Det tog lång tid för mig att hitta till denna bok. Den skrevs 1988 och kom ut på Svenska 1995. Den finns på 69 språk och är såld i mer än 65 miljoner exemplar. Boken är skriven av Paulo Coelho. Boken handlar om att leva i nuet och aldrig ge upp att följa sina drömmar.
Alla är vi födda med ett levnadsöde och om vi lär oss att lyssna till vårt hjärta så leder det oss rätt.
Huvudpersonen är en bondson från landsbygden i Spanien. Hans föräldrar satsar alla sina besparingar på honom så att han kan få studera till präst. Men han inser att det är inte det han vill, han vill se världen. Så efter ett samtal med sin pappa ger han sig ut i världen genom att bli fåraherde. På sin väg möter han personer som hjälper honom på sin väg för att finna sitt levnadsöde.
En väldigt trevlig och lättförstålig bok som de flesta kan ta till sig. Jag förstår varför det är en storsäljare. Du hittar den här: Adlibris, Bokus, CDON.
Har precis läst boken ”Den nionde insikten” skriven av James Redfield.
Det var en kollega på jobbet som rekommenderade den boken till mig för flera månader sedan. Han sa att jag bara måste läsa den boken. Att det är en bok som kan förändra och ge insikter. Jag googlade på den och hade svårt att hitta den, den fanns inte att köpa och när jag gick till biblioteket så hade de inte den hemma. De erbjöd sig att kolla om de kunde beställa den, men jag tänkte att den nog kommer in på Adlibris eller Bokus igen. När några månader gick utan att den gjorde det bad jag biblioteket kolla om de kunde beställa hem den. Laholms bibliotek hade den!
Så efter lite väntan hade jag den äntligen i min hand. Jag började läsa och hade väldigt svårt att lägga ifrån mig boken. Den var gripande, den var enkel att läsa och den var spännande. Jag ville veta fortsättningen. Det som slog mig var att den hörde ihop med så mycket annat jag har läst och gjort. Inte så konstigt kanske att personer får inspiration av varandra. Men även om det är en skönlitterär bok så kunde jag inte låta bli att tro att vissa saker är sanna. Den är lik The Secret, böckerna av Robin Sharma (Munken som sålde sin Ferrari) och den har även likheter med de upplevelser jag upplevde på Vipassana meditationslägret jag var på förra sommaren.
Boken handlar om en person som börjar tvivla på sin tillvaro och söker svar, han söker något mer. Vi får följa med honom när det först inträffar konstiga sammanträffande, som han sen inser inte är sammanträffande. En efter en så stöter han på insikterna genom en händelsekedja i Peru.
Jag säger bara en sak. Läs boken! Den är bra. Ok, jag vet inte om jag skall skriva detta eller ej, men nu gör jag det. Slutet av boken gör mig lite besviken och nu har jag börjat läsa fortsättningen. Den tionde insikten. Än så länge är den lite för flummig och ”påhittad” för att jag skulle kunna relatera till den på ett verkligt sätt. Men alla sidor fram till de 10 sista tyckte jag verkligen var väldigt läsvärda!
Den är som sagt svår att hitta. Men här har Bokus mer info om den iaf. Även om den verkar vara slut på förlaget. Så jag rekommenderar att du tar dig till ditt bibliotek.
För flera år sen lånade jag en bok av en vän, 50 nyanser av lean. Vet inte varför det tog mig så lång tid att läsa den. Men nu är den iaf läst och den vara bra. Lätt att ta sig igenom, logiskt uppbyggd. Påminde om en uppsats som du gör på C- eller D-nivå. Möjligen så saknades de vetenskapliga teorierna till den, men det var det som gjorde den lätt att ta sig igenom. Ser det mer som en praktisk handbok som pedagogiskt förklarar resultatet av 50 studerade företag. Alla är anonyma och de har jobbat med lean olika länge. De delas in i kategori efter hur lång tid de har jobbat med lean och sen har de fått svara på frågor om hur arbetet har varit och vad det har gett företaget.
