Etikettarkiv: skatt

Sverige behöver mer än retorik – vi behöver reformer som fungerar

Under en paneldiskussion jag nyligen lyssnade på fick Daniel Suhonen, chef för tankesmedjan Katalys, ordet för att kommentera ämnet om det är bra för Sverige med miljardärer. Han beskrev publiken, som bestod av många borgerliga politiker, som ett ”klägg” och hävdade att skattesänkningar gjort att Sverige ”inte fungerar alls”. Det är en hård retorik som saknar nyanser och i slutändan skjuter bredvid målet.

Det är ironiskt att Suhonen, som själv tillhör det politiska påverkansklimatet i Stockholm, riktar sig mot det han kallar ”klägget”. Han har visserligen inte erfarenhet från arbetslivet utanför politik och opinionsbildning, men talar ändå självsäkert om hur verklighetens Sverige ser ut. Att förenkla komplexa ekonomiska problem till enbart skattesänkningar som bov i dramat är inte bara missvisande – det bortser också från de faktiska reformer Sverige behöver.

Sverige har genomgått flera stora förändringar i skattesystemet de senaste decennierna. Många av dessa reformer har bidragit till att fler har fått arbete, företag har kunnat växa och innovation har stimulerats. Att påstå att vi nu lever i ett land som ”inte fungerar alls” är en överdrift som inte stämmer överens med verkligheten.

Det är sant att vissa delar av välfärden idag inte fungerar optimalt men det beror inte bara på skattesänkningar. Problemen är ofta strukturella: byråkrati som hämmar, myndigheter som skapar massa kostnader för kommuner och regioner och en byråkrati som är väldigt skadlig för Sverige.

I stället för att peka finger mot ”klägget” – oavsett om det handