Europadagen – Sverige behöver ta steget fullt ut och inför euron

Idag firar vi Europadagen. En dag som påminner oss om att det europeiska samarbetet aldrig bara har handlat om handel, regler eller institutioner. Det europeiska projektet föddes ur viljan att skapa fred på en kontinent som slitits sönder av krig, nationalism och splittring.

I över 70 år har Europas länder valt samarbete framför konflikt. Länder som tidigare möttes på slagfält möts idag runt förhandlingsbord. Det är svårt att överskatta betydelsen av detta. EU är i grunden ett fredsprojekt – kanske det mest framgångsrika i modern historia.

Men Europa står idag inför nya utmaningar. Rysslands brutala invasion av Ukraina har förändrat vår säkerhetspolitiska verklighet. Auktoritära krafter växer. Handelskonflikter och geopolitisk osäkerhet påverkar våra ekonomier. I det läget behöver Europa mer sammanhållning, inte mindre.

Därför är det dags för Sverige att ta steget fullt ut in i det europeiska samarbetet och införa euron.

Sverige påverkas redan – men utan fullt inflytande

Sverige är idag djupt integrerat i Europas ekonomi. Våra företag handlar med euroländer varje dag. Våra banker och finansmarknader påverkas direkt av beslut från Europeiska centralbanken. Våra hushåll påverkas när kronan faller och importpriser stiger.

Men samtidigt står Sverige utanför det rum där många av besluten fattas.

Vi påverkas alltså av eurosamarbetet utan att ha samma inflytande som medlemsländerna. Det är inte långsiktigt hållbart för ett exportberoende land som Sverige.

Den svaga kronan gör Sverige fattigare

Under lång tid har den svenska kronan tappat i värde. Det märks i människors vardag:

semestern blir dyrare
maten och importvaror kostar mer
inflationen drivs upp
svenska löner blir mindre värda internationellt

Svenskar har blivit fattigare relativt många andra europeiska länder.

En liten valuta i en osäker värld blir sårbar. Euron skulle ge Sverige tillgång till en större och stabilare valuta med betydligt högre internationellt förtroende.

För svenska företag skulle euron också innebära mindre osäkerhet, lägre växlingskostnader och bättre förutsättningar för investeringar och jobbskapande.

Euron handlar också om säkerhet och geopolitik

Efter Ukrainakriget har Europas samarbete blivit mer än en ekonomisk fråga. Det handlar om vår säkerhet, vår frihet och Europas förmåga att stå starkt tillsammans mot auktoritära regimer.

Sverige har redan tagit ett historiskt steg genom medlemskapet i NATO. Vi har förstått att vår säkerhet är beroende av starka allianser och europeisk samverkan.

Samma logik gäller ekonomin.

När Europa pressas av yttre hot behöver vi mer sammanhållning även ekonomiskt. Att stå utanför eurosamarbetet samtidigt som vi fördjupar allt annat europeiskt samarbete framstår allt mer som ett undantag utan tydlig riktning.

Europa behöver liberala krafter

För oss liberaler handlar Europa om något större än bara ekonomi. Det handlar om öppenhet, demokrati, rättsstat och människors frihet att leva, arbeta och studera över gränserna.

I en tid där nationalism och populism växer behöver liberala krafter stå upp för internationellt samarbete och ett starkt Europa.

Euron är inte perfekt. Ingen valutaunion är det. Men alternativet – ett svagare och mer splittrat Europa – är betydligt sämre.

Därför behövs ingen ny folkomröstning

Många hänvisar till folkomröstningen 2003. Men Sverige 2003 är inte Sverige 2026.

Sedan dess har vi upplevt:

finanskriser
pandemi
energikris
krig i Europa
en kraftigt försvagad krona
ett helt nytt säkerhetspolitiskt läge

Omvärlden har förändrats i grunden.

Sverige är dessutom en representativ demokrati. Riksdagen fattar varje dag avgörande beslut om ekonomi, försvar och internationella samarbeten. NATO-medlemskapet avgjordes inte genom folkomröstning – utan genom politiskt ansvarstagande.

Det bör även frågan om euron göra.

På Europadagen bör vi våga blicka framåt

Europadagen handlar inte bara om att minnas historien. Den handlar också om Europas framtid.

Frågan är vilket Europa Sverige vill tillhöra:

ett Europa där vi står vid sidan av när viktiga beslut fattas
eller ett Europa där vi är med och formar framtiden fullt ut

Jag menar att Sverige hör hemma i Europas kärna. För fred. För frihet. För ekonomisk styrka. För ett starkare Europa.