Frågeställningen är varför så få företag lyckas att skapa ett varaktigt resultat och vad de som lyckas har gjort som de andra företagen har misslyckats med.
Var resultatet överraskande? Nej! Som vanligt så finns det inga mirakelkurer eller magiska knep. Det handlar om systematik, involvering, metodik, uthållighet och tro på metoden. Kan tyckas lite tråkigt? Det handlar liksom om att bestämma sig, låsa fast målet och vara envis och uthållig. Som med det allra mesta. Vill du skapa en förändring så måste du anstränga dig, vara konsekvent och göra samma sak om och om igen länge.
Paradoxen i detta tycker jag är rolig. Alla kan, men samtidigt så är det väldigt få som orkar. Det är inga oöverstigliga mål som behöver nås eller kostsamma saker som behöver göras. Alla kan jobba med metoderna, det svåra är att få alla att tro på metoderna, involvera och skapa förståelse och vara tillräckligt uthållig.
Är boken värd att läsa? Javisst. Den är värd att läsa för dig som jobbar med lean, för dig som tror på metoden och vill veta vad det är för saker du skall fokusera på att hålla fast vid. Den fungerar för en ledningsgrupp som skall implementera, omstarta eller bara underhålla arbetet och metoderna. Jag tycker att den ger en liten injektion av inspiration och hopp. Att vi alla kan, om vi är beredda att tro på metoden, involvera och vara uthålliga.
När vi shoppade loss på bokrean hittade vi en bakbok som vi trodde barnen skulle uppskatta. Den är skriven av Clara Lidström och Annakarin Nyberg. Det var sant, de uppskattar den mycket. Den är fint illustrerad med både vilka ingredienser som ingår och hur man gör steg för steg. Det är recept på söta saker som nog lockar de flesta.
Men det gillas inte av mig, barnens mamma. Visst förstod vi att det är en bok som innehåller recept med socker mm. Men visst kan det vara bättre att kanske göra egna chokladbollar istället för att köpa godis? Så tänkte jag. Men när vi läste igenom boken så slogs jag av att många av recepten är så otroligt söta. Varför är de det?
Ta tex receptet på chokladbollar. I det står det att man skall addera 1,5 dl socker. Jag har det där receptet i ryggmärgen sen jag var barn. Då stod det på baksidan av havregrynspaketet att det behövs 1 dl socker till 3 dl havregryn. Men är har de adderat på ytterligare 50%! Sen så föreslår de att de skall rullas i kokosflingor, pärlsocker eller strössel dessutom…. William påpekade att de har glömt att skriva att man minsann kan rulla dem i havregryn….
Även radiokakan innehåller 4 dl florsocker istället för de recept jag hittade på nätet som innehåller 3 dl.
Vår strategi brukar istället vara att halvera mängden socker i de recept vi bakar. Och vet ni, det funkar precis lika bra! (Nu har jag ju inte bakat mig igenom alla kakor. Men vi har ännu inte misslyckats) och barnen gillar det ändå. De har ju inga andra referenser.
Likadant när vi väljer choklad när vi bakar, då tar vi 70% istället för mjölkchoklad. Funkar också bra! Det blir sött ändå.
Självklart är det inte så att Clara och Annakarin behöver trixa till recept som är sockerfria mm. Men jag förstår inte varför de måste vara extra socker i dem? Är inte det onödigt när vi ändå är så medvetna om sockrets skadliga inverkan på våra kroppar. Nu kanske du tänker, men låt bli att baka då. Ja, det kan vi ju göra. Men jag tycker ändå att någon gång ibland kan det vara roligt. Jag får helt enkelt modifiera recepten själv…
Har lyssnat på boken Såld som är skriven av Natasja T och Vera Efron.
Jag ångrade nästan direkt att jag började lyssna på en så ”hemsk” bok men kände att jag ville veta hur det går för Natasja. Och sen insåg jag att här sitter jag och tycker det är hemskt att läsa, i min trygga tillvaro. Det jag lyssnar på har hänt, på riktigt, det händer på riktigt varje dag för tusentals flickor. Det fick nästan hjärtat att brista. Jag vill göra något för dessa flickor!
Natasja är en rysk flicka som drömmer om ett bättre liv. Hon flyttar från sitt fattiga hem på landet till St: Petersburg för att studera eller skaffa sig ett jobb. Hon träffar en snäll och världsvan man som säger sig kunna hjälpa henne med ett jobb som barnflicka i Sverige. Hon tror honom…. Det skall hon ångra. Hon säljs till olika män och blir dagligen utnyttjad och misshandlad. Hon hamnar i en lägenhet till en förort i Stockholm med några andra flickor och där fortsätter misären. Men Natasja lyckas komma därifrån, pga en ”snäll” man som när han inser att hon är där mot sin vilja ger ett anonymt tips till polisen. Ja, nu vet ni. Boken är ändå värd att läsa, om inte annat för att den är sann, för att få upp dina ögon. Detta är inget påhitt.
Jag blir så arg på giriga och grymma män som tycker de kan ta sig rätten att handla med människor, sälja dem och behandla dem som handelsvaror som försörjer dem. På män som kommer till såna där lägenheter i Stockholms förort och tror att flickorna där vill ha ett sånt liv… Ett liv som går ut på att sälja sin kropp, på att bli misshandlade och ta droger när de sitter inlåsta i en sunkig lägenhet. Vad är det för fel på er? Hur kan ni lyckas rättfärdiga det ni gör? Med enkel sannolikhetslära borde de inse att 99.99% av dessa flickor vill troligen inte ha den där vardagen. Det är någon annan som tjänar pengar på det.
Jag kunde inte hitta några hjälporganisationer som vände sig direkt till traffickingoffer. Men jag hittade denna organisation, UN Women, de jobbar för att ge flickor och kvinnor samma rättigheter som pojkar och män. Stoppa våld, könsstympning mm. Gå in på sidan och kolla, de har 90-konto och finns spridda i hela världen.
Sen så finns ju denna förening också Love Nepal som jag såg på Nyhetsmorgon för inte så länge till. Vilka människor! Att se tre flickor på bild som är sexslavar och bestämma sig för att viga sitt liv åt att hjälpa dessa flickor! De allra av oss hade nog tittat bort. Tänkt att det är hemskt och sen inget mer.
Finns det någon organisation som Love Nepal som jobbar på hemmaplan? De hade jag gärna också stöttat.
Har precis lyssnat klart på en bok till, Kriget har inget kvinnligt ansikte. Skriven av Svetlana Aleksijevitjs som är 2015 års Nobelpristagare i litteratur. Vad bra den är! Men inte bra som i att den är rolig, humoristisk eller har en spännande story. Den är bra för att den är gripande, kryper in under huden och den är verkligen känslosam. Det är så helt olikt de andra historiska skildringar av andra världskriget som jag har läst. Där handlar det om vilka slag som utkämpades, hur många tusen som dog, vilka som segrade, hur länge striden varade och hur den utkämpades. Denna boken var inte alls sån, författaren har intervjuat ett flertal kvinnor som på olika sätt deltog i kriget på den ryska sidan. Det är allt från kvinnor som var prickskyttar, piloter, sjukvårdare, chefer, tvätterskor, kockar och som deltog i motståndsrörelsen. De berättar sin historia, det handlar inte om de stora sakerna utan om hur livet var, hur de tänkte, hur de kände och vad de upplevde. Upplevelserna är tillsammans med känslor och reflektion. Kärlek, hat, svält, sorg, hämnd, död, lycka, hopp, stolthet och svek… Ja, allt blandas och får plats i en och samma bok.
Jag tycker verkligen att den är värd att läsa (eller lyssna på).
Har precis blivit klar med boken Halvvägs som är skriven av Fredrik Reinfeldt. Han har skrivit om sin karriär från skolan fram till nu. En karriär som blev politisk.
Boken var intressant ur flera perspektiv, han berättar hur det politiska systemet fungerar på de olika nivåerna från kommun till EU. Intressant om du är intresserad men inte vet så mycket om det.
Han berättar om motgångar och medgångar. Om hur det var när han blev vald till MUF:s ordförande och vad han aldrig kommer göra igen, han berättar om svåra valår, konstiga utspel och om hur arbetet med Alliansen blev till, växte och faktiskt blev en stor succé. Vare sig man gillar Alliansen eller ej så gjorde de ju faktiskt något helt annorlunda som gick hem och majoriteten av det svenska folket under 8 år. (Eller, de 4 sista var ju minoritetsregering, men de regerade…)
Han berättar om EU, ordförandeskapet där, det internationella arbetet, om många möten med USA:s presidenter mm.
Det jag tycker är bra är att han inte hänger ut några individer, han pratar inte dåligt om andra partier, han berättar vad moderaterna gjorde och varför de behövde ändra på sig. Han pratar om att svälja stolthet och faktiskt anpassa sig till hur samhället förändras inom de politiska partierna, om vikten av att hänga med.
Sen så är det säkert så att om man jobbar i dessa korridorer som Fredrik Reinfeldt har rört sig i så säger boken säkert mer än vad den gör för mig.
Sist så är det ju också viktigt att inse att det är en bok ifrån Fredrik Reinfeldst perspektiv, så även om han till viss del är självkritisk så finns det säkert andra som har en helt annan uppfattning om hur vissa saker egentligen var…
Men helt klart en läsvärd bok, om du är lite intresserad av politik. Spelar ingen roll vilken partitillhörighet du tillhör tror jag inte. Den kan nog vara givande vare sig du gillar honom eller inte alls tycker som honom.
Nu har jag bestämt mig för att ta sommarlov även från bloggen några veckor. Har de senaste två veckorna känt att jag måste skriva men inte känt mig sugen. Jag har inget att dela med mig om gällande tankar och reflektioner kring ledarskap just nu. Skulle jag uppdatera bloggen mer regelbundet så skulle det bli kring händelser i vardagen och det har jag inget behov av att skriva om här. Själviskt det låter? Ja, men så får det vara. Den här är främst till för mitt behov av att reflektera och dela mig av vissa tankar.
Men nu känner jag att jag vill lämna datorn så mycket det går och njuta av de härliga veckor som jag fortfarande har framför mig av sommarlovet med barnen och mannen. Dessutom ser jag på besöksantalet att ni gör det samma! Så bra! Då behöver jag inte känna någon press att uppdatera massa nu under sommaren ju.
Så vi hörs till hösten igen. Jag fick veta igår att jag kom in på mitt förstahandsval vilket är management och organisation på C-nivå inom företagsekonomi. Kommer bli jättekul och jag ser verkligen fram emot att lära mig mer om dessa ämnens teori. Så ni förstår ju att jag kommer ha massa saker att skriva om här i bloggen till hösten.
Dessutom så åker jag ju iväg till Ödeshög om bara 12 dagar för att i 10 dagar ägna mig åt tyst meditation helt avskuren från omvärlden. Det skall verkligen bli spännande. Men jag skulle ljuga om jag inte säger att jag inte alls känner mig nervös eller lite tvivlande till hur det skall gå. Att jag kommer klara det, det vet jag med all säkerhet. Men jag tror absolut också att det kommer vara jobbigt. Jag hoppas verkligen att det kommer kännas som 10 väl investerade dagar som kommer ge mig några steg framåt i att utvecklas och lära mig mer om mitt inre.
Vill bara säga några saker till innan jag slutar det här inlägget.
Ät massor av jordgubbar nu så länge det finns härligt goda och söta gubbar att avnjuta!
Njut av alla andra läckerheter som naturen erbjuder nu!
Skit i vädret! Hur som helst så är det härligt att kunna vara ute i regnet utan att frysa sig fördärvad, hur som helst så går det att ta en promenad även om det nästan känns som att du blåser bort, hur som helst så är det ljust tidigt på morgonen och sent på kvällen och hur som helst så är du ledig en period och kan passa på att göra massa saker du gillar. För visst måste du gilla fler saker än att ligga och steka dig i solen? Ibland tror jag att vi Svenskar är så fixerade av vädret att vi kan låta det bli det starkaste semesterminnet. Jag har själv sagt flera gånger denna sommaren att jag vill ha lika fint väder som förra sommaren. Och ändå gillar jag inte så värst mycket att ligga på stranden. Även om jag älskar värmen. Men nu har jag iaf bestämt mig för att även om vädret inte vill visa sig från sin bästa sida den här sommaren så skall detta banne mig bli den bästa sommaren hittills!
Det är sant att det finns kvällar här som är helt vindstilla. detta ska jag försöka minnas i höst när stormarna lyfter takpannorna. min kära man, ska vi limma fast dem nu på sommaren kanske?
Visst har det varit några härliga dagar med sol…
Hela härliga stora familjen. jag är så glad nu när jag är vuxen att jag har många syskon och att jag gillar att umgås med dem alla. när vi bar barn var det nog lite mer bråk och negativa tankar kring dem…
Vackra vackra Varberg. jag tänker ofta på att jag inte ska ta dina fantastisk vyer för givet!
Violas favvoställe i Varberg. utsikten är fin och det är spännande att klättra upp på kanonen.
Men lite fler dagar med regn och blåst har det allt varit. igår stannade vi inne. vi blev inte ens sugna på att plaska i sommarvarma vattenpölar. men kom ihåg att vattnet ju känns varmare när det är kallt i luften… jo då…
Glad sommar önskar vi! så här snälla som små änglar är de på bild och när de sover. Mellan det är de små individer med extremt stark vilja och envishet, tusen frågor, tusen sätt att retas på och tusen sätt att visa kärlek och mys på. mina älskade ungar! vad jag tycker att det är roligt att vi börjar kunna argumentera och diskutera med varandra för det utmanar mig på alla plan!
Ni kommer väl ihåg alvedonreklamen med den stora hunden som skyddar den lilla hunden från regnet? Jag kom att tänka på den när jag lyssnade på boken ”De förklädda flickorna i Kabul! Skriven av Jenny Nordberg. Varför då? Jo, för det var en så central del i boken som handlade om makt. Alla stora har ju såklart inte makt, men det blev iaf min tankekoppling. Är man stor och/eller har man makt ska man vara snäll.
Boken tycker jag att alla ska läsa! Den handlar om hur livet i Afghanistan är för väldigt många personer. Den handlar om några kvinnor som alla har olika liv och livsöden, men en sak gemensamt. De har inte velat nöja sig med att vara en handelsvara, en ägodel som först ägs av sin far och sen sin man, ett kärl som bara är till för att föda fram arvingar (absolut minst 1 pojke), en person som inte får säga till om något gällande sitt eget liv. De har också gemensamt att de under några år har varit förklädda till pojkar. Också det av olika skäl, vissa för att föräldrarna inte har någon son och de måste ha en son för att vara respekterade. Då är det bättre med en förklädd flicka än inget alls. Vissa för att de behövde hjälpa sina föräldrar att arbeta och det går inte för sig att flickor vistas utanför husets väggar.
Denna boken hade så mycket viktigt att berätta att min recension av boken skulle bli alldeles för lång. Jag säger det igen, läs den!
Det som fastnade mest på mig var när författaren gjorde liknelser mellan Afghanistan och väst. Att det fortfarande i USA finns yrken inom armen (iaf när boken skrevs) som inte är tillåtna för kvinnan. Pga, känslighet, styrka… Författaren frågade kvinnorna i boken varför de ville klä ut sig, varför vissa inte gick tillbaka till att vara kvinnor när de blev vuxna. De sa att för dem handlade att vara man om en sak, makt. Jämställdhet vore att de också fick makt. Såklart är det så, inte bara i Afghanistan, även här i Sverige, över hela världen. Mer eller mindre.
Så när kommer de som har makt att frivilligt lämna ifrån sig en del av den för att låta de med lägre makt komma fram? Inte är detta en fråga om bara jämställdhet mellan könen. Det är ju såhär överallt, på många fler sätt i många olika konstellationer. Män har makt över kvinnor, vuxna har makt över barn, människor har makt över djur, rika har makt över fattiga…
Det fick mig också att fundera på det här med könsroller. Författaren sa också att för länge sedan var det inte så viktigt att klä sina små bebisar i blått eller rosa för att visa könet. Att bebisar kläddes i vita kläder med spets mm. Att rosa tom var en manlig färg innan man började klä flickbebisar i den. Finns det egentligen någon mer skillnad mellan oss än just våra roller när det gäller fortplantning? Jag tänkte, ”Finns det en enda viktig anledning till att sätta in oss i olika könsroller?” Jag kom inte på EN ENDA anledning…. Kommer du på någon?
Varför kan vi inte bara få vara den vi är? Få göra det vi intresseras för? Hjälpas åt i framtiden när vi hittar en partner med våra gemensamma åtaganden? Vissa säger att det finns kvinnliga och manliga egenskaper mm. Hur vet vi hur mycket ”man föds med” och hur mycket som är vår sociala prägling. För visst börjar det väldigt tidigt.
Jag tror att nästan allt det här går att summera med makt. Jag hoppas att jag under min livstid kommer få uppleva att vi går mer och mer mot att de som är stora är snälla. Att de med makt är snälla mot de med mindre makt och att de lämnar ifrån sig av sin makt till förmån för att fler skall få det bättre. Men för att det skall bli så tror jag att en sak är viktig och måste inses, att de som har det bättre nu pga mer makt inte kommer få det sämre för att andra får det bättre. Vi kan alla få det bra utan att trycka ner någon annan på vägen. Det tror jag på iaf.
Wilma är snäll mot Wilma och bär hennes keps på väg hem från förskolan
Har nyligen lyssnat klart på boken Sveriges drottningar av Herman Lindqvist. Då jag har gått igenom många av hans böcker som handlar om vår historia på olika sätt där man får veta hur våra kungar har levt, upplevt och vad som har hänt på deras tid tänkte jag att det skulle vara intressant att höra historien från våra drottningars perspektiv. Vi får följa med i en resa från Vikingatidens Sigrid Storråda till nuvarande drottning Silvia. På de över tusen åren har vi haft över 70 drottningar.
Jag blev dock besviken på boken då det ändå var till väldigt stor del kungarna och kronprinsarna runt drottningarna som avhandlades. Det var inte så mycket om drottningarnas perspektiv utan vad som hände i Sverige och vilka barn mm de fick. Med ett fåtal undantag. Jag antar att det kanske handlar om att det är svårt att hitta fakta som berättar historien ur drottningarnas perspektiv. Visst har Herman Lindqvist brev mm för vissa berättelser, men det var många luckor och jag hade väntat mig att få läsa om hur de tänkte och såg på saker som inträffade i Sverige och i deras samtid. Men det var kanske för mycket begärt.
Så har du inte den förväntningen så var det en bra bok om du är intresserad av historian genom tiderna med infallsvinkel på kungligheterna vi har haft i Sverige.
Jag tycker att det är intressant att läsa och lyssna på dessa böcker då de både ger en bild av vad som har hänt i vårt land och i Europa samt så är det intressant att fundera och betrakta utvecklingen under dessa hundrade år. Det är egentligen inte så länge sedan vi hade en helt annan kultur, ett helt annat synsätt på mänskligheten, på samhällsklasser och människors värde. Kungarna och drottningarna var ledare med en enorm makt och demokratin den är ju faktiskt inte alls gammal. Saker vi tar för givet nu, gå tillbaka bara två generationer så har du ju personer som har upplevt otroliga saker och som kanske inte alls hade rösträtt eller en självklarhet till skolgång och lika möjligheter till vilket arbete de ville.
