Kategoriarkiv: Finansutskottet

Låt styrelseledamöter fakturera – för Sveriges konkurrenskraft och tillväxt

I senaste avsnittet av Styrelsesnack pratar jag om något som låter tekniskt men som har stor betydelse för Sverige AB: tolkningen av inkomstskattelagen som i praktiken tvingar styrelsearvoden att tas som inkomst av tjänst i stället för att kunna faktureras via eget bolag. Det handlar om hur vi stärker småföretagens kompetens, tillväxt och konkurrenskraft.

Varför spelar detta roll?

Sverige är ett land av små företag. När små bolag ska växla upp behövs ofta extern styrelsekompetens – människor som har gjort resan förr och som kan bidra med tempo, struktur och strategiska vägval. Om vi gör det krångligare och dyrare att anlita dem, eller skapar otydliga och orimliga villkor, så väljer många företag bort den kompetensen och många personer kan välja att jobba med annat än styrelsearbete. Då tappar vi fart – som företag och som land.

Vad är problemet idag?

Skatteverkets nuvarande linje gör att ersättning för styrelseuppdrag ska tas som lön. Det leder till orimliga villkor för dem som vill arbeta professionellt med styrelsearbete:

ersättning betalas ofta en gång per år, ingen möjlighet att sjukanmäla sig, ofta ingen tjänstepension, svårt att få arbetsredskap och professionell infrastruktur på samma sätt som i näringsverksamhet.

För bolagen minskar flexibiliteten. Att anlita en styrelseledamöter via faktura är ofta det naturliga sättet att köpa kvalificerad kompetens – precis som med jurister, revisorer eller managementkonsulter. Varför skulle just styrelsekompetens särbehandlas?

Vad vet vi – och vad vet vi inte?

Tillväxtanalys har nyligen tittat på frågan. De konstaterar att antalet ledamöter inte verkar ha minskat efter 2017, då fakturering i praktiken upphörde. Men deras genomgång är inte kvalitativ: den säger inget om hur advisory boards har förändrats, hur kompetensmixen i styrelser ser ut, hur arvodesnivåer och villkor har påverkats, eller vilka som väljer bort uppdragen. Tillväxtanalys säger också att frågan bör utredas vidare – och där håller jag helt med.

Vägen framåt:

Jag vill att inkomstskattelagen tydligt ska möjliggöra fakturering av styrelseuppdrag.

Så kan vi kombinera flexibilitet för företagen, rimliga villkor för styrelseproffsen och rättssäkerhet för staten.

Man kan ju fråga sig om inte allt är bra ändå om antalet ledamöter inte minskat?

Nej. Antal säger lite om kvalitet. Frågan är vilka som sitter i styrelserna, vilken kompetens de har, hur mycket tid de lägger, hur snabba besluten blir och hur väl bolagen lyckas växa. Särskilt för små företag kan rätt extern ledamot vara skillnaden mellan stilla stående och skalning.

Vad händer nu?

Kag kommer jobba vidare för att uppmärksamma mina kollegor på att detta är en fråga som behöver prioriteras.

Hur kan du påverka som privatperson?

Vi pratade i podden om vägar att påverka. Här är några konkreta steg:

Dela din erfarenhet: Skriv till mig och berätta hur nuvarande ordning påverkar dig eller ditt företag. Kontakta beslutsfattare: Mejla riksdagsledamöter i skatte-, finans- och näringsutskotten eller dina/dina lokala riksdagsledamöter.

Sprid kunskap: Dela poddavsnittet och lyft frågan i dina nätverk, på LinkedIn och i lokala företagsgrupper.

Jag vill att Sverige ska vara det bästa landet i världen att starta, driva och växa företag i. Då behöver vi uppdatera reglerna så att styrelsekompetens kan köpas in på ett modernt, smidigt och rättssäkert sätt. Det är dags att låta styrelseproffsen fakturera igen – för tillväxt, konkurrenskraft och fler starka bolag.