Därför bör Sverige införa euron.

Krav, rättssäkerhet och ansvar i frågan om svenskt medborgarskap

Lämna ett svar

I dag har riksdagen röstat om skärpta krav för svenskt medborgarskap. Det är en fråga som väcker starka känslor, och det förstår jag. För många människor handlar det inte om en abstrakt politisk princip, utan om deras eget liv, deras familj, deras framtid och deras tillhörighet till Sverige.

Jag vill börja med att vara tydlig med min grundsyn. Jag tycker att det är rimligt att svenskt medborgarskap ska ha ett högt värde. Medborgarskapet är inte bara ett pass. Det är det formella medlemskapet i vår demokratiska gemenskap. Det innebär rättigheter, men också ansvar. Därför är det i grunden viktigt att den som blir svensk medborgare ska ha kunskaper i svenska språket, förståelse för det svenska samhället, kunna försörja sig och leva skötsamt.

För mig är detta helt grundläggande. Språket, kunskapen och egenmakten är nycklar in i samhället. Den som kan svenska, förstår hur demokratin fungerar och har möjlighet att försörja sig själv står starkare som individ. Det är en liberal utgångspunkt.

Men det finns en annan liberal utgångspunkt som är minst lika viktig: staten måste vara rättssäker, förutsebar och rimlig.

Det är här dagens beslut har varit svårt för mig.

Under de senaste veckorna har jag fått många mejl från människor som redan har ansökt om svenskt medborgarskap och stått flera år i kö. Migrationsverkets handläggningstider är just nu väldigt väldigt långa. Många har bott länge i Sverige. De arbetar, studerar, betalar skatt, har barn här, har byggt sina liv här och har försökt göra rätt. De har planerat sin framtid utifrån de regler som gällde när de ansökte eller när de började förbereda sin ansökan.

En människa kan alltså ha gjort allt rätt, lämnat in sin ansökan enligt gällande regler och ändå riskera att påverkas av att staten inte hinner fatta beslut i tid. Det väcker frågor om hur vi ska kunna motverka att dessa personer hamnar i kläm på ett orimligt sätt.

Jag har stor respekt för dem som har hört av sig och bett mig att rösta emot regeringens förslag eller rösta för övergångsregler. Jag har svarat så många jag har kunnat, och jag har burit med mig deras berättelser in i de interna diskussionerna.

Vid dagens omröstning var jag utkvittad. Det betyder att jag inte deltog i voteringen.

Det var inget lätt beslut. Jag är vald på Liberalernas mandat och vill så långt det är möjligt hedra de beslut vi fattar tillsammans i regeringen. Jag har efter interna samtal och möten en tro på att det finns en vilja att hantera den fortsatta processen på ett ansvarsfullt sätt.

Det här är ibland politikens svåraste läge: när man delar grundprincipen bakom en reform, men ser allvarliga problem i hur en viss grupp människor riskerar att träffas i övergången.

Jag står bakom att Sverige ska ställa tydliga krav för medborgarskap. Men jag kommer också att fortsätta driva på för att tillämpningen blir rättssäker, begriplig och mänsklig. När förordningar, information och myndighetens praktiska hantering nu ska ta vid måste det vara tydligt vad som gäller. Människor ska inte lämnas i ovisshet. De som redan har ansökt eller som påverkas av långa handläggningstider behöver behandlas på ett sätt som är proportionerligt och rättvist så att de inte hamnar i kläm på ett orimligt sätt.

För mig är liberalism både krav och rättsstat.

Sverige ska vara ett land där medborgarskapet betyder något. Men Sverige ska också vara ett land där staten är tydlig, där människor kan lita på reglerna och där den som gör sitt bästa för att bidra får en rättvis väg in i den svenska gemenskapen.

Jag kommer att följa frågan noga framåt. Inte minst när den praktiska tillämpningen formas och när Migrationsverket ska informera och hantera de personer som redan befinner sig i processen. De berättelser jag har fått ta del av kommer jag att bära med mig i det fortsatta riksdagsarbetet.

Är problemet att kvinnor inte förstår och tänker med hjärnan?

Kvinnor och män röstar olika. Främst syns det hos S, M och SD. I en artikel i DN så intervjuas Isabella Löwengrip och Moderatkvinnors ordförande Annsofie Thuresson. Thuressons del av analysen till att kvinnor överger M är ”För att vinna kvinnor så måste vi prata mer om vardagen här och nu. Vi är duktiga i M på att vara hjärn- och faktabaserade, men vi har haft en tradition av att inte prata om hjärtat”
Det uttalandet provocerar mig enormt mycket. Är inte kvinnor faktabaserade? Vad betyder en ”hjärnbaserad”?!. Tänker inte alla människor med hjärnan?

Måste väl erkänna att det inte bara är ordförande i Moderatkvinnorna som gör detta misstaget. När jag var ledamot i Föreskole- och grundskolenämnden i Varbergs kommun förra mandatperioden så fick jag höra att jag var ”känslokall” som bara pratade om pengar och tänkte på pengar. Jag frågade då hur hen trodde att vi skulle kunna få fler lärarresurser i klassrummen. På något annat sätt än att se till att det finns tillräckligt med pengar för att öka elevpengen?…

Löwengrip tycker också att man ska förklara för kvinnor hur en regering drivs…. Skulle kvinnor i större utsträckning inte förstå hur en regeringsbildning går till….Vill bara upplysa om att kvinnor generellt har högre betyg i skolan, i högre utsträckning går vidare till högre studier än män. Bara som ett exempel. Jag är helt säker på att kvinnor i minst lika stor utsträckning förstår hur en regeringsbildning fungerar…

Däremot tror jag det ligger något i hur man pratar och vad man pratar om.
Enligt ”Väljarna och valet 2022” finns det en tydlig könsskillnad på vilka frågor man tycker är viktigast.

Men det är inte bara en könsfråga. Om man tittar på Novus senast mätning på vilka sakfrågor väljarna tycker är viktigast så ser det ut såhär:

Så den stora frågan är ju hur man får sakägarskap/förtroende i de frågor som väljarna tycker är viktigast och där spelar ju även könsskillnaderna in samt vad man pratar om och hur man kommunicerar sina budskap. Där kanske ändå Isabella har en poäng i att hon menar att det spelar roll vilka frågor partierna väljer att lyfta och prata om och som väljarna sen associerar med partiet.

Det handlar om resurser

Det handlar om resurser och hur man använder resurserna.
Det handlar om vad man är övertygad om gör mest skillnad. Att bygga fler fängelse eller att satsa ännu mer på skola och socialtjänst. Eller hur man lyckas göra både och.

Därför menar jag att alla frågor till sist handlar om pengar och hur pengarna används. Samt hur man driver en tillväxtpolitik för att öka det potentiella skatteunderlaget. Där det också skiljer mycket mellan partierna är ju hur man tror att man bäst prioriterar det man tycker är viktigt. Är det genom höga skatter eller genom lägre skatter som då kan leda till totalt högre skatteintäkter? Vilka politiska verktyg som är bäst för att människor som kan jobba ska kunna jobba mm.

Alla som vill engagera sig politiskt är viktiga. Vi behöver fler som vill engagera sig och förstå att det faktiskt är svåra avvägningar och att man kan påverka. På det sättet tror jag det är jättebra att människor med stora plattformar pratar om politik, politisk avvägningar mm.

Men min uppmaning till alla som ska rösta i höst. Precis som jag sa i riksdagens kammare på min senaste debatt om vårpropositionen.

”Herr talman! I år är det valår. Jag tänker att det kanske är svårt att veta vad man ska tro när man lyssnar på dem som stått här i talarstolen före mig. Det målas nämligen upp väldigt olika bilder av hur Sverige mår.

Jag tycker ändå att det är viktigt att hålla sig till fakta så mycket man kan. Talaren precis före mig sa att barnfattigdomen ökar. Enligt SCB:s hemsida, som uppdaterades i mars 2026, minskar barnfattigdomen. Under perioden 2014–2024 har den gått ned från 10 till 6 procent. Det är fortfarande alldeles för mycket men ändock en minskning.

Jag vill uppmana dig som lyssnar att inte ta allt som sägs här för givet, utan bilda dig en egen uppfattning nu inför höstens val och läs på själv!”

Till Liberalernas medlemmar, förtroendevalda och alla som visat mig förtroende de senaste dagarna.

Jag vill inleda med att rikta ett varmt och uppriktigt tack till alla medlemmar, kommunföreningar och förbund som under de senaste dagarna har visat mig stöd, förtroende och uppmuntran. Det betyder väldigt mycket. Att jag har välkomnats så varmt av medlemmar runt om i landet under mina snart 4 år i riksdagen har betytt otroligt mycket och jag har lärt känna fantastiska människor som jag hoppas att jag kommer att ha som vänner livet ut.

Jag står fast vid den linje jag tidigare gett uttryck för: partiets nuvarande vägval är ytterst en fråga om värderingar, trovärdighet och liberal identitet. Men i den situation partiet nu befinner sig i är mitt fokus att vara tydlig i sak och värdering – inte att göra detta till en fråga om min egen kandidatur och bidra till ytterligare splittring. Därför kommer jag inte ställa upp som motkandidat till partiledaren.

I ett annat läge hade det varit en stor ära att få förtroendet leda vårt parti.

För mig har detta hela tiden handlat om en värderingsfråga. Jag är övertygad om att det finns gränser för vilka vägval som kan förenas med ett liberalt partis identitet. Jag har stor respekt för att vi företrädare landar i olika bedömningar. När jag gav mig in i politiken lovade jag mig själv att göra det utan att göra avkall på min inre kompass och det ledarskap jag står för. Det har varit min ledstjärna både i mina år i näringslivet och i min politiska gärning.

Jag tycker att det är djupt olyckligt att partiledningen inte hedrade våra interndemokratiska processer och lät medlemmarna diskutera och fatta beslut om det strategiska vägval som en regeringssamverkan med Sverigedemokraterna innebär. Att i stället göra det till en kabinettsfråga – med hot om regeringskris om partiledaren inte väljs om – är inte ett ledarskap jag kan ställa mig bakom.

Jag kommer att fullfölja mitt uppdrag som riksdagsledamot med samma utgångspunkt som när väljarna gav mig sitt förtroende.

– Det har varit och är en stor ära att få representera Liberalerna i Halland och arbeta för Hallands och Sveriges utveckling. Det avser jag att fortsätta göra mandatperioden ut. Jag vill också bekräfta att jag inte kommer att kandidera i valet 2026. Det beskedet ligger fast. Jag respekterar självklart landsmötets beslut och kommer att låta andra kliva fram – de som känner att de kan bära detta beslut. Jag önskar dem varmt lycka till och hoppas att Liberalerna gör en fantastisk valrörelse.

Liberalerna är ett parti med en lång och viktig historia som har haft stort inflytande på Sveriges utveckling under de senaste hundra åren – och har en viktig roll att spela framåt i svensk politik. Jag hyser stor respekt och värme för alla dem som varje dag arbetar för partiets bästa. Det är vi tillsammans som utgör partiet och vår kraft i samhället.

Med varm liberal hälsning,

Cecilia Rönn Riksdagsledamot, Halland

Dagens Nyheter

Svenska Dagbladet

Inför euron i Sverige – därför är det viktigt för Sverige

När hoten mot Europa växer svarar demokratierna inte med isolering, utan med samarbete. I min särskilda debatt om euron i riksdagen, var budskapet enkelt: vi kan inte vara halvt inne i Europa.

Sedan folkomröstningen 2003 har två saker förändrats i grunden. För det första säkerheten: Rysslands brutala invasion av Ukraina är ett angrepp på Europas fredsordning. För det andra handeln: när frihandel hotas av tullar och osäkerhet – inte minst från USA – måste Europa kunna svara samlat. Retoriken från Donald Trump om handel och säkerhet visar hur snabbt spelplanen kan ritas om.

Sverige har tagit stora steg: medlemskap i Nato och en historisk upprustning. Men vi står fortfarande utanför euron. Det duger inte.

En gemensam valuta minskar kostnader och risker som växelkurssvängningar skapar. Det gör det enklare att handla, investera och planera långsiktigt – särskilt för små och medelstora företag. Mer stabilitet stärker konkurrenskraften och gör Sverige mer attraktivt för direktinvesteringar.

Motståndarna varnar för förlorad självständighet och att vi ska betala för andras kriser. Jag menar att stora kriser i Europa påverkar oss ändå. Då är det bättre att sitta vid bordet och påverka än att stå bredvid och påverkas. Ensam är inte stark; ensam är bara ensam.

Därför vill Liberalerna att Sverige tar nästa steg: utreda, förbereda och skapa en euro-option. Vår framtid är europeisk. Nu är det dags att göra EU-medlemskapet komplett – och införa euron!

Här kan du se debatten i efterhand: Riksdagens Webbtv

Minska USA-risken: därför behöver Sverige euron och en starkare EU-kapitalmarknad

Den senaste veckan har Donald Trump åter visat hur han hotar med tullar för att få igenom orimliga krav. När hot om strafftullar kopplas till territoriella krav blir budskapet till Europa: följ mig – eller betala. För ett exportberoende Sverige är det inte ett “bråk i Washington”, utan en konkret risk för jobb, priser och investeringar.

