Etikettarkiv: Budget

En riktigt bra budget för 2021 till Förskole- och grundskolenämnden

I måndags hade vi vårt sista nämndsmöte i Förskole och grundskolenämnden. Som det alltid brukar vara så togs budget för 2021 och långtidsplan för investeringar.

Jag är mycket glad och stolt över att vi i år lyckades lägga en budget som effektiviseras med 1% samtidigt som vi lägger full kompensation till barn- och elev-pengen plus att vi utöver det satsar extra på både förskola och fritidsverksamhet.

Utöver dessa satsningar kommer vi även att:

  • Starta en resursskola till hösten 2021
  • Fortsätta med satsningen att alla elever i varbergs kommun ska ha daglig fysisk aktivitet, vi kommer
  • Satsning på värdegrundspedagoger för att jobba proaktivt med normer och värden samt systematisera rutiner och förebyggande arbete mot kränkningar och trakasserier.
  • Utreda Varbergs kommuns möjlighet att gå mot en mer NPF-säkrad skola för alla, för att fler elever ska nå kunskapsmålen.
  • Utreda och planera för hur vi ska möta den lärarbrist vi ser inom skolan i framtiden genom en långsiktig kompetensförsörjning och en bra arbetsmiljö för lärare.

Jag är mycket förväntansfull på hur detta ska förstärka och förbättra samtidigt som arbetet fortsätter för en på lång sikt mycket bra förskola och skola i Varbergs kommun.

Att ta ansvar fullt ut – Budget 2020 för förskolan och skolan i Varbergs kommun

I måndags tog förskole- och grundskolenämnden beslut för budget 2020 och långtidsplan.

Jag känner mig personligen stolt över vad vi i alliansen har åstadkommit och att det blev det slutresultatet det blev. Vi har tagit steg mot att ge bättre grundförutsättningar till verksamheterna. Dock framställdes det inte alls så i Hallands Nyheter

Jag tycker att det är en väldigt ensidig och vinklad sida som visas och jag vill visa min. Att vara otroligt kritisk till budgeten är enkelt som S är. Att sitta på bänken och peka finger. Men det gör mig extra arg när hela S bänken igår, dagen efter de är så besvikna på budgeten röstar igenom att investera mer än 40 miljoner på att rusta upp Påskbergsvallen för allsvenskt spel utan att kräva att det görs affärsmässigt. Vilket innebär att de tycker det är helt ok att subventionera 22 män som spelar i allsvenskan med bra löner mm istället för att värna skolan. Minnet är kort ibland.. De stod nämligen i talarstolen i November och sa att det ENDA sättet att klara kommunens situation är att höja skatten med 90 öre 2020. Det ENDA. I detta paket som de presenterade skulle de förstärka förskole- och grundskolenämnden med 5 miljoner 2020! 5 miljoner. I måndags reserverade de sig och hade ett förslag på att budget som var ofinansierad till en summa av 8,4 miljoner. Hur hade det gått ihop om S hade styrt? Samtidigt kan de som sagt subventionera allsvenskt spel med miljontals kronor. Nej, det stämmer inte och det är inte seriöst.

Låt mig börja från början och ge min sida av situationen.

I december hade vi nämndsmöte för att besluta budget men underlaget var inte tillräckligt tydligt och transparent för att vi i nämnden skulle kunna ta ansvar för budgeten. Jag var pådrivande i att vi återremitterade budgeten tillsamman med mina kollegor och S stödde även de beslutet. Det var för att jag kände att jag som huvudman måste kunna stå för de beslut som fattas. Jag måste kunna förstå den budget som läggs fram. Nej, vi är inte ekonomier. Men vi har ett ansvar att förstå vad våra beslut får för konsekvenser.

Därför arbetade förvaltningen med budgeten ett tag till och i måndags tog vi beslut. Låt mig beskriva varför jag tycker att det är en bra budget.

Barn och elevpengen
Vi börjar med barn och elevpengen som S kritiserar hårt. Först och främst så ökar den från 671 410 tkr till 708427 tkr. Barn och elevpengen består av flera olika delar. Lönerna till pedagogerna räknas upp för att täcka ökningarna för 2020. Det som inte räknas upp är inflation på de delar som INTE är löner. Alltså böcker, utbildningar mm. Det vi i alliansgruppen även har sett till detta år är att löneökningarna för visstidsanställd personal som är anställda med stöd av skollagen räknas med. Det har de inte gjort innan vilket har utarmat elevpengen. Nu sker inte det längre. Det är jag riktigt stolt över!

Från serviceförvaltningen:
Serviceförvaltningen är de i kommunen som debiterar oss hyra för lokaler, underhåll, mat mm. Förvaltningen har ett bra samarbete med dem och har bett dem att hjälpa oss plocka ut onödiga kostnader. Det kommer ge en besparing genom att se över lokalvård, energioptimering, grönytor och måltidskostnaden. Ett förslag var att lägga ner 3 tillagningskök. Det sa vi i alliansen Nej till och vi gav istället förvaltningen i uppdrag att minska på matsvinnet som är en helt onödig kostnad.

Den centrala förvaltningen:
Förvaltningen har även sett över sin egen centrala organisation och det tycker jag är föredömligt gjort. De har kommit fram till att de kan jobba smartare så att vi på det sättet får lägre kostnader på den delen av verksamheten.

Skolbibliotekarie:
Här håller jag med om att det är tråkigt att spara på denna delen. Men dels tillhör det inte grunduppdraget, dels har förvaltningen en plan för att utveckla detta på ett bra sätt. Inte lika bra, men bra. Dels så pågår det satsningar inom skolans verksamhet för att utveckla och inspirera till läsning. Läskunnigheten har en ökande trend och biblioteken kommer finnas kvar då det är en del av grunduppdraget.

Satsningar:

  • Minskad sjukfrånvaro: Alliansen har gett förvaltningen som mål att minska sjukfrånvaron med 25% under mandatperioden. De har redan startat upp detta arbetet och vi fick en bra rapport på vårt arbetsutskott i måndags. Att säga att man är frågandet till detta utan resurser tycker jag är märkligt. Det finns bra resurser idag. Det finns stöd på den centrala förvaltningen, det finns en kommunhälsa internt och potentialen i att nå målet är ca 5 miljoner. Så visst frisätts resurser. Det är inte bara kostnaden som är viktig. Ännu viktigare är att med lägre sjukfrånvaro blir det istället en positiv spiral då det blir mer kontinuitet och mindre stress för kollegorna på arbetsplatsen.
  • Resursskola och mer resurser för bättre lärmiljöer: Vi kommer att starta upp en resursskola för de elever som inte klarar att vara i skolan. Detta är ett fåtal elever. Men lidandet för dessa individer och enormt och vi kan inte låta barn och unga falla mellan stolarna. Vi har allt att vinna på att alla klarar sin skolgång. Detta kommer också avlasta de enheter som dessa elever tillhör då det idag är mycket svårt för enskilda enheter att ge det stöd som behövs. Här kommer det finnas kontinuitet och kompetens för att kunna ge det stöd som krävs. Upp till det skjuter vi till 2,5 miljoner till förvaltningen att jobba med inkluderande lärmiljöer på några lämpliga enheter. Detta för att möjliggöra för att inte några barn eller elever ska känna sig exkluderade i skolan. Det ska vara en miljö i skolan som gynnar lärande och studiero.
  • Bättre tillgänglighet till elevhälsan: Detta är en grupp som har en enormt viktig och tung arbetssituation. Jag är väldigt medveten om det. Vissa slits dessutom mellan flera olika skolor inom samma tjänst vilket skapar både stress och otillgänglighet. Här kommer jag driva på för att göra mer. Men ett första väldigt bra steg som jag har fått presenterat från professionen själv är att det behövs utveckla tex bokningssystem för  de lagstadgade undersökningar som ska göras. Kan man göra detta mer effektivt kommer man spara otroligt mkt tid. Och på det sättet kunna vara mer tillgänglig till de som behöver. Samt att ungdomar idag är otroligt vana vid att använda sin mobil. Detta kan vara en lägre tröskel än att tex knacka på dörren en viss dag, en viss tid. Här finns det centrala pengar för digitalisering att äska. Vilket kommer göras.
  • Behålla tillagningskök: Som jag skrev innan har vi gett i förvaltningen i uppdrag att jobba med minskat matsvinn istället för att ta bort tillagningskök. Vi vet att lunchen är en jätteviktig del i förskolan och skolan och vi är övertygade om att det allra bästa är att kunna ha tillagningskök av flera skäl. Både miljömässiga och för matupplevelsen. Här finns massa mer att göra. Men i svinnet ligger även där flera miljoner. Idag slängs var 7:e tallrik mat! 
  • Utveckla uteverksamheten på våra förskolor: De förskolor vi har idag som har uteverksamhet av olika slag är väldigt populära. Dessutom gynnar det barnen och personalens hälsa på flera sätt att vara ute större delen av dagen. Plus att det är ett sätt att effektivt använda våra lokaler. Vi har ett stort behov av att utöka antal platser i både förskola och skola framåt då Varberg kontinuerligt växer. Vilket såklart är bra. Men utmaningen i det är att nya lokaler är dyra. Om vi då inte tänker kreativt så kommer det på sikt att utarma bar och elevpengen och det vill vi absolut inte! Vi har en total budet i nämnden. Mitt mål är och kommer vara hela tiden att lägga så mycket pengar av den totala kakan på de människor som jobbar direkt med våra barn och elever. Det är de som är de verkliga värdeskaparna i organisationen. Därför krävs det att vi jobbar fokuserat med att minska alla andra kostnader. Som tex lokaler. Vi har även gett i uppdrag att vid nybyggnationer säkra att man kan ha en uthyrningsverksamhet av vissa delar på kvällar och helger.