Lyssna på avsnittet av Styrelsesnack här: Avsnittet

Har du perspektiv eller exempel? Skriv gärna en kommentar nedan.

En historisk dag! – Ny kärnkraft på Ringhals

Detta är en historisk dag.

Idag står det klart – nya kärnkraftsreaktorer ska byggas på Ringhals! Ett oerhört viktigt och glädjande besked för oss i Varberg och hela Halland. Här finns redan en stark kompetens och lång erfarenhet av kärnkraft – nu får vi möjlighet att bygga vidare på det.

För oss liberaler är detta också ett kvitto på att regeringen menar allvar med den långsiktiga satsningen på kärnkraft. Det ger trygghet, utveckling och nya möjligheter för både Varberg och Halland.

Men det stannar inte där. För hela Sverige – särskilt södra Sverige – är detta en avgörande pusselbit. Vi behöver mer planerbar och fossilfri el om vi ska klara klimatomställningen, stärka näringslivets konkurrenskraft och skapa förutsättningar för tillväxt.

Idag tar vi nästa viktiga steg.

Regeringen tar första steget mot ett nytt elprisområde – en liberal seger för rättvisa elpriser

Den 15 maj tog regeringen ett viktigt och efterlängtat steg i riktning mot en rättvisare elmarknad. Svenska kraftnät har fått i uppdrag att utreda nya sätt att utforma Sveriges elprisområden. Det innebär i praktiken att regeringen nu öppnar för att vi kan gå från dagens fyra elområden till färre – eller till ett gemensamt elprisområde för hela landet.

Detta är en fråga som Liberalerna har drivit under lång tid. Vi ser det som en nödvändig reform för att återställa förtroendet för elmarknaden och skapa mer jämlika villkor för hushåll och företag, oavsett var i landet de befinner sig. Att regeringen nu agerar är ett tydligt kvitto på att våra krav ger resultat.

Varför elprisområden spelar roll

Sedan Sverige delades in i fyra elprisområden 2011 har skillnaderna i elpriser mellan norra och södra Sverige blivit allt mer påtagliga. Framförallt blev skillnaderna stora när Ringhals 1 och 2 stängdes ner i förtid pga av förra regeringens beslut om förutsättningarna för kärnkraften. Det har lett till stora orättvisor – hushåll och företag i södra Sverige har i perioder tvingats betala dubbelt så mycket för elen som de i norr. Detta trots att Sverige har ett gemensamt elsystem.

Indelningen skapades för att lösa ett problem på elmarknaden – men det skapade nya problem i form av geografisk ojämlikhet. De senaste åren har debatten växt, och många har med rätta ifrågasatt varför vi ska ha olika elpriser i ett land där vi delar både elproduktion och elnät.

Vad innebär regeringens uppdrag?

Det uppdrag som regeringen nu ger till Svenska kraftnät är att analysera tre olika alternativ för hur Sveriges elprisområden skulle kunna se ut:

Ett enda elområde för hela landet. Två elområden, där gränsen motsvarar dagens elmarknadssnitt 2. Flera elområden, med grund i tidigare analyser på EU-nivå.

Dessutom ska Svenska kraftnät analysera möjligheten till särskilda elområden för el som exporteras – ett nytt och intressant perspektiv.

Detta är inte ett färdigt beslut om att införa ett gemensamt elprisområde – men det är första steget mot det målet. Uppdraget signalerar att regeringen nu menar allvar med att förändra systemet. Och det är mycket välkommet.

Liberalernas politik: Ett elprisområde för hela Sverige

Liberalerna har tydligt drivit linjen att Sverige bör ha ett gemensamt elprisområde. Vi ser det som en grundläggande rättvisefråga. El är en samhällsbärande infrastruktur, precis som vägar, post och bredband. Den ska inte kosta mer bara för att du bor i Ystad istället för Umeå.

Vår politik innebär:

Ett gemensamt elprisområde för hela Sverige. Investeringar i elnätet som stärker överföringskapaciteten mellan norr och söder. Mer lokal elproduktion i södra Sverige för att minska flaskhalsar. Rättvisa villkor för hushåll och företag – oavsett geografi.

Att förändra elområdesindelningen är också en viktig pusselbit i klimatomställningen. När elpriserna slår fel riskerar det att hämma investeringar i grön industri, bostäder och laddinfrastruktur – särskilt i södra Sverige. Med rättvisare priser skapar vi bättre förutsättningar för tillväxt och omställning i hela landet.

Färre elområden stärker Sverige

Utredningen som nu tillsätts visar att regeringen, med stöd från Liberalerna, inser allvaret. Den snedvridna elprissättningen har blivit ett hinder för tillväxt, försvar och industriell utveckling – särskilt i södra Sverige där behovet av stabil elförsörjning är stort.

Vi står samtidigt inför stora utbyggnader av elnätet, särskilt i Norrbotten där produktionen är stark men nätet svagt. I söder är det tvärtom – där är nätet starkt men produktionen svag. Det här obalansen behöver jämnas ut, och det kräver både investeringar i infrastruktur och ett rättvisare prissystem.

Med ett enda elprisområde skulle hela Sverige kunna stå starkare tillsammans. Det ger trygghet för hushållen, konkurrenskraft för företagen och stabilitet för hela elsystemet.

Nästa steg – från analys till reform

Vi liberaler kommer fortsätta arbeta för att denna utredning inte bara stannar vid analys, utan leder till verklig förändring. Att ha fyra elområden i ett land som Sverige är varken logiskt, effektivt eller rättvist.

Nästa steg måste bli att:

Ta fram en konkret handlingsplan för omställning till ett eller två elprisområden. Samtidigt säkra investeringar i överföringskapacitet. Arbeta aktivt med EU för att få gehör för en mer flexibel tolkning av regelverken.

Vi kommer att följa Svenska kraftnäts arbete noggrant och driva på regeringen att gå från ord till handling.

AP fondernas agerande behöver utvärderas

AP fonderna 1-4 skapade ett eget bolag utan anställda med en investering på knappt 6 miljarder, i Northvolt. Detta agerande behöver utvärderas.

Jag har skrivit om detta i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Här är inlägget: L: Utred satsningar i högriskprojekt

Tisdagen den 6/5 var AP fonderna 1-4:s VD:ar inbjudna till Finansutskottet för att svara på frågor från utskottet om deras agerande och bakgrund till den affär och upplägget på den affär som de gjort. Jag vidhåller att AP fondernas agerande och upplägg behöver utvärderas. Om detta upplägg som blev möjligt när den nya lagen om att AP 1-4 fick större möjligheter att investera i onoterade bolag var intentionen med lagen. Att man skulle kunna skapa egna bolag utan anställda och med bara en investering.

AP fondernas 1-4 investeringar i onoterade bolag som Northvolt

Det har uppmärksammats att AP fonderna 1-4 har investerat knappt 6 miljarder i Northvolt i samband med att Northvolt gick i konkurs.

AP fonderna 1-4 fick ett utökat uppdrag runt 2019 och kunde då börja investera i onoterade bolag. Sen dess har det hänt endel som behöver utvärderas. Dels fick inte AP fonderna 1-4 investera direkt i onoterade bolag utan det skulle ske indirekt. Detta löstes genom att man skapade ett gemensamt bolag som var det bolag som investerade i Northvolt. Det går verkligen att ifrågasätta om det var tanken från politiken när man gav det utökade uppdraget till AP fonderna 1-4.

Jag och min kollega skrev en debattartikel om denna fråga där vi menar att det är dags att utvärdera om utfallet blev som intentionen från politiken var eller om det finns anledning att göra något. Se debattartikeln här: https://www.svd.se/a/zAPVrO/l-utred-satsningar-ihogriskprojekt

Vi fick ett svar av Mats Langensjö som menade att vi missar målet. Han menade att det är fel att försöka undvika risker då det kan skapa större fara för vårt pensionssystem än dagens regler. Han menar vidare att risktagande i kapitalförvaltning är en förutsättning för bra pensioner. Se hans replik här: https://www.svd.se/a/o3zG2K/begransa-inte-ap-fondernas-mojligheter-att-investera-skriver-mats-langensjo

Vi svarade i en slutreplik om att det handlar inte om att vi helt vill stänga dörren för detta i dagsläget utan det handlar om att vi vill utvärdera denna ändring nu när det gått några år och se om intentionen har uppfyllts. Vidare är vi kritiska till hur man skapade detta egna bolag just för att kunna investera i Northvolt. Även detta måste utvärderas. AP fonden nummer 6 har sen länge haft ett mandat att investera i onoterade bolag. De gör detta genom att köpa in sig i andra fonder som investerar i onoterade bolag. Detta är ett sätt att skapa sig mer kunskap, flera som verifierar bolagen innan man går in mm. Se vår slutreplik här: https://www.svd.se/a/OoJQ7q/ap-fonderna-ska-syssla-med-ratt-saker-skriver-liberala-politiker

I veckan så uppmärksammade SVT sin granskning av just hur det gått till när AP fonderna 1-4 investerat i Northvolt. Här kan ni se det: https://www.svt.se/nyheter/granskning/bolag-utan-anstallda-fick-uppdraget-nar-ap-fonderna-satsade-miljarder-i-northvolt

Vidare så beskriver AP fonden 6 att de tackade nej till investeringar i Northvolt och att de inte investerar på det sättet. Ni kan se det både i länken ovan eller här: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/har-ar-ap-fonden-som-inte-ville-investera-i-northvolt-for-riskabelt

Det känns bra att SVT granskat detta och nu tycker jag det är viktigt att vi från politikens sida fortsätter att ligga på för att få till en utvärdering med eventuella åtgärder. Det jobbar jag för.

Sverige behöver mer än retorik – vi behöver reformer som fungerar

Under en paneldiskussion jag nyligen lyssnade på fick Daniel Suhonen, chef för tankesmedjan Katalys, ordet för att kommentera ämnet om det är bra för Sverige med miljardärer. Han beskrev publiken, som bestod av många borgerliga politiker, som ett ”klägg” och hävdade att skattesänkningar gjort att Sverige ”inte fungerar alls”. Det är en hård retorik som saknar nyanser och i slutändan skjuter bredvid målet.

Det är ironiskt att Suhonen, som själv tillhör det politiska påverkansklimatet i Stockholm, riktar sig mot det han kallar ”klägget”. Han har visserligen inte erfarenhet från arbetslivet utanför politik och opinionsbildning, men talar ändå självsäkert om hur verklighetens Sverige ser ut. Att förenkla komplexa ekonomiska problem till enbart skattesänkningar som bov i dramat är inte bara missvisande – det bortser också från de faktiska reformer Sverige behöver.

Sverige har genomgått flera stora förändringar i skattesystemet de senaste decennierna. Många av dessa reformer har bidragit till att fler har fått arbete, företag har kunnat växa och innovation har stimulerats. Att påstå att vi nu lever i ett land som ”inte fungerar alls” är en överdrift som inte stämmer överens med verkligheten.

Det är sant att vissa delar av välfärden idag inte fungerar optimalt men det beror inte bara på skattesänkningar. Problemen är ofta strukturella: byråkrati som hämmar, myndigheter som skapar massa kostnader för kommuner och regioner och en byråkrati som är väldigt skadlig för Sverige.

I stället för att peka finger mot ”klägget” – oavsett om det handlar om borgerliga politiker eller inflytelserika vänsterdebattörer – borde vi fokusera på att skapa bättre förutsättningar för företagande, innovation och arbete. Sverige behöver ett skattesystem som både uppmuntrar tillväxt och samtidigt tryggar vår välfärd – inte en återgång till 70-talets höga marginalskatter och stagnation.

Retorik som Suhonens skapar rubriker, men löser inga problem. Sverige behöver lösningar – inte fler etiketter på sina politiska motståndare.

Tjänar USA på Trumps politik ”America first”?