Europa måste svara samlat när tullar används som utpressning. Att vika sig är att bjuda in nästa krav. Gränser, avtal och allierades suveränitet ska inte vara förhandlingsbara.

Men politiken måste också följas av pengar – och här finns en ofta förbisedd realitet: USA är beroende av en stabil världsekonomi och stabila kapitalmarknader. Landet har en hög statsskuld och är därför räntkänsligt. Om marknaden tappar förtroende och kräver högre ränta för att hålla amerikansk skuld, slår det snabbt mot hushåll, företag och börs. En räntechock är det sista Trump vill ha när han vill framstå som garanten för en ”stark ekonomi”

Därför föreslår jag tre steg för Sverige – utan att politisera oberoende institutioner

För det första: AP-fonderna och andra stora långsiktiga investerare bör redovisa den aggregerade exponeringen mot amerikanska tillgångar och ha beredskap för successiv diversifiering vid marknadsstress, inom ramen för respektive fonds mandat. Det handlar om transparens och riskhantering – inte om politisk detaljstyrning av enskilda placeringar.

För det andra: Riksbanken bör, inom ramen för sitt arbete med finansiell stabilitet, genomföra och öppet redovisa stresstester för scenarier där handelskonflikter fördjupas, regelverk politiseras och kapitalflöden blir mer störningskänsliga. Ett litet, exportberoende land behöver bättre beredskap när geopolitiska chocker kan bli finansiella chocker.

För det tredje: regeringen bör driva på en starkare europeisk kapitalmarknad/kapitalmarknadsunion. Europa har mycket sparande – men marknaderna är splittrade. När finansieringen inte flyter smidigt över gränser blir europeiska företag mer beroende av amerikanska marknader och investerare, särskilt i oroliga tider. En starkare europeisk kapitalmarknad gör att europeiskt sparande i högre grad kan finansiera europeiska investeringar i industri, energi, tech och försvar.

Euron är central

Utanför eurosamarbetet sitter Sverige med en liten valuta i en potentiell storm: större kronrörelser, högre riskpremier och mindre inflytande när EU formar bankunion, betalningsregler och krisverktyg. Med euron får hushåll och företag stabilare förankring i Europas finansiella kärna, lägre friktion i handeln och en tydligare plats vid bordet.

Euron är också en konsumentskyddsfråga. När kronan försvagas stiger priserna på import, energi och teknik. Stabilitet är konkurrenskraft och trygghet.

Slutsats:

Sverige behöver minska sårbarheten mot politiska chocker som blir ekonomiska chocker. Därför bör vi säkra en euro-option – så att Sverige kan ansluta snabbt vid behov – och samtidigt bygga en starkare europeisk finansieringsmotor genom kapitalmarknadsunionen.

Min debattartikel

Styrelsearvoden, beskattning och tillväxt: vad som måste förändras för Sverige AB

I morse deltog jag i ett seminarium om beskattning av styrelsearvoden som jag arrangerade tillsammans med Styrelseakademien och Svenskt Näringsliv. På scen fanns både näringslivsföreträdare och politiker från samtliga riksdagspartier. Syftet var att diskutera nuläget – och framför allt framtiden – för hur styrelsearvoden beskattas och vilka konsekvenser dagens regler får för företag, styrelseledamöter och svenskt näringsliv i stort.

För mig och Liberalerna är det här inte en teknisk skattefråga i marginalen. Det är en tillväxtfråga för Sverige AB.

En viktigt faktor för att små och medelstora företag ska kunna växa behöver de kunna ta in extern styrelsekompetens: personer som har erfarenhet, nätverk och mod att både stötta och utmana ledningen. När professionella styrelseledamöter inte kan fakturera sina arvoden via egna bolag blir uppdragen mer osäkra, svårare att kombinera och i många fall mindre attraktiva. Det minskar utbudet av erfarna kandidater och gör det krångligare – och dyrare – för mindre bolag att bygga starka, oberoende styrelser.

Tillväxtanalys studie – viktig, men inte komplett

På seminariet diskuterade vi också den registerstudie som Tillväxtanalys gjort, där man tittat på cirka fem miljoner styrelseuppdrag under perioden 2013–2021. Det är ett bra underlag och jag välkomnar att frågan har analyserats ordentligt. Samtidigt delar jag inte alla slutsatser som dras utifrån materialet.