Så nej! Jag kommer inte medverka till oansvariga besparingar inom förskolan och skolan. Men jag vet att det går att jobbar smartare och på det sättet hela tiden bli bättre och bättre på att använda pengarna på rätt sätt. Där de gör mest nytta. Jag resonerar såhär: Att slösa pengar inom privata företag, det drabbar ingen mer än aktieägarna. Men att slösa pengar på onödiga saker i offentlig verksamhet. Det är helt oacceptabelt då det är våra gemensamma skattepengar. 

Samtidigt vet jag såklart att det är många fler saker som behöver göras. Att det finns barn och elever som inte får den hjälp de behöver. Att många pedagoger har en otroligt stressig situation och att många rektorer trollar med knäna ibland. Jag har allra största respekt för er i professionen. Därav att vi i alliansen precis nyligen träffade representanter från lärarnas riksförbund. Därför var jag och träffade Lärarförbundet i samband med valet. Därför är vi i alliansen regelbundet ute på verksamhetsbesök. (Jag hade velat vara ute mycket mer.) Därför ställer jag alla frågor jag behöver på våra arbetsutskott och våra nämndsmöten. Jag tar mitt förtroendeuppdrag på allvar största allvar och jag vill verkligen göra skillnad.

Jag har en bakgrund inom privata näringslivet som ledare för stora organisationer, som verksamhetsutvecklare som jobbar med ständiga förbättringar genom att ta bort slöserier, jag är utbildad bland annat inom ekonomi och inom kvalitetsarbete. Jag är mamma till 3 barn som går på förskolan och skolan. Men allra mest brinner jag för att göra samhället bättre för alla barn. Varenda unge räknas!

Så att läsa artiklar som den om vår budget i Hallands nyheter gör mig ledsen då den var väldigt ensidigt vinklad och undermåligt faktagranskad. Att sen se hur Socialdemokrater som varit med väldigt länge inom politiken sen både kritiserar utan att själva ha en plan för hur man skulle göra det bättre och att samma personer med lätthet subventionerar elitfotboll på större summor än de vill ge till skolan gör mig riktigt arg! Det är samma kassa vi tar saker ut. Invånarnas hårt intjänade skattepengar. Det kommer jag aldrig ställa upp på. Därför reserverade jag mig mot det beslutet igårkväll.

I dagarna blev det också klart att det kommer gå mer pengar till kommunerna från staten. Och jag kommer självklart att göra allt jag kan för att förskolan och skolan ska få del av dessa pengar.

Sist, jag vill alltid ha en dialog. Ni som har röstat på mig eller Liberalerna. Jag företräder er. Låt mig veta hur ni vill att jag prioriterar. Jag lovar att lyssna och återkoppla.

Tack för förtroendet.

Budgeten del 2 – Styrverktyg – ett gästinlägg

(Fortsättning på Budgeten del 1)

Kan man styra en organisation med budgeten? Ja utan tvekan dock måste man vara medveten om att man kan styra den rakt ner i diket om man inte är observant.  Några misstag som man lätt begår:

1)      Ägaren av kostnadsstället vet att nästa års budget läggs utifrån prognos/utfall innevarande år varvid personen ser till att utnyttja eventuella överskott innevarande år för att inte riskera få en lägre kostnadsbudget nästa år.

