Bygga starka organisationer – ledarskap

Välkända varumärken som skapar en känsla, samhörighet eller kanske minne.

Som skapar en stolthet i företaget och hos de som jobbar med det.

Så kände jag verkligen som platschef för Ramlösa. En arbetsplats i Helsingborg med en otroligt stolt historia, en stolthet hos de som jobbade där, en produkt som alla man mötte hade en relation till när de undrade vart jag jobbade.

Känslan och minnet kom tillbaka idag när jag satt nere i ett avlyssningsskyddat rum på försvarsdepartementet och på bordet fanns det Ramlösa flaskor.

Men starka varumärken har alltid en stark organisation bakom sig. Som består av människor som jobbar tillsammans för att skapa just detta. Det är något jag alltid bär med mig. Resultatet för ett företag, en organisation eller förening är aldrig bättre än den samlade kraften i en organisation som kommer när människor jobbar tillsammans.

Självklart finns det omvärldsfaktorer som gör saker svårare eller enklare. Men även med världens bästa affärsidé kan man inte klara det om människorna som ska bära fram det inte har en gemensam strategi, ett gemensamt mål, rätt kompletterande kompetenser som grupp och en tydlig genomförandeplan. Bra kommunikation, tydligt ledarskap och måluppföljning.

Därför var det extra roligt att återvända till Ramlösa för några veckor sen på ett studiebesök med mina liberala kollegor i Helsingborg. 💫

På plats i fabriken för att få se anläggningen och träffa gamla kollegor

Mycket var ändrat, många människor fanns kvar. Så roligt återseende och så roligt att se hur verksamheten utvecklats.

På besök på Ramlösa med kollegor från Liberalerna Helsingborg

AP fondernas 1-4 investeringar i onoterade bolag som Northvolt

Det har uppmärksammats att AP fonderna 1-4 har investerat knappt 6 miljarder i Northvolt i samband med att Northvolt gick i konkurs.

AP fonderna 1-4 fick ett utökat uppdrag runt 2019 och kunde då börja investera i onoterade bolag. Sen dess har det hänt endel som behöver utvärderas. Dels fick inte AP fonderna 1-4 investera direkt i onoterade bolag utan det skulle ske indirekt. Detta löstes genom att man skapade ett gemensamt bolag som var det bolag som investerade i Northvolt. Det går verkligen att ifrågasätta om det var tanken från politiken när man gav det utökade uppdraget till AP fonderna 1-4.

Jag och min kollega skrev en debattartikel om denna fråga där vi menar att det är dags att utvärdera om utfallet blev som intentionen från politiken var eller om det finns anledning att göra något. Se debattartikeln här: https://www.svd.se/a/zAPVrO/l-utred-satsningar-ihogriskprojekt

Vi fick ett svar av Mats Langensjö som menade att vi missar målet. Han menade att det är fel att försöka undvika risker då det kan skapa större fara för vårt pensionssystem än dagens regler. Han menar vidare att risktagande i kapitalförvaltning är en förutsättning för bra pensioner. Se hans replik här: https://www.svd.se/a/o3zG2K/begransa-inte-ap-fondernas-mojligheter-att-investera-skriver-mats-langensjo

Vi svarade i en slutreplik om att det handlar inte om att vi helt vill stänga dörren för detta i dagsläget utan det handlar om att vi vill utvärdera denna ändring nu när det gått några år och se om intentionen har uppfyllts. Vidare är vi kritiska till hur man skapade detta egna bolag just för att kunna investera i Northvolt. Även detta måste utvärderas. AP fonden nummer 6 har sen länge haft ett mandat att investera i onoterade bolag. De gör detta genom att köpa in sig i andra fonder som investerar i onoterade bolag. Detta är ett sätt att skapa sig mer kunskap, flera som verifierar bolagen innan man går in mm. Se vår slutreplik här: https://www.svd.se/a/OoJQ7q/ap-fonderna-ska-syssla-med-ratt-saker-skriver-liberala-politiker

I veckan så uppmärksammade SVT sin granskning av just hur det gått till när AP fonderna 1-4 investerat i Northvolt. Här kan ni se det: https://www.svt.se/nyheter/granskning/bolag-utan-anstallda-fick-uppdraget-nar-ap-fonderna-satsade-miljarder-i-northvolt

Vidare så beskriver AP fonden 6 att de tackade nej till investeringar i Northvolt och att de inte investerar på det sättet. Ni kan se det både i länken ovan eller här: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/har-ar-ap-fonden-som-inte-ville-investera-i-northvolt-for-riskabelt

Det känns bra att SVT granskat detta och nu tycker jag det är viktigt att vi från politikens sida fortsätter att ligga på för att få till en utvärdering med eventuella åtgärder. Det jobbar jag för.