Studien har några tydliga begränsningar:

Den kan inte skilja på externa och interna styrelseledamöter. Just externa ledamöter – som kommer in med ”friska ögon” och oberoende perspektiv – är helt centrala för små och växande företag.
Den saknar data om arvodesnivåer. Därmed fångar man inte om det blivit dyrare eller svårare att rekrytera externa ledamöter, vilket i praktiken är kärnfrågan för många mindre bolag.
Den belyser inte förskjutningen mot advisory boards, som vi nu ser på flera håll. Advisory boards kan ha sin plats, men de innebär inte samma formella ansvar eller transparens som ett riktigt styrelseuppdrag. Om företag tvingas gå den vägen av skatteregler riskerar vi att urholka bolagsstyrningen.

Det här gör att studien inte fullt ut fångar den verklighet som många företagare och styrelseproffs beskriver: att regelverket faktiskt gör det svårare att bygga professionella styrelser på ett hållbart sätt.

Konsekvenser för individen – och för jämställdheten

På seminariet delade Louise Nicolin sin resa från anställd till professionell styrelsearbetare. Hennes erfarenheter visar hur dagens regler påverkar både vardagen och trygghetssystemen: socialförsäkring, pension, möjligheten att bygga upp ett stabilt företagande kring sitt styrelsearbete.

Här finns också ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Många kvinnor tar steg in i styrelser via kombinationer av konsultverksamhet, projekt och styrelseuppdrag. När regelverket gör det svårt att skapa en sammanhållen, företagsbaserad struktur kring sitt arbete blir trösklarna högre – särskilt för den som inte redan har ett stort ekonomiskt skyddsnät.

Det är helt enkelt slöseri med kompetens när vi gör det onödigt krångligt att bygga en karriär som professionell styrelseledamot.

Vad behöver göras framåt?

Tillväxtanalys pekar själva på att det finns skäl att titta djupare på frågan. Min slutsats är tydlig: vi behöver en utredning med uppdrag att åter öppna möjligheten att fakturera styrelsearvoden via bolag.

Sverige har en stark tradition av bolagsstyrning och ett stort antal personer med tung erfarenhet som gärna vill bidra i styrelser. Den kompetensen måste tas till vara om vi menar allvar med att stärka konkurrenskraften och få fler företag att växa.

Min och Liberalernas roll

Som ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna och ledamot i Finansutskottet kommer jag att fortsätta driva frågan om beskattning av styrelsearvoden. Jag vill få till en lagändring i inkomstskattelagen som krävs för att man återigen ska kunna fakturera för sina uppdrag och som gör det enklare och mer attraktivt att ta styrelseuppdrag och enklare för företag att rekrytera externa ledamöter.

Stort tack till Styrelseakademien, Svenskt Näringsliv, Louise Nicolin, Günther Mårder och alla riksdagskollegor som deltog i samtalet. Det här är en fråga där politiken och näringslivet behöver arbeta tillsammans.

Har du egna erfarenheter av hur dagens regler påverkar dig som styrelseledamot eller företagare? Hör gärna av dig – jag vill ta med fler konkreta exempel in i det fortsatta arbetet i riksdagen.

Rätten till abort ska skyddas i grundlagen – en historisk liberal seger för kvinnors frihet

Rätten att bestämma över sin egen kropp är en av de mest grundläggande friheterna i ett demokratiskt samhälle. Därför är det fantastiskt att regeringen – med starkt liberalt genomslag – nu föreslår att aborträtten ska skrivas in i Sveriges grundlag. Det här är inte bara ett juridiskt steg framåt. Det är ett kraftfullt och efterlängtat ställningstagande för kvinnors frihet, trygghet och självbestämmande. jag är väldigt glad över att få vara med om detta och på detta sätt säkra alla kvinnors rätt till abort i Sverige framåt.

Varför behövs grundlagsskydd när aborträtten redan stöds av alla partier?

Sedan 1975 har Sverige en av världens starkaste abortlagar, en lag som Liberalerna (då Folkpartiet) var med och drev igenom. Den ger gravida rätt till fri abort till och med vecka 18 – en ordning som har brett folkligt stöd.

Men lagar kan ändras. Politisk utveckling kan svänga snabbt. Vi ser det i Polen. Vi ser det i USA. Vi ser det i länder där aborträtten under kort tid begränsats eller tagits bort helt. Inget land är immunt mot den utvecklingen.