De senaste dagarnas allt mer grova, osanna och hemska utspel och uttalande från President Trump har fått mig att fundera på vad han vill uppnå. Jag antar att jag inte är ensam om detta.

Men några saker jag funderar på är just retoriken ”America first”. För är det verkligen så att det är det han uppnår med den politik han bedriver eller de uttalande han gör?

Om USA skulle införa tullar på all import från EU skulle det få betydande ekonomiska konsekvenser för båda parter. För USA skulle sådana tullar sannolikt leda till högre priser på importerade varor, vilket skulle kunna öka inflationen och minska konsumenternas köpkraft. Dessutom skulle amerikanska företag som är beroende av europeiska insatsvaror kunna drabbas av ökade produktionskostnader, vilket kan påverka deras konkurrenskraft negativt. Historiska analyser visar att höjda importtullar ofta resulterar i lägre BNP-tillväxt på både kort och lång sikt samt högre inflation på kort sikt i det land som inför tullarna. Detta är såklart mina spekulationer. Men jag skulle nog vilja påstå att av de experter jag har läst analyser av så gynnar det inte någon part att införa tullar.

Så hur beroende är då USA och Europa av varandra? Det var min nästa fråga jag funderat på ett tag. När det gäller handelsrelationen mellan USA och EU var EU:s andel av USA:s totala varuexport 15,5 % år 2021, medan andelen av USA:s totala varuimport från EU var 17,3 %. bis.doc.gov (Klicka på länken för att se statistiken jag hittade) Dessa siffror indikerar att EU är en av USA:s största handelspartner, och att införandet av tullar skulle påverka en betydande del av USA:s utrikeshandel.

Sammanfattningsvis skulle införandet av tullar på import från EU sannolikt leda till negativa ekonomiska effekter för USA, inklusive högre konsumentpriser och potentiella störningar i försörjnings kedjor. Givet den betydande andelen av USA:s handel som involverar EU, skulle sådana tullar kunna få stora konsekvenser för den amerikanska ekonomin.

Så min fråga kvarstår. Jag förstår inte vad Trump vill ha ut av detta. Möjligen att han tänker sig att fler företag ska etablera sig i USA istället för att vilja importera med tullar… En sak är iaf givet. EU behöver steppa upp i att göra det välkommet och gynnsamt för företag att etablera sig i Europa och/eller stanna kvar i Europa. Vi behöver jobba med mindre byråkratiskt krångel.

Koll på pengarna – arbetsgivaravgifter

Har du koll på vad arbetsgivaravgifter är eller hur de används? Se min video om detta ämne här: Koll på pengarna – arbetsgivaravgifter

Det kommer komma fler såna här videos för att berätta om hur saker fungerar, vart skattepengarna hamnar, hur din privatekonomi påverkas mm. Har du några tips på vad jag borde ta upp? Skriv till mig i kommentarerna.

Arbetsgivaravgifter är en skatt som arbetsgivare i Sverige måste betala när de har anställda. Avgiften är en procentuell del av den anställdes lön och går till staten för att finansiera olika sociala trygghetssystem.

När en arbetsgivare betalar ut lön till en anställd måste de också betala arbetsgivaravgift ovanpå lönen. Det innebär att om en anställd har en lön på 30 000 kronor i månaden, så kostar den anställde mer än så för arbetsgivaren, eftersom arbetsgivaravgiften läggs till.

Arbetsgivaravgiften består av flera delar, bland annat:

Ålderspensionsavgift – går till den anställdes framtida pension.
Sjukförsäkringsavgift – finansierar sjukpenning vid sjukdom.
Arbetsmarknadsavgift – går till arbetslöshetsförsäkring och andra arbetsmarknadsåtgärder.
Föräldraförsäkringsavgift – betalar för föräldrapenning vid barnledighet.
Efterlevandepensionsavgift – används för att ge ekonomiskt stöd till anhöriga vid dödsfall.