Sverige behöver mer än retorik – vi behöver reformer som fungerar

Under en paneldiskussion jag nyligen lyssnade på fick Daniel Suhonen, chef för tankesmedjan Katalys, ordet för att kommentera ämnet om det är bra för Sverige med miljardärer. Han beskrev publiken, som bestod av många borgerliga politiker, som ett ”klägg” och hävdade att skattesänkningar gjort att Sverige ”inte fungerar alls”. Det är en hård retorik som saknar nyanser och i slutändan skjuter bredvid målet.

Det är ironiskt att Suhonen, som själv tillhör det politiska påverkansklimatet i Stockholm, riktar sig mot det han kallar ”klägget”. Han har visserligen inte erfarenhet från arbetslivet utanför politik och opinionsbildning, men talar ändå självsäkert om hur verklighetens Sverige ser ut. Att förenkla komplexa ekonomiska problem till enbart skattesänkningar som bov i dramat är inte bara missvisande – det bortser också från de faktiska reformer Sverige behöver.

Sverige har genomgått flera stora förändringar i skattesystemet de senaste decennierna. Många av dessa reformer har bidragit till att fler har fått arbete, företag har kunnat växa och innovation har stimulerats. Att påstå att vi nu lever i ett land som ”inte fungerar alls” är en överdrift som inte stämmer överens med verkligheten.

Det är sant att vissa delar av välfärden idag inte fungerar optimalt men det beror inte bara på skattesänkningar. Problemen är ofta strukturella: byråkrati som hämmar, myndigheter som skapar massa kostnader för kommuner och regioner och en byråkrati som är väldigt skadlig för Sverige.

I stället för att peka finger mot ”klägget” – oavsett om det handlar om borgerliga politiker eller inflytelserika vänsterdebattörer – borde vi fokusera på att skapa bättre förutsättningar för företagande, innovation och arbete. Sverige behöver ett skattesystem som både uppmuntrar tillväxt och samtidigt tryggar vår välfärd – inte en återgång till 70-talets höga marginalskatter och stagnation.

Retorik som Suhonens skapar rubriker, men löser inga problem. Sverige behöver lösningar – inte fler etiketter på sina politiska motståndare.

Tjänar USA på Trumps politik ”America first”?

De senaste dagarnas allt mer grova, osanna och hemska utspel och uttalande från President Trump har fått mig att fundera på vad han vill uppnå. Jag antar att jag inte är ensam om detta.

Men några saker jag funderar på är just retoriken ”America first”. För är det verkligen så att det är det han uppnår med den politik han bedriver eller de uttalande han gör?

Om USA skulle införa tullar på all import från EU skulle det få betydande ekonomiska konsekvenser för båda parter. För USA skulle sådana tullar sannolikt leda till högre priser på importerade varor, vilket skulle kunna öka inflationen och minska konsumenternas köpkraft. Dessutom skulle amerikanska företag som är beroende av europeiska insatsvaror kunna drabbas av ökade produktionskostnader, vilket kan påverka deras konkurrenskraft negativt. Historiska analyser visar att höjda importtullar ofta resulterar i lägre BNP-tillväxt på både kort och lång sikt samt högre inflation på kort sikt i det land som inför tullarna. Detta är såklart mina spekulationer. Men jag skulle nog vilja påstå att av de experter jag har läst analyser av så gynnar det inte någon part att införa tullar.

Så hur beroende är då USA och Europa av varandra? Det var min nästa fråga jag funderat på ett tag. När det gäller handelsrelationen mellan USA och EU var EU:s andel av USA:s totala varuexport 15,5 % år 2021, medan andelen av USA:s totala varuimport från EU var 17,3 %. bis.doc.gov (Klicka på länken för att se statistiken jag hittade) Dessa siffror indikerar att EU är en av USA:s största handelspartner, och att införandet av tullar skulle påverka en betydande del av USA:s utrikeshandel.

Sammanfattningsvis skulle införandet av tullar på import från EU sannolikt leda till negativa ekonomiska effekter för USA, inklusive högre konsumentpriser och potentiella störningar i försörjnings kedjor. Givet den betydande andelen av USA:s handel som involverar EU, skulle sådana tullar kunna få stora konsekvenser för den amerikanska ekonomin.

Så min fråga kvarstår. Jag förstår inte vad Trump vill ha ut av detta. Möjligen att han tänker sig att fler företag ska etablera sig i USA istället för att vilja importera med tullar… En sak är iaf givet. EU behöver steppa upp i att göra det välkommet och gynnsamt för företag att etablera sig i Europa och/eller stanna kvar i Europa. Vi behöver jobba med mindre byråkratiskt krångel.

Koll på pengarna – arbetsgivaravgifter

Har du koll på vad arbetsgivaravgifter är eller hur de används? Se min video om detta ämne här: Koll på pengarna – arbetsgivaravgifter

Det kommer komma fler såna här videos för att berätta om hur saker fungerar, vart skattepengarna hamnar, hur din privatekonomi påverkas mm. Har du några tips på vad jag borde ta upp? Skriv till mig i kommentarerna.

Arbetsgivaravgifter är en skatt som arbetsgivare i Sverige måste betala när de har anställda. Avgiften är en procentuell del av den anställdes lön och går till staten för att finansiera olika sociala trygghetssystem.

När en arbetsgivare betalar ut lön till en anställd måste de också betala arbetsgivaravgift ovanpå lönen. Det innebär att om en anställd har en lön på 30 000 kronor i månaden, så kostar den anställde mer än så för arbetsgivaren, eftersom arbetsgivaravgiften läggs till.

Arbetsgivaravgiften består av flera delar, bland annat:

Ålderspensionsavgift – går till den anställdes framtida pension.
Sjukförsäkringsavgift – finansierar sjukpenning vid sjukdom.
Arbetsmarknadsavgift – går till arbetslöshetsförsäkring och andra arbetsmarknadsåtgärder.
Föräldraförsäkringsavgift – betalar för föräldrapenning vid barnledighet.
Efterlevandepensionsavgift – används för att ge ekonomiskt stöd till anhöriga vid dödsfall.

Hur mycket arbetsgivaravgiften är beror på den anställdes ålder. För de flesta vuxna ligger den på 31,42 % av lönen (2025). Arbetsgivaravgiften kan vara lägre för vissa åldersgrupper och för vissa företag. Tex har regeringen infört lägre arbetsgivaravgifter för småföretag just nu när de anställer sin 1:a eller 2:a anställda.

Arbetsgivaravgiften är en viktig inkomstkälla för staten och finansierar många välfärdstjänster. Den är också en kostnad för företag och påverkar hur mycket de kan betala i lön eller hur många de har råd att anställa.

Sverige bör anslutas till euron

Allt fler vill införa euron i Sverige. Efter ett kraftigt kronfall och import av inflation under det senaste året och att allt fler ser behovet av ett starkare Europa som motkraft till Ryssland, har opinionen stadigt vuxit för att införa euron. Precis som med Nato bör Sverige ta rygg på Finland och ansluta sig till euron.

I tider av oro söker sig människor till trygga hamnar. I valutavärlden är de trygga hamnarna euron och dollarn. Alla i Sverige känner dagligen av den svaga kronan. Sverige importerar inflation och det har pressat hushållen, inte minst genom högre matpriser. Dessutom har den svaga kronkursen synts på notan för alla som kommit hem från en semester utomlands.

I och med Rysslands krig mot Ukraina har behovet av ett starkare och mer sammanhållet Europa ökat. Sverige står i dag med ena foten utanför EU. Med euron stärker Sverige EU och vår egen roll. Den som vill att Sverige ska ha mer att säga till om borde driva på för euron.

Samtidigt bör svenskarna fråga sig “Hur vill Putin att Sverige ska agera? För att främja ett svagare eller ett starkare Europa?”.

Tidigare var ofta bilden att en svag krona är bra för företagen och försäljningen utomlands, nu står i stället företagen och ropar efter euron. Relationen mellan Sveriges ekonomi och Europas har förändrats. Med det har fördelarna med en svag krona sipprat bort, och vänts till ökad sannolikhet för högre räntor. Kronan riskerar i stället att hämma Sveriges levnadsstandard och tillväxt.

Arbetet behöver nu i höst påbörjas för ett inträde i euron så snart som möjligt. Frågan behöver ställas till alla partier som motsätter sig ett inträde, varför vill ni sätta Sverige på avbytarbänken och behålla en skakig valuta?

Liberalerna är partiet och rösten för alla dem som vill ha en tryggare valuta och ett starkare Europa som svar på Rysslands försök att splittra EU. Finland har haft euron i 24 år. Det har gått utmärkt. Så låt oss följa Finlands exempel precis som med Nato och gå med i euron. Ju förr desto bättre.

Jag vill utmana skatteslöseriet

En av mina drivkrafter till att jag valde att bli politiskt aktiv var för att utmana och vara med och minska skatteslöseri. (Egentligen skulle jag vilja skriva utrota, men har insett att det nog inte helt går)

Vi alla betalar tillsammans in ca 2500 miljarder i skatt genom inkomstskatt, moms, företagsbeskattning, arbetsgivaravgifter, punktskatter mm. Ungefär hälften går till kommuner och regioner och den andra hälften till staten. Sverige har dessutom ett av världens högsta skattetryck.