Att skriva in rätten till abort i grundlagen är därför en viktig försäkring. Ett skydd mot framtida bakslag. Ett sätt att säkerställa att aborträtten aldrig blir ett politiskt experiment som kan monteras ner över en natt. Det blir en skyddad rättighet som inte går att ändra hur som helst.

Vad innebär förslaget?

Regeringens proposition slår fast:

Den som är gravid har en grundläggande rätt att avbryta sin graviditet.
Detaljerna regleras fortsatt i vanlig lag, precis som i dag.
Lagstiftningen får aldrig utformas så att rätten bara blir formell eller i praktiken omöjlig att använda.

Det handlar alltså inte om att skriva in veckogränser i grundlagen – det görs som i dag i abortlagen. Men grundlagen ska garantera att rätten till abort är verklig, inte teoretisk.

En rättighet med avgörande betydelse för jämställdheten

En oönskad graviditet påverkar i första hand den gravida: fysiskt, ekonomiskt, socialt. I tider av krig, när sexuellt våld används som vapen – som vid Rysslands invasion av Ukraina – blir detta ännu tydligare.

Därför är aborträtten mer än sjukvård. Den är en frihetsfråga. En jämställdhetsfråga. En fråga om mänsklig värdighet.

Starkt stöd i processen – och tydlig väg framåt

Majoriteten av remissinstanserna är positiva till förslaget. Nu ska riksdagen rösta två gånger – före och efter nästa val. Säger riksdagen ja båda gångerna börjar grundlagsskyddet gälla 1 januari 2027.

Och ja, Liberalerna kan vara stolta. Det här är en liberal seger som stärker kvinnors rättigheter i generationer framåt.

Budgetdebatt: Om Skolan, företagen och människors frihet

I budgetdebatten 2025 lyfter Cecilia Rönn (L) skolan först, bättre villkor för företag, lägre skatter på arbete och starkare frihet för individen.

Skolan först – för barnens och Sveriges framtid

Igår deltog jag i riksdagens budgetdebatt. Jag talade om det som är kärnan i Liberalernas politik: skolan, jobben och människors frihet att forma sina egna liv.

Vi sätter alltid skolan först i varje budget, även i den här budgeten. Men vi befinner oss i en allvarlig läskris. Var fjärde 15-åring kan inte läsa ordentligt. Det är en personlig tragedi för varje barn som drömmer om något större – och ett hot mot Sverige som kunskaps- och industrination. Samtidigt vittnar lärare om en vardag med stök, bråk och våld. Skolan har blivit den vanligaste brottsplatsen för unga.

Här har vi inte hamnat på grund av en enskild reform, utan genom en lång rad misslyckanden, en häxblandning av dåliga beslut: kommunaliseringen som gjort skolan till ett postnummerlotteri, avregleringar som urholkat läraryrkets status och pedagogiska experiment där elever förväntats ta ett ansvar som vuxenvärlden borde bära.

Ett systemskifte i skolan

Nu gör Liberalerna upp med detta. Med oss, Sveriges skolparti i regeringen genomför vi ett systemskifte för barnens bästa.

Vi reglerar undervisningstiden så att lärare faktiskt får tid att vara lärare – en historisk arbetsmiljöreform.
Vi ser till att det blir fler skolböcker och färre skärmar, och gör grundskolan mobilfri.
Vi inför nya läroplaner med fokus på ämneskunskaper, grundläggande färdigheter och vetenskapligt beprövade läsmetoder.
Vi lägger den största skolbudgeten i modern tid.

Vår kompass är tydlig: vi är inte nöjda förrän varje elev klarar skolan, läraryrket är ett av de mest attraktiva yrkena och varje klassrum präglas av ordning, studiero och respekt. Varje barn ska känna när de går in i klassrummet: här får jag växa, bli utmanad och nå så långt jag kan.

Utbildning och företagande – motorn i framtidens tillväxt

En välutbildad befolkning är också nyckeln till Sveriges långsiktiga tillväxt. Produktivitetskommissionen pekar tydligt på detta. Regeringen har tagit Sverige genom svåra år med inflationsbekämpande politik – nu lägger vi en mer expansiv budget för att ta oss ur lågkonjunkturen.

Liberalerna ser till att utbildning är en central del i den strategin: vi satsar på vuxenutbildning så att människor kan ställa om mitt i livet och på forskning och innovation så att universitet, forskningsinstitut och företag kan ligga i framkant. Sverige ska vara en ledande kunskaps- och tekniknation.