Hur mycket arbetsgivaravgiften är beror på den anställdes ålder. För de flesta vuxna ligger den på 31,42 % av lönen (2025). Arbetsgivaravgiften kan vara lägre för vissa åldersgrupper och för vissa företag. Tex har regeringen infört lägre arbetsgivaravgifter för småföretag just nu när de anställer sin 1:a eller 2:a anställda.

Arbetsgivaravgiften är en viktig inkomstkälla för staten och finansierar många välfärdstjänster. Den är också en kostnad för företag och påverkar hur mycket de kan betala i lön eller hur många de har råd att anställa.

Sverige bör anslutas till euron

Allt fler vill införa euron i Sverige. Efter ett kraftigt kronfall och import av inflation under det senaste året och att allt fler ser behovet av ett starkare Europa som motkraft till Ryssland, har opinionen stadigt vuxit för att införa euron. Precis som med Nato bör Sverige ta rygg på Finland och ansluta sig till euron.

I tider av oro söker sig människor till trygga hamnar. I valutavärlden är de trygga hamnarna euron och dollarn. Alla i Sverige känner dagligen av den svaga kronan. Sverige importerar inflation och det har pressat hushållen, inte minst genom högre matpriser. Dessutom har den svaga kronkursen synts på notan för alla som kommit hem från en semester utomlands.

I och med Rysslands krig mot Ukraina har behovet av ett starkare och mer sammanhållet Europa ökat. Sverige står i dag med ena foten utanför EU. Med euron stärker Sverige EU och vår egen roll. Den som vill att Sverige ska ha mer att säga till om borde driva på för euron.

Samtidigt bör svenskarna fråga sig “Hur vill Putin att Sverige ska agera? För att främja ett svagare eller ett starkare Europa?”.

Tidigare var ofta bilden att en svag krona är bra för företagen och försäljningen utomlands, nu står i stället företagen och ropar efter euron. Relationen mellan Sveriges ekonomi och Europas har förändrats. Med det har fördelarna med en svag krona sipprat bort, och vänts till ökad sannolikhet för högre räntor. Kronan riskerar i stället att hämma Sveriges levnadsstandard och tillväxt.

Arbetet behöver nu i höst påbörjas för ett inträde i euron så snart som möjligt. Frågan behöver ställas till alla partier som motsätter sig ett inträde, varför vill ni sätta Sverige på avbytarbänken och behålla en skakig valuta?

Liberalerna är partiet och rösten för alla dem som vill ha en tryggare valuta och ett starkare Europa som svar på Rysslands försök att splittra EU. Finland har haft euron i 24 år. Det har gått utmärkt. Så låt oss följa Finlands exempel precis som med Nato och gå med i euron. Ju förr desto bättre.

Vilka är vanliga människor- skattenivåer

Varför ställer Mikael Damberg svenskar emot varandra? Varför vill socialdemokraterna skapa splittring?

Alla behövs. Alla som kan jobba ska jobba, alla funktioner i samhället är viktiga, alla behövs och alla bidrar till vår gemensamma välfärd. Med liberalernas politik är det skattebörda efter förmåga.

🔹 Tjänar du 25 000 kr/mån betalar du totalt ca 19% i skatt.

🔹 Tjänar du 30 000kr/mån betalar du totalt ca 20% i skatt

🔹Tjänar du 40 000kr/mån betalar du totalt ca 23% i skatt.

Tjänar du mer än 51 275kr/mån betalar du på allt över den summan ca 52% i skatt

Tjänar du mer än 64 654kr/mån betalar du ca 55% i skatt över den summan.

Sen när blev det fult att utbilda sig, jobba mycket eller driva framgångsrika företag? Alla som väljer denna väg borde få behålla 50% av sin lön.

Det tycker jag är rimligt. Skattebörda efter förmåga med en övre gräns. Det är de höga marginalskatterna som är de skadligaste för Sverige.

Det socialdemokraterna inte har förstått är att höga skatteintäkter inte innebär att man ska ha de högsta skattenivåerna. De högsta skatteintäkterna får man när så många som möjligt jobbar och tillväxten i landet ökar.

Se min video om detta ämne här.