Jag betalar gärna skatt. Har tänkt så alla år innan jag blev politiker också. Men! Jag vill veta att mina skattepengar går till rätt saker. Att de som blir sjuka, behöver omsorg, är beroende av LSS mm får den hjälp de behöver. Att skyddsnätet fungerar. Att det inte har hål i sig. Skolan ska finnas där för varje barn, se dem och erbjuda den hjälp man behöver för att klara skolan. Vi ska fatta kloka beslut för att gynna den ekonomiska tillväxten, för att fler företag ska kunna etablera sig, för att locka internationella talanger, för att klara klimatutmaningen. Ja. det finns så mycket viktigt att använda skattepengarna till. Ovan är bara en bråkdel.

Men! sen så finns det de som slösas bort. På ineffektiva organisationer, på onödigt dyra byggnationer eller investeringar, på för mycket chefer, för stor andel administrativ personal mm mm. Detta vill jag utmana. Alla politiker och anställda inom offentlig sektor borde ha det som uppdrag. Att utmana om pengarna gör bäst nytta.

Kolla in denna filmen: Youtube om skatteslöseri

Hör av dig till mig: sloseri@liberalerna.se

Vilka är vanliga människor- skattenivåer

Varför ställer Mikael Damberg svenskar emot varandra? Varför vill socialdemokraterna skapa splittring?

Alla behövs. Alla som kan jobba ska jobba, alla funktioner i samhället är viktiga, alla behövs och alla bidrar till vår gemensamma välfärd. Med liberalernas politik är det skattebörda efter förmåga.

🔹 Tjänar du 25 000 kr/mån betalar du totalt ca 19% i skatt.

🔹 Tjänar du 30 000kr/mån betalar du totalt ca 20% i skatt

🔹Tjänar du 40 000kr/mån betalar du totalt ca 23% i skatt.

Tjänar du mer än 51 275kr/mån betalar du på allt över den summan ca 52% i skatt

Tjänar du mer än 64 654kr/mån betalar du ca 55% i skatt över den summan.

Sen när blev det fult att utbilda sig, jobba mycket eller driva framgångsrika företag? Alla som väljer denna väg borde få behålla 50% av sin lön.

Det tycker jag är rimligt. Skattebörda efter förmåga med en övre gräns. Det är de höga marginalskatterna som är de skadligaste för Sverige.

Det socialdemokraterna inte har förstått är att höga skatteintäkter inte innebär att man ska ha de högsta skattenivåerna. De högsta skatteintäkterna får man när så många som möjligt jobbar och tillväxten i landet ökar.

Se min video om detta ämne här.

✅ Liberalerna uppfyller sitt vallöfte om skattefritt sparande på ISK! Sparande blir skattefritt upp till 300 Tkr i två steg.

Det innebär att det blir förmånligare att spara och förhoppningsvis kan nu ännu fler starta ett sparande för att bygga upp sitt eget ”fuck-off kapital”

Att spara ger större frihet, egenmakt och trygghet

Det ska helt enkelt löna sig mer att spara än att slösa.

De länk till förslaget om skattefritt ISK sparande. Länk

Här kan nu se hela pressträffen. Länk

Min resa till Ukraina – sista delen

Förutom alla möten fick vi också besöka Borodjanka som är en stad ca 5 mil utanför Kiev och var belägrad av ryska militären i ca 30 dagar. Vilken förstörelse de åsamkade staden, hur de dödade oskyldiga människor, hur de använde vapen som är förbjudna i krigsföring. Några av de överlevande träffade oss och berättade om den fasansfulla ockupationen, hur staden blev totalt sönderbombad, hur de inte kunde försvara sig då det inte fanns några soldater i staden, hur husen raserades och Ryssland använde illegala vapen. De hade återställt flera delar av staden men mycket var fortfarande förstört. Ofattbart och så svårt att ta till sig. Hur många civila som var saknade, döda och barn som var bortförda. De vill ha tillgång till de frysta ryska tillgångarna. Det kommer inte kunna få tillbaka några av de liv som slocknat, men det är pengar de behöver för att kunna återuppbygga landet, för att finansiera kriget och hjälpa alla människor som är i nöd inne i landet på grund av Rysslands invasion.

De hade öppnat ett museum med bevis från Rysslands invasion i feb 2022. Bevis på att Ryssland använde illegala vapen. Rester av bomber, skjutvapen mm. Bilder på stupade, föremål som mot alla odds hade klarat de förödande beskjutningarna. De ville visa oss hur verkligheten hade varit. Det var bra att se. Även om det var svårt att se. Så är det ju inget mot hur det är att leva i det, att behöva fly eller det allra värsta, att förlora anhöriga, nära och kära.

En konstnär hade på raserade husblock skapat konst för att hedra stupade personer och för att skapa en framtidstro. Ett som gjorde starkt intryck på mig var detta nedan. Med den lilla pojken som kastar ner den stora mannen. Den beslutsamheten, viljan och övertygelsen tyckte jag att jag kunde se i allas ögon. De kommer vinna kriget sa de blickarna mig. För vår frihet och för vår demokrati.