Samtidigt stärker vi företagen – ryggraden i vår välfärd:

Historiska satsningar på infrastruktur och eftersatt underhåll.
Ett mer stabilt elsystem med tydlighet om att fossilfri el är grunden för vårt välstånd.
Beslut om finansiering av ny kärnkraft, förhoppningsvis vid Ringhals i min hemstad Varberg.
Grönt ljus för havsbaserad vindkraft och miljardsatsningar genom Klimatklivet och Industriklivet.
Fortsatt elektrifiering av transportsektorn.

Vi minskar regelkrånglet, sänker kostnaden för att anställa genom utvidgat växa-stöd och sänkt arbetsgivaravgift för unga, och förbättrar 3:12-reglerna. Framåt vill vi bland annat sänka bolagsskatten, permanenta sänkta arbetsgivaravgifter för unga och att Sverige inför euron. Budskapet är tydligt: tillväxt och minskade utsläpp ska gå hand i hand.

Frihet i människors vardag

För att Sverige ska växa ur lågkonjunkturen räcker det inte med siffror i en budget – människor måste känna framtidstro. Därför fortsätter vi att sänka skatten på arbete och pension, sänker elskatten och inför en tillfällig sänkning av matmomsen för att underlätta för hushållen.

Från 2026 införs också ett skattefritt grundavdrag i ISK upp till 300 000 kronor – något vi liberaler har drivit igenom. Jag brukar kalla det ett ”fuck off-kapital”: ett eget sparande som gör att du kan lämna ett dåligt jobb, en destruktiv relation eller våga ta risken att starta något nytt. Sparande är frihet i praktiken.

Vi stärker också dem som har det tuffast: höjt bostadsbidrag för barnfamiljer, slopad “funkisskatt” för dem med sjuk- och aktivitetsersättning och en starkare personlig assistans där ersättningen inte urholkas år för år. LSS är en av Sveriges största frihetsreformer – och vi kommer fortsätta försvara den.

Hjärta och hjärna – också framåt

Liberalerna har länge varit hjärta och hjärna samtidigt. Vi har gått före i frågor som allmän och lika rösträtt, föräldraförsäkring, LSS, EU-medlemskapet, kärnkraften och NATO. Nu pekar vi också ut nästa steg: vi vill införa euron, förstatliga skolan igen och lagstifta om en fast husläkare.

Vår utgångspunkt är enkel: Sverige blir sitt bästa jag när entreprenörer kan blomstra, när företag får växa, när barn går i en riktigt bra skola, när det finns ett starkt skyddsnät om man faller – och när vi kan sälja våra innovationer till omvärlden och vara en del av EU:s inre ekonomiska kärna.

Det är det Sverige Liberalerna vill bygga – i denna budget och i kommande.

Liberalernas Vision: bilda dig, bete dig, bry dig

En viktig del av landsmötet är att besluta om vår Vision som vi kallar Selma. Den sammanfattas av Bilda dig, Bete dig, Bry dig.

För mig är det tydligt varför vi som parti behövs i Svensk politik.

Liberalernas uppdrag är tydligt, att försvara friheten och bygga reformer för ett starkare och friare Sverige. I en tid av krig i Europa, starka auktoritära rörelser och svikna löften till barnen i den svenska skolan behövs Sveriges liberala parti mer än någonsin.

Vår vision är tydlig. Vi tar tillbaka skolan till grunderna. Vi driver på för en klimatomställning som förenar tillväxt och ansvar – där företagare och innovatörer ses som lösningen, inte som problemet.

När det gäller regeringsfrågan ger vi ett tydligt besked: vi är ett liberalt, borgerligt parti som vill fortsätta ta ansvar i den nuvarande regeringen som håller ihop Sverige och fortsätta lösa de samhällsproblem vi står inför.

För oss är liberalism med markkontakt att våga ta ansvar för det svåra: för kompromisserna, för budgetarna, för de viktiga reformerna – samtidigt som vi styrs av vår kompass. Vår värdegrund är klar: varje människa ska ha frihet att forma sitt liv och uppfylla sina livsdrömmar. Vi är inte ett stödparti åt någon annan, vi är den liberala kraft som tror på Sverige och ser realistiskt på våra utmaningar.

När vi liberaler sluter upp tillsammans kan vi skapa stordåd. Genom uthållighet och reformer som steg för steg gör Sverige friare, tryggare och starkare. Därför behövs Liberalerna – just nu, och framåt. För ett Sverige där vi bildar oss, beter oss och bryr oss.