månadsarkiv: augusti 2015

10 dagars tyst meditation – så upplevde jag det

I slutet av Juli begav jag mig iväg på ett 10 dagars tyst meditationsläger i Ödeshög. Jag hade väldigt få förkunskaper och hade inte heller läst på om hur just denna meditationstekniken var. När jag anmälde mig var det mer, ”skall jag börja meditera och lära mig det så är det lika bra att gå all in”. Så som jag brukar göra helt enkelt. Prova ordentligt.

Min förväntan inför lägret funderade jag såklart på mer och mer när det började närma sig. Jag kom fram till att jag hoppades att jag skulle lära mig saker som jag inte visste att jag inte kunde, men som är bra att kunna. Precis som den där inlärningstrappan där man på första steget är omedvetet inkompetent, sen är man medvetet inkompetent, sen medvetet kompetent och till sist omedvetet kompetent. På sista steget är den en så naturlig del av en att man inte tänker på att man gör det. (Som att man tex. växlar när man gasar upp eller bromsar med bilen efter några år som bilförare).

Så mitt mål var helt enkelt att gå från omedvetet inkompetent till medvetet inkompetent och kanske i bästa fall på några sätt medvetet kompetent. Om detta var en teknik som kunde hjälpa mig eller om den kunde ge mig något, det visste jag inte. Men jag var fast beslutsam att prova.

Jag trodde att jag hade kunnat föreställa mig hur jobbigt det skulle vara att sitta still och meditera totalt 12 timmar per dag, att vara tyst i 10 dagar och att gå upp kl. 04:00 varje dag. Men det var jobbigare, mycket jobbigare. Inte att vara tyst i 10 dagar och inte att gå upp kl.04. Det jobbigaste var att hitta motivation att sitta och meditera så länge varje dag och att bestämma sig för att försöka sitta still och ignorera de obehagliga förnimmelser som uppkom av det. Det var verkligen hårt arbete att orka fokusera. Att inte sväva iväg i tanken. Många gånger tänkte jag att jag undrar vad jag har gett mig in på, borde jag inte åka hem… Men jag är ingen person som ger upp, det är inte synonymt med mig… Så jag fullföljde och det är jag jätteglad för att jag gjorde. För det gav mig verkligen häftiga upplevelser som öppnade en dörr. Nu vet jag vad jag kan åstadkomma helt själv, genom att fokusera, skärpa sinnet och bestämma själv vad jag låter påverka mig eller inte. Det är precis det som står i många av de böcker jag har läst, bland annat Robin Sharmas böcker om sin munk. Men det var en enorm skillnad här, för nu fick jag tvinga mig själv till att inte bara förstå och tycka att det är vettigt intellektuellt utan också uppleva det rent fysiskt. Det hjälpte iallafall mig att förankra det på ett sätt som inte går genom att bara läsa böcker.

Min tanke flera gånger var att alla borde prova detta! Alla människor kan nog få ut något av det. Jag tänket också flera gånger att det är helt galet att vi inte har det här i skolan! Starta dagen varje morgon med att i 10 min fokusera på andningen, sitta stilla och lyssna på sin egen kropp.

Om du tänker åka så är mina tips:
1. Läs på innan så du vet vad det handlar om
2. Bestäm dig

Fira bröllopsdag i Berlin

Den 12 augusti hade vi varit gifta i 9 år, vi bestämde oss för att fira detta med att vara några dagar i Berlin. Så härligt vi har haft det! En blandning av avkoppling, bad, shopping och väldigt viktig historia. Bad fick vi tack vare att vi bokade spa-hotell. Väldigt bra när det var runt 35 grader de dagar vi var där.

Jag vet inte varför, men jag har innan känt en instinktiv ovilja mot Tyskland. Konstigt kanske, för jag är ju en person som gillar struktur, ordning och reda och effektivitet. Saker jag förknippar med Tyskland. Den här resan fick mig att ändra uppfattning. Nu är jag ju medveten om att jag inte kan utvärdera Tyskland efter att ha besökt en stad. Men ändå.

När jag gick i skolan så tog jag tyvärr inte till mig så mycket av historialektionerna som jag borde så jag har uppdaterat mig genom böcker som vuxen. Men att komma till Berlin var bra för jag lärde mig mycket om historien bakom Berlinmuren, vad som hände efter 2:a världskriget i Tyskland och hur det blev efter muren revs. Att det faktiskt bara är 25 år sen och att jag minns (om än svagt) nyheterna när muren revs är fascinerande tycker jag. 25 år är ju ingenting. Att sen det är sparat byggnader som blev bombade under kriget som en påminnelse, det tycker jag också var väldigt bra och det blev väldigt påtagligt när jag såg dem.

  
Sista dagen besökte vi ett minnesmonument för de judar, romer, homosexuella och andra som miste livet i koncentrationsläger under andra världskriget som var väldigt stort och väldigt fascinerande. Men när vi gick in i det försvann fascinationen och ersattes med väldigt obehagliga känslor. Jag kan inte ens föreställa mig hur obehagligt det måste vara att besöka den platsen om man har vänner eller släkt som föll offer. Fast så bra att de faktiskt har tagit en så stor yta i en väldigt central del av Berlin för att påminnas, för att inte glömma.

  
Shoppingen var riktigt bra, insåg att det inte finns någon anledning att åka till New York för att få bra shopping, det finns på betydligt närmare håll.

Maten, den har jag alltid tänkt att den inte är bra. Hur gott är det med korv och surkål? Jättegott visade det sig!

Så förutom att resan var härlig för att jag och Ulf-Björn fick massor av tid tillsamman för att prata, sova, läsa och umgås så var det en tankeställare i att jag skall utmana mina fördomar. Jag tänker att jag är en person som inte har fördomar, men om jag reflekterar så har jag absolut det, det tror jag vi alla har. Frågan är bara om vi är medvetna om dem och om vi vill jobba med att bli av med dem.

  
Hur som helst. Jag kan starkt rekommendera en tripp till Berlin!