2)      Engångseffekter i utfallet innevarande år ligger till grund budgeten nästa år.

3)      Periodiseringar/reserveringar innevarande år ligger till grund för budgetering av utfallet kommande år (detta kan vara rätt men kan också om man inte är observant leda till konstiga effekter).

4)      Studerar man barken på träden kan det vara lätt att man missar att skogen blåst omkull.

5)      Suboptimering på företagsnivå för att kostnadsställena optimerar sina budgetar (t.ex. oförsiktiga kostnadseffektiviseringar i supportorganisationen kan leda till kostnadsökningar i ”produktionen”).

Hur löser man då allt det här? Som vanligt så måste man börja med att arbeta med företagskulturen tillsammans med den långsiktiga strategin. Steg ett är alltid att veta var skall vi gå långsiktigt, om vi inte vet om vi skall flyga mellan Växjö och New York eller mellan Växjö och Köpenhamn så är det extremt svårt för alla i organisationen att vara med att optimera så flygningen blir den bästa. När vi har satt var vi skall måste vi också fastställa i vilken anda vi skall ta oss dit. Genom sätta ett socialt ramverk hur vi skall jobba mot målet som gestaltas av delaktighet och gemenskap men också tydliga krav och förväntningar så har vi nått långt. Lägger vi sedan till en ekonomiavdelning som arbetar ur ett serviceperspektiv och en CFO som inte bestraffar kostnadsansvariga efterföljande år för uppnådda kostnadsbesparingar samt inte stirrar sig blind på förändringar i procent mot föregående år utan ser på vad som ligger bakom siffrorna istället så har vi nått en bit till. Nu har vi förhoppningsvis löst punkt ett, nu skall vi lösa punkt två och tre. Nu krävs det att finans och verksamheten har en bra struktur hur man fångar upp engångeffekter och reserveringar/periodiseringar under året och kan på så sätt rensa bort/ta hänsyn till dessa i budgetprocessen (Detta kommer jag nämna mer om i del tre av budgetprocessen). Punkt fyra, en klassiker som upprepas om och om och om igen…..   Varför gräver man ner sig i detaljer som inte ger något mervärde och så riskerar man tappa helheten? Jag vet inte….  ….jag tror det kan bero på osäkerhet, kan man bara bevisa att man har gjort sin budget på detaljnivå och med tillräckliga underlag så kan man alltid skylla på marknaden, vädret, konkurrenter eller något annat när det gick fel. Men det är ytterst farligt, risken är att man missar de övergripande trenderna, totalerna blir konstiga, tidsåtgången blir stor och sannolikheten för att man gör fel någon stans i processen ökar (varvid felen tar ut vinningen med detaljerna). Det viktiga är att välja rätt nivå på budgeten, där detaljerna ger värde. Enklast att beskriva punkt fem är väl med hjälp av IT avdelningen även om det hade gått lika bra med vilken supportfunktion som helst.  IT chefen är styrd med mål på kostnadssidan och då för till exempel utveckling. Affärsprocesserna har utvecklingsförslag som leder till kostnadseffektiviseringar med kort återbetalning men kan inte genomför dem för det skulle innebära att kostnadsbudgeten på IT överskrids.

Budgeten, Budgeten, StyrverktygNästa gång blir det budgetering ur Ulf-Björns perspektiv, hur man borde göra….

Budget – älskad och hatad – ett gästinlägg

Hur ofta reflekterar man över de budgetar man har gjort under alla år, de senaste dagarna har jag faktiskt gjort det. Hösten har under många år för mig betytt budgetarbete, men till vilken nytta? Hur bra är egentligen budgeten som styr- och prognosverktyg? Hur ofta sker försäljningen enligt budget, hur ofta sker den enligt den månadsfördelning som man har gjort? Jag undrar om jag har någonsin upplevt det.

Då borde vi kunna lägga ner budgeten som prognosverktyg, hur är det då som styrverktyg? Leder budgeten till att verksamheten verkar i budgetens anda? Till viss del skulle jag säga, beroende på vilken typ av budget man arbetar med och hur absolut den är. Man låt oss göra detta metodiskt och gräva lite djupare först i prognos innan vi övergår till styrverktyg.

Som prognosverktyg: Det enda jag vet är att i september/oktober när man spikar budgeten är att den är fel. Vissa uppgifter är mer rätt såsom kostnadsmassan som är ganska konstant från månad till månad, men försäljning och fördelningen av försäljningen mellan månaderna kommer starkt avvika mot budget. Budgeten på företagsnivå och med övergripande intäkter och kostnader kommer stämma bättre än när man sedan går in på detaljnivå. Mer detaljer och mer fokus på detaljer riskerar att man tappar helhelheten, ett exempel för att förtydliga det:

Blomsteraffären som bara säljer rosor lägger följande försäljningsbudget i antal:

Alt 1:

13 000 Rosor

Alt2:

2 000 Gula rosor

1 500 Rosa rosor med långt skaft

500 Rosa rosor med kort skaft

3 250 Röda rosor med långt skaft av sorten ”Marie”

250 Röda rosor med långt skaft av sorten ”Anders”

Osv….

Viol

Jag tror att det säkert kan hamna runt 13 000 rosor på årsbasis men fördelningen kommer vara helt annorlunda än alternativ 2. Hade vi även delat upp den per månad hade felet blivit än större i alternativ 2 men även alternativ 1 hade säkerligen haft en felaktig fördelning mellan månaderna. Självklart kan budgeten behövas på en detaljerad nivå för t.ex. produktionskalkyler, inköpsstyrning etc. men jag tycker man alltid skall överväga nyttan med detaljnivå i förhållande till kostnaden att ta fram uppgifterna.  Jag skulle vilja jobba annorlunda med budgeten, mer smart och effektivt och uppnå samma nytta utan att låsa upp organisationen i icke värdeskapande processer. Men det berättar jag om nästa gång efter jag har gått igenom budgeten som styrverktyg. (Er budget är ju ändå inte spikad på några månader än…)

Budget, reflektion, dåligt samvete…

Budget tar all tid. Reflektionstiden är minimal och det dåliga samvetet stiger och stiger…

Innan jag jobbade som chef, eller ja. De där 1,5 år som jag jobbade som konstruktör och när jag var student var september förknippat för mig med restresor till sol och bad. Härlig avkoppling till bra pris. Nu är september förknippat med ovan saker. Budget och dåligt samvete. Det dåliga samvetet kopplades på efter 2008 när jag fick barn. Innan var det bara budget.

Jag gillar att ligga steget före. Jag gillar att vara väl förberedd och att jobba proaktivt. Vill nog påstå att jag lyckas göra det ganska bra även om jag själv tycker att jag lever i en organisation som dundrar framåt i full fart. Men i september så hinner jag inte med. Jobbdagarna är långa, de störs av skit som uppdatering av Outlook!!! Hur tänkte vi nu??? Jag har inte tid med IT-problem….

Det dåliga samvetet kryper på och blir större och större. Igår sov barnen när jag kom hem, idag hann jag krama dem godnatt. Skall det vara så? Samtidigt är det ju ett I-landsproblem. Jag har ett jobb jag älskar. Men det känns inte bra såklart att inte räcka till så mycket som jag vill till familjen. Just nu har jag inte ork att reflektera på hur jag skall långsiktigt hantera detta. Nu handlar det nog mer om att ta mig igenom närmsta veckorna och tänka att jag får kompensera barnen med tid, mys och saker de vill göra sen. Det gäller att ankra in andra bra saker. November tex, jag jobbar för fullt för att ankra in den månaden som två veckors tillfälle att åka till sol och bad och bara vara i vår lilla familj. Ankringen skall bara sätta sig hos mannen….

Reflektionstiden nu är i bilen på väg hem. Det positiva är att det är ju ändå en stund, det negativa är att bilresan är så lång… En liten hatkärlek… Nu springer jag mellan datorn och köket för att få ihop en middag till imorgon, så inlägges kvalitet ber jag om ursäkt för… Men jag har lovat mig själv att uppdatera några gånger i veckan, hålla detta forum levande. Jag ser ju att ni är några som läser, även om ni inte kommenterar. Tror att det gäller att hålla det jag lovar även när det är stressigt. Allra mest det jag lovat mig själv. Löpning har jag lovat mig själv 3 ggr/vecka också. 0 än så länge och inte blir det av ikväll heller… Men det är 4 dagar kvar. Jag skall hålla vad jag lovar…