mot.

Jag tror faktiskt inte att den fattiga person från Nasaret, Jesus. Som bestämde sig för att lämna hem och familj för att gå runt och förkunna sin tro tänkte sig att det skulle vara något som levde kvar tusentals år senare… Så vilken ledarskapstalang han än hade så var den väldigt kraftfull.

Maja, med hänsyn till vår diskussion om inlägget ”Bokrecension, historien om Sverige” så är jag lite nyfiken på vad du tycker om Jonas Gardells Jesus?

Adlibris, Bokus, CDON

Hur du får gruppen att prestera mer

Ok, rubriken kanske ljuger lite. Jag vet inte om jag skall vara ärlig svaret på påståendet i rubriken. Hur du får gruppen att prestera mer. Men jag funderar mycket på det och jag har fått några nycklar på hur du kan jobba med att få gruppen att prestera mer samt vilka saker som påverkar. Detta tänkte jag dela med mig av i fyra inlägg, med detta som det första. Syftet är förutom att dela med mig också att få ner mina tankar i meningar och kanske själv också få lite hjälp med hur jag skall kunna jobba för att få grupper att prestera mer.

Jag vill börja med att poängtera om någon kollega läser det här som jobbar i min grupp att detta har inte alls med vilka individer som finns i gruppen. Utan hur jag som ledare för gruppen genom olika faktorer kan få ut högre prestation genom att skapa ett bättre klimat som gynnar prestation effektivt.

Enligt modellen jag har gått igenom i utbildningen är det fyra faktorer som påverkar om du kan få ut högre prestation från gruppen.
1. Ditt jobb, din organisation och din omgivning
2. Du själv
3. Din ledarskapsstil
4. Det organisatoriska klimat som de tre faktorerna ovan skapar => avgörande faktor för om gruppen presterar mer än vad du och de trodde var möjligt.

Del 1, ditt jobb:
Beroende på vilket jobb och vilken roll du har krävs det olika saker från dig. Du kan se utvecklingen i ditt ledarskap som att gå i en trappa. Ta ett steg i taget:
1. Första linjens chef – gå från att leda dig själv till att leda andra
2. Chef för första linjens chefer – Från att leda andra till att leda chefer
3. Från att leda chefer till att leda funktionschefer mm.
Ni fattar….

Dessa olika jobb kräver olika kompetenser av dig. Det kräver också att du utvecklar sätt att faktiskt få bekräftelse i ditt jobb/hitta saker som triggar dig så att du fokuserar på rätt saker. Ta tex en projektledare eller säljare, ofta får personer som är duktiga på detta sin bekräftelse/energi från att faktiskt utföra saker själva. Genom att känna att de påverkar och gör saker handgripligen. Går du från en sån roll till att bli chef så måste du hitta andra saker som ger dig energi/triggar dig än att faktiskt utföra själv. För nu är din roll istället att påverka genom andra.

Är det en tillfällighet att många chefer springer maraton, spelar golf, kör snabba bilar el. ngt liknande? Kanske är det ett sätt att få utlopp för känslan att du själv helt styr, kontrollerar och åstadkommer något genom din prestation… Bara en tanke…

Del 2, Du själv:

Projektleda med fokus på värdeskapande processer – ett gästinlägg

Idag tänkte jag inte fokusera på budget utan något som jag försöker göra hela tiden varje dag (jag till och med gör det privat). Fokusera på de värdeskapande processerna. Jag försöker alltid utgå från hela företagets behov, inte suboptimera för en specifik avdelning eller funktion. Det gäller att lyfta blicken och ta helikopter perspektivet. I mitt fall på Euromaster just nu så är det att se perspektivet Från Inköp till Verkstad (Purchase 2 Pay). Hur får vi, rätt vara på rätt plats, i rätt tid? Ett effektivt inköp som flödar igenom företaget och slutar i en försäljning utan att fastna på vägen och bygga lager. Hur undviker vi suboptimering i värdekedjan? Mycket ligger i att övertyga de olika funktionerna om vilken påverkan deras arbete har på stegen innan och efter, och vad konsekvenserna för andra steg kan bli om de optimera sina delar (om det innebär en suboptimering). Jag tror man kan göra det med vilken personal som helst men det är lättare om man skapar en kultur av förbättring och förändring. Skall man nå riktigt långt så behövs även ett engagemang från alla chefer där man visar förståelse för företaget som helhet och inte bara den enskilda avdelningen.

En bra filosofi som jag tror är en del av vinningen är att:

1) Begränsa antalet projekt och tillsätt tillräckliga resurser.
2) Överarbeta inte, ett projekt kan inte lösa alla problem, håll det enkelt.
3) Ställ krav, var tydlig, följ upp, ge dig inte (det är bra att vara envis).
4) Slutför, slutför och slutför. Det finns alldeles för många oavslutade projekt, och ett icke avslutat projekt kommer öka motståndet hos personalen för nästa projekt (och då får du lägga ner icke värdeskapande tid på att övertyga personalen om nästa projekt).

Och avslutningsvis: Se till att du i möjligaste mål är oljan i växellådan, inte en av kuggarna. Du skall se till att alla kuggar glider mot varandra friktionsfritt och med högsta möjliga hastighet. Tänk på att oljan inte alltid är mellan kuggarna utan ibland kyler ner sig i oljetråget.

Bokrecension: What the CEO wants you to know”

Som ett led i den utbildning jag går på jobbet har vi fått massor med intressanta böcker att läsa. Efter den första delen av utbildningen fick vi två böcker att läsa. Nu är den andra utläst: What the CEO wants you to know”

Den är indelad i oliak delar, först vad du behöver veta och förstå för att kunna se om företaget går bra eller inte. Författaren Ram Charan menar att det är samma saker som är viktiga vare sig det handlar om ett enmans företag eller familjeföretag som tex säljer skor i Indien eller om det handlar om en jätte som tex IBM eller Pepsi co. Fundamenten för business är: Cash generation, margin, velocity, return on assets, growth and customers. I boken går han in närmare på varje del och förklara varför just dessa saker är fundamentala för alla att veta, förstå och förhålla sig till. Inte bara VD:n. Det handlar helt enkelt om att förstå varför vissa beslut fattas i företaget. Samt få en bild av om det är ett lovande företag om du tex. funderar på att investera i det.

Sista delarna i boken handlar om ledarskap. Att få saker gjorda. Hur du kan kombinera dina kunskaper om hur businessen fungerar med ditt ledarskap för att kunna prioritera och göra rätt saker. En riktigt bra ledare skall förstå businessen, fatta beslut utifrån det och sen få personalen att utveckla sin kapacitet och synkronisera den tillsammans med hela gruppen för att prioritera rätt saker och genom det nå till de förväntade resultaten. Det handlar helt enkelt om att koppla samman företagets behov med personalens naturliga talang.

Ram Charan skriver mycket om vikten av att rekrytera personal med rätt ambitioner för det jobb de skall utföra. Samt att hitta personer med rätt attityd och värderingar för det företag de rekryteras till. Dessutom skriver han en del om vikten av att inse om det inte har blivit rätt. Både för företaget och personen.

En relativt lättläst bok som förklarar på ett enkelt sätt de viktigaste delarna du behöver förstå för att förstå företagets prioriteringar samt vikten av att ha rätt personer i organisationen och ledarens roll i detta.

Betyg 3 av 5.

Bokus, Adlibris CDON

Lärande i Oxford

Denna vecka befinner jag mig i Oxford. En av lärandets städer enligt mig. Här kryllar av Universitet! Visste inte att det fanns så många, ca 40 st har jag fått berättat för mig. Har även fått höra lite om hur man jobbar med lärandet här. Inte alls som på våra Universitet i Sverige.

Terminerna är 3×8 veckor. Inga obligatoriska föreläsningar alls. Däremot har man ca 1 gång per vecka ett möte med sin professor där man under någon timme får en enskild feedback på ett arbete du har gjort. Tänk så fantastiskt bra! Det måste vara ett otroligt bra sätt för lärande. Sen att man gör alla prov på en och samma vecka och sen får sin examen. Det förstår jag inte riktigt vitsen med. Förklaringen jag fick var att det är ett sätt för universitetet att förbereda studenten för arbetslivet…

Tanken som slog mig med ovan system dock för lärande är att det måste vara så otroligt mycket dyrare. Måste krävas betydligt fler lärare än när du får en klassundervisning där ni är 200 studenter på samma gång.

Känns också som att befinna sig i Harry Potters land här. Gamla byggnader, gamla möbler, gamla böcker… Faciliteterna behöver vi inte prata så mycket om. De lever upp till mina presuppar… Men förutom det är känslan och omgivningen inspirernade på ett speciellt sätt.

Bokrecension: Historien om Sverige – Från istid till framtid

Senaste ljudboken som jag har avverkat i bilen är Herman Lindqvists bok ”Historien om Sverige – från istid till framtid”.

En allmänbildande bok som handlar om de största händelserna i vår historia och utveckling till det Sverige vi har idag. Vi har alla lärt oss allt i skolan. Men för mig var det iaf ett väldigt trevligt sätt att höra historien igen. Största delen handlar om våra kungar och drottningar och vad de åstadkom under sina regentperioder. Från slutet på 1800-talet och till efter andra världskriget handlade det mer om andra kända politiker, uppfinnare, företagsledare, författare mm. Personer som helt enkelt har format Sverige.

Tycker boken gav en del tankeställare och perspektiv på hur länge det faktiskt tog till vi fick en demokrati och ett samhälle med ex. religionsfrihet. Hur många år utan krig och med politisk instabilitet innan vi är där vi är idag. Om det nu ens är ett mål att blir som vi är idag. Jag tycker ibland att vi är alldeles för sekulariserade och individualiserade i Sverige. Varför är inte familjen så viktig idag? Varför är våra gamla så ensamma?

Hur som helst så tyckte jag att det gav ett intressant perspektiv och kanske skall vi tänka efter innan vi dömer våra fränder i andra länder där det just nu råder krig eller politisk instabilitet. Vi har också en historia fylld av krig, brutala lagar, där demokrati inte fanns, där allt styrdes av en liten och rik minoritet mm mm.

Så har du glömt av eller förträngt din historia från skolan är det absolut värt att uppdatera dig.

Betyg 4 av 5

Adlibris, Bokus CDON