Kategoriarkiv: Relationer

Hawthorneeffekten del 1

Under mina 33 år här på jorden så hade jag aldrig hört talas om Hawthorneeffekten tills för några veckor sedan. Då kom den till mig från två olika håll under samma vecka! Det måste vara ett tecken för att jag skulle kolla upp den lite närmare tänkte jag… Så här kommer två reflektioner jag har på den i två inlägg. Del 1 som detta är kommer handla om den första delen i experimentet som gjordes som handlade om att manipulera de fysiska förhållanderna och studera hur detta påverkade produktiviteten.

Det som gjordes var att de som utförde experimentet bland annat manipulerade belysningen i rummet. Tesen som skulle testas var att produktiviteten hos de utförande personerna skulle öka när belysningen och arbetsförhållandena blev bättre. Men nej, så var inte fallet! Ytterst intressant. Det var så att även när de försämrade arbetsförhållanderna så förbättrades produktiviten.

Den ökade produktiviteten förklarades med att interaktionen mellan forskarna och arbetarna. Kommunikationen och interaktionen mellan observatörerna och arbetarna, tillsammans med intresset för arbetarnas prestationer som forskarna uppvisade tror man ledde till att arbetarna hela tiden hade en vilja att tillfredställa forskarna och visa upp sina förmågor.

Så, slutsats: För chefer så är det helt enkelt väldigt enkelt och vi kan faktiskt väldigt lätt och effektivit också vara med och påverka till högre produktivitet. Genom att visa sig i verksamheten, kommunicera och intressera sig för personalen.

Det bästa och strukturerade verktyget för detta enligt mig: Processbekräftelse! (Eller hur kära medlemmar i Ramlösas ledningsgrupp.)

En söndag med studier

En av de sakerna som var skönast med att börja jobba var att jag inte behövde känna det ständiga dåliga samvetet över mina studier. Jag kände när jag studerade att jag alltid kunde plugga lite till, att jag alltid kunde göra några uppgifter till. Fritid var väldigt flytande och blev en del i pluggandet så ibland kändes det som att jag inte hade någon fritid.

Jag har under mitt arbetsliv haft perioder när jag har studerat. När jag jobbade på Strängbetong tex så passade jag på att läsa Företagsekonomi vid sidan om på kvällar och helger då jag insåg att detta ville jag kunna bättre. Men efter det och efter hus och barn har jag inte ägnat mig åt såna saker mer. Utan fokuserat på jobbet när jag jobbar och försökt att vara ledig när jag har stämplat ut.

Nu går jag en väldigt rolig utbildning på jobbet. En internationell utbildning som vi är ganska få förunnat att få chansen att gå på företaget. Den är väldigt bra. Dock så kräver de att man läser en hel del mellan träffarna och att man gör online utbildningar. V.11 skall jag till Ryssland och då kommer det vara ekonomi på agendan hela veckan. Inför detta tillfälle så skall vi läsa boken ”How to read a financial report” och göra en omfattande e-learning. Samt läsa delar ut två andra böcker… Det är väldigt intressant och roligt. Bara det att tiden känns väldigt begränsad.

Men jag tror att vi har hittat ett sätt som fungerar för oss här hemma iaf. Min kära man pluggar också vid sidan av jobbet nu. En distanskurs om Lean. Det kräver endel tid av honom också. Så denna helgen har varit uppdelad. Nu på förmiddagen är han ute med barnen och geocachar medans jag får plugga. I eftermiddag skall jag umgås med skruttarna medans mannen gör sin tenta. Ja, alla sätt är bra om de passar er. Framgångsfaktorn i detta är att vi planerar. (Kanske kommer lean-tavlan upp snart! Det är ett fantastiskt verktyg.)

Men nu skall jag pausa en stund med boken ”Kan jag så kan du” Författaren lovade att det skulle vara en sträckläsningsbok. Det hade det nog varit om jag hade haft möjligheten att sträckläsa saker.

Tar lite tid dock med min ”How to read a financial report” Jag är lite ovan vid alla ekonomiska termer på engelska så Google översätt är en bra vän. Sidan ni ser på bilden är magisk! Den visar alla kopplingar mellan resultaträkning, balansrapport, och kassaflödesrapport. Sen förklarar boken mer i detalj kopplingarna i varje kapitel. Riktigt bra och lätt att förstå!

Upp och ner…

Livet är verkligen upp och ner. På alla olika logiska nivåer. Vissa stora och helt avgörande saker händer som är väldigt roliga och väldigt bra samtidigt som det finns stora sorger och ledsamheter. Sen finns det de där små små sakerna som ingen bryr som om om 100 år. Eller inte ens om om 5 minuter. Sen så finns det ju de där sakerna som är sådär mittemellan. Ju mer som händer på det stora och avgörande planet, desto fler saker hamnar i facket av obetydliga saker… Det är ju bra. Eller är det det? Tror att det är både ja och nej på den frågan. Det är ju bra att faktiskt inte känna att jag behöver hetsa upp mig eller gräva ner mig över småsaker. Att många saker faktiskt inte känns så viktiga att jag måste bli arg på dem. Men samtidigt så får vi människor ju inte det perspektivet utan att ha varit med om några riktigt jobbiga saker… Så myntet har alltid två sidor…

Idag har dagen verkligen varit upp och ner. Både stort och smått. En liten, liten sak som var ganska rolig idag som jag vill berätta om. Jag hade ett möte och pratade runt hur vi skulle bygga upp en power point presentation. Att jobba i ett globalt företag har ju sina fördelar och nackdelar. En nackdel är att det blir lite Svengelska ibland. På mötet idag med svenska öron så blev jag lite engagerad och skulle säga ”kolla på den här sliden!” Men det var inte så meningen blev. Så mina vänner, vad blir det när du blandar orden ”sliden” och ”sidan”….

….Jo det blir: ”Kolla på den här slidan!” Hihi…

Jag blir lite glad när jag tänker på den meningen. Behöver det för jag är egentligen jättesur! Var ute och sprang för första gången efter 4 månaders vila från löpningen pga knäont. Men det var inte bättre… Det var illa, det gjorde jätteont… J-vla skit. Jag har ju anmält mig till Göteborgsvarvet, jag ska ju springa maraton… Jag gillar att springa, jag kopplar av när jag springer, jag mår bra när jag springer. Nu är jag sur. Sur på mitt knä, skitsur på den dåliga sjukgymnasten jag gick till som var så oproffsig, sur på att jag la ut över 1000 spänn på en löpanalys som den dåliga sjukgymnasten sa var ett måste för att jag skulle kunna få bra hjälp. Men, min grodmening ovan får mig att småle och påminnelsen om vad som är viktigt i livet och perspektivet säger att det är ett i-landsproblem. Det är det, så snart får jag väl släppa det och tag tag i att hitta en annan avkopplingsaktivitet. Men jag tänker vara sur en liten stund till…

Självförtroende och/eller självkänsla

Har funderat en del på det här med självförtroende och självkänsla. Är det egentligen viktigt att hålla isär begreppen och kan man ha det ena utan att ha det andra? På Wikipedia står det så här om självförtroende och självkänsla:
Självförtroende är individens tilltro till sin förmåga att prestera. Det kan röra sig om arbete, skola eller sociala sammanhang. Självförtroendet kan variera från dag till dag och det kan höjas genom bekräftelse utifrån, eller tillfälligt höjas under exempel alkoholpåverkan.

Självkänsla eller självuppfattning är den självkännedom som handlar om uppfattningen man har om sig själv och den man är. Dålig självkänsla kan både vara att under- och överskatta sin person eller kapacitet, och behöver hållas isär från begreppet självförtroende som har med prestationer att göra. God självkänsla är att veta vad man faktiskt går för.

Jag håller med Wikipedia om att det är viktigt att hålla isär begreppen. Av den anledningen att jag tror att det inte är helt ovanligt att några av oss vandrar genom livet med högt och stort självförtroende och ändå har låg självkänsla. Varför det då är viktigt att hålla isär begreppen är för att kunna identifiera dem och se med sanna ögon på sig själv och kunna identifiera om du själv har dålig självkänsla.

Tänker du ibland: ”Vad dum jag är”, ”jag är inte viktig”, ”vad jag tycker är inte viktigt”, ”jag förstår inte hur hen kan älska någon som mig”, ”jag förtjänar inte att bli älskad av hen”, ”snart upptäcker de att jag är en bluff på jobbet, jag är ju egentligen inte bra alls” mm mm. Helt enkelt tankar som klandrar ner på dig själv. Har du såna tankar ofta? Då kanske det bor lite dålig självkänsla inom dig. Gör det det så ta tag i det! Har du kommit så långt att du har identifierat det och insett att du vill förändra det så har du kommit långt.

En enkel övning som du kan göra är en övning som jag läste om i Mia Törnbloms bok, Självkänsla nu! Skaffa dig en ”Jag är bra bok”. Skriv varje kväll gärna tre saker under tre rubriker. Rubrikerna skall vara:
Bra: Vad har du gjort idag som var bra. Var du en bra vän, stöttade du någon på jobbet?, sa du till din käresta att du älskar hen, var du snäll och ärlig mot dig själv? Mia ger tips i sin bok på vad du kan skriva för Bra saker om du har svårt att komma på själv i början.
Tack: Vad är du tacksam för? Skriv ner minst tre saker du är tacksam för i livet.
Hjälp: Vad vill du ha hjälp med? Vare sig du är troende eller inte så kan du vända denna fråga till den du vill. Dig själv tex. Vad vill du ha hjälp med imorgon för att få mer att skriva på din ”Bra” rad.

Här kan du hitta Mias bok: Adlibris, Bokus, CDON

Vad är makt? – ett gästinlägg

Är ledarskap synonymt med maktutövning? Vad är makt? En social makt definieras av alltid av förmåga hos en person att påverka en annan person på något sätt. Makt kan användas t.ex. för att hindra eller orsaka förändring. Chefer påverkar sin personal och personalen påverkar sina chefer. Makt utövas även mellan individer i olika grupper och sammanslutningar. För att strukturera upp bilden av makt så kan man kategorisera makt i följande kategorier:

Legitim makt

Som chef har man alltid legitim makt, den legitima makten har sitt ursprung i den position man innehar. Positionen ger formell auktoritet med en tillgång till ett belönings- och bestraffningssystem (t.ex. lönförhöjningar och uppsägningar).

Belöningsmakt

Genom att ha möjligheten att belöna t.ex. i form av befordran, löneökningar får man också makt. En makt som bygger på omgivningen uppfattar att man har en möjlighet att belöna.

Bestraffningsmakt

Detta är motsatsen till moroten, denna makt baseras på piskan. Bestraffningsmakten bygger på rädslan för negativa konsekvenser för individen. En mindre ”trevlig” makt men den finns alltid i någon form på företaget (Om inte, så vem som helst kunnat ta med sig vad de ville från jobbet hem utan rädsla för att bli uppsagda).

Relationsmakt

En mer karismatisk makt, man kan säga att man har inflytande med hjälp av sin karisma och utstrålning, individer lyssnar på dig för du är du.

Expertmakt

Expertmakten bygger på kunskap och erfarenheter inom ett specifikt område. En makt som ofta besitts av olika specialister. Expermakten förutsätter dock att experten har en trovärdighet.

Informationsmakt

Genom att besitta värdefull information som andra vill ha tillgång har man informationsmakt. Människor låter sig påverkas för att få tillgång till informationen. Exempel på individer som är närma den högsta makten är t.ex. VD sekreterare.

Konnektionsmakt

Har man bara rätt kontakter kan man åstadkomma det mesta. Konnektionsmakt innebär att man har goda relationer med inflytelserika och betydelsefulla personer.

Nu har bilden av makt differentieras en del och i verkligheten kan det vara svårt att skilja den ena maktbasen från den andra. Alla påverkas av olika maktformer i olika konstellationer men det kan vara bra att veta vilka makttyper det finns, så man kan märker när man påverkas av olika maktformer samt man är medveten själv när man använder någon av dessa maktformer. Vill man nå längst som ledare bör man fokusera på relationsmakten, med nypa expertmakt, samt en knivsudd vardera av övriga maktformer.

Intervju i några av skånes dagstidningar

I helgen publicerades en intervju i några av skånes dagstidningar. Det var ett ganska personlig reportage om hur min resa tills idag har varit. Vad jag tycker är viktigt och mina drivkrafter. Samt lite om familj och jobb.

Bild lånad från artikeln i Sydsvenskan

Ni hittar artiklarna här:

Sydsvenskan. (Glöm inte att kolla bildspelet och håll musen över bilderna. 4 bilder på 4 fantastiska personer som inspirerar och lär mig!)

Helsingborgs dagblad

Vuxentid

Ibland är det viktigt med vuxentid. När jobbet tar mycket dit och energi, när du är mitt uppe i småbarnstiden. Helt underbar men också intensiv. När fick du egentligen tid att avsluta en mening med in käresta, när kunde ni sitta ner och ta ett glas vin till middagen och prata ostört i timmar, när kunde ni gå och sova middag mitt på dagen i flera timmar? Var det så länge sedan att du inte kommer ihåg det? Då är det nog dags för lite vuxentid. Ta bara tag i det! Antingen kan ni ju hitta på något att fira, eller bara åka. Vi insåg för ett tag sen att vi firar 10 år med varandra. (Enligt vissa kollegor på min mans kära jobb är det knasigt att fira såna saker. Jag tycker det är knasigt att inte ta tillvara på alla saker du kan för att fira och sätta lite guldkant på tillvaron) Sagt och gjort. Min kära man tog tag i saken och bokade ett väldigt trevligt hotell utanför Köpenhamn i två hela nätter! Vi tog tåget dit, åkte Metro till Hotellet i Bella center. På hotellet ingick det kollektivtrafikskort in till Köpenhamn 2 dagar, förstklassigt gym och spa! Dessutom fick vi rum på 22:a våningen så utsikten var kanon.

Det var helt underbart! Att kunna avnjuta varje måltid lääänge, prata, dricka vin och äta god mat. Vi kunde ligga i de varma vilstolarna på spaaet och bara prata och njuta av lugnet, vi kunde sitta i den varma poolen och mysa, jag kunde smyga upp tidigt på morgonen och gymma en stund och sen krypa ner hos min sovande man igen. Ja, det har varit en helt fantastisk helg. Känner mig nyladdad och fylld av energi.

Bild på hotellet. Enda bilden av helgen. Ber om ursäkt. Det fanns massa fina saker att ta bilder på. Men det var ju faktiskt inte vitsen med hotellet. Jag har helt enkelt bara haft ögonen på min kära man.

Inställning

Hur stor påverkan har din inställning till hur du upplever vardagen? Hur mycket påverkar du andra?

Idag när jag kom till jobbet så var det lite rörigt. Det sker mycket på en gång, vi har ett stort behov av att synka oss och i stressade situationer så blir ofta kommunikationen lidande. Jag upplevde att efter vi hade gått igenom det som skulle göras så var det lite suckar och axelryckningar. inte för att det är nonchalant, tror snarare att det var lite uppgivenhet och ett uttryck för att det är jobbigt. Jag försökte säga några uppmuntrande ord om att inställningen påverkar mycket då vi står inför samma utmaningar vare sig vi tycker det är jobbigt och ser mycket bekymmer med dem eller om vi tänker att vi skall ta oss igenom aktiviten med ett glatt sinne.

Det kan ju uppfattas som tomma ord ibland kanske. Men det är ju verkligen sant. Vad du än skall göra, så är det ju precis samma sak som skall göras vare sig du är positiv till det eller negativ. Dock är det troligen är det mycket svårare och tråkigare att ta sig igenom aktiviteten med en negativ inställning.

Jag kan hitta liknelser till när det är så både privat och på jobbet.

Ta tex en flygresa: Antingen kan du ju tänka att det skall bli härligt att åka på semester och flygningen kommer ta dig till detta sköna och underbara ställe. Eller så kan du tänka att det kommer bli jobbigt med tiderna att passa, gå upp tidigt, strula med bagage och sitta inklämd i flygplaner några timmar. Vilken inställning du än har så är ju faktum att du måste avverka flygresan för att ta dig till målet. Är det inte då lättare att ha en positiv inställning till det?

Ett annat exempel som är verkligt för mig just nu. Vi har haft ett missöde med vatten hemma som innebär att nu är golvet i ett av rummen på ovanvåningen uppbrutet, hål är borrade för att kunna torka ur bjälklaget och vi har balanserat på brädor när vi tar oss till sovrummet och toaletten nu några veckor. Antingen kan jag ju varje gång jag ser hur det är sucka och tänka att jäkla skit att detta hände och sätta mig i ett negativt tillstånd. Eller så kan jag tänka att: en olycka kan hända och jag är glad över att det inte var värre och att bara materialla ting skadades. Vi mår alla bra och skadorna kommer att åtgärdas.

Just i exemplet ovan så tycker jag faktiskt att min inställning har hjälpt till. Visst blev jag irriterad allra först. Men släppte det snabbt. Inte så att jag är nonchalant och inte bryr mig, men jag bestämde mig för att det är faktiskt ingen big deal. Det kommer lösa sig. Olyckor kan som sagt hända. Ingen blir glad för att jag grämer mig över det som har hänt.

Gråt inte över spilld parkett…

Familjeparkeringar

Ok, detta är inget inlägg om ledarskap eller något som liknar det. Det är ett inlägg om en sak som irriterar mig, samt så är det ett helt oväsentligt i-landsproblem. Men dock lika irriterande…

Jag handlar oftast på Coop, där har de familjeparkeringar precis som vid nästan alla större affärer eller köpcenter. Av någon anledning är de som planerat parkeringen på Coop lite korkade så de har placerat familjeparkeringarna väldigt nära entrén. Dessutom är många av de som handlar på Coop också korkade och skiter i att det står en skylt vid dessa parkeringsplatser och lämnar dem inte fria för familjer med barn, utan de parkerar där med pyttesmå bilar när de är själva i bilen! Detta innebär att de med normalstora kombibilar med två barn i baksätet som behöver hjälp att knäppa bältet och komma in i bilen får parkera på yttepyttesmå platser. Det resulterar i att mamman när hon skall hjälpa barnen in i bilen igen får med ena handen hålla dörren så att den inte slår i bilen bredvid och med den andra handen försöka lyfta in sin dotter i bilen. Sen får mamman gå runt till andra sidan där det är lite bättre med plats och hjälpa sin son in i bilen. Efter det får hon kravla sig in i bilen och försöka nå bältet på andra sidan för att hjälpa dottern att knäppa bältet. När hon äntligen får tag i bältet är inte spännet med, så hon får försöka kravla sig in ännu lite längre för att nå spännet. När hon väl har lyckats med detta så är hon smutsig på både byxor och jacka då bilarna står så tätt och är ganska smutsiga av dagens väder.

Ok, jag vet att det inte alls betyder något om 100 år och är helt oviktigt i jämförelse med en massa andra saker. Men ibland så tycker jag att folk skall vara lite mer som Ove helt enkelt. Det hade varit enklare för mig då jag i ganska många fall sympatiserar med Ove. Eller ja, helt enkelt har en bestämd uppfattning om vissa saker…

Att jobba mycket

Jag får ofta frågan från olika håll varför jag jobbar mycket. Så mycket tycker jag iof inte att det är. Visst, om jag slår ut det så har nog mer arbetstid än 8 timmar per dag. Men det är faktiskt helt och hållet mitt eget beslut. Svaret på frågan är att jag tycker att det är roligt och inspirerande! Det i säg behöver inte bara vara bra. När saker är roliga och inspirerande så är det såklart lätt att faktiskt göra mycket mer än jag borde ändå. Även om det är roligt. Då är det bra att ha familj. De gör att jag vill komma hem. Jag känner väldigt tydligt när det har gått en period då jag har träffat familjen lite för lite. Att ha familjen som drar är den bästa morot jag kan ha för att ta mig hem och längta hem.

Varför det är så roligt på jobbet är till allra största del två anledningar. Jag har fantastiskt bra arbetskamrater. Varje dag jag träffar dem så skrattar vi av någon anledning. Det är väldigt skönt och befriande att ha arbetskamrater som du kan anförtro dig åt, som ger dig feedback och som du kan ha roligt med. Det är både inspirerande på jobbet, utvecklande för dig på jobbet och för dig som person. Helt enkelt en av de viktigaste anledningarna till att det är roligt. Det i kombination med att jag kan vara med och till viss del påverka vad och hur vi jobbar gör att det är ett fantastiskt bra jobb ändå.

Upp till detta så är jag otroligt tacksam att jag har en man som är klok, stöttande, utvecklande, ger mycket feedback, orkar lyssna, vet precis hur det är och som skäller på mig och säger till mig när jag jobbar för mycket.

Men, på kvällen när barnen skall lägga sig och vi har tagit på pjamas, gått på toa, borstat tänderna, läst bok och ligger och myser en stund så pratar vi om vad det bästa har varit den dagen. De säger först, ibland får jag lirka ur dem vad det bästa har varit. Sen frågar de tillbaka, mitt svar är nästan alltid det samma och det är 100% sant. Det bästa är när vi kan börja dagen med lite mys efter påklädningen och det bästa för mig är när vi kan avsluta dagen med lite mys efter middag och lek hemma. De säger också mys efter alla andra saker som har varit bäst för dem, kanske lite pliktskyldigt, men nog också för att de uppskattar det väldigt mycket precis som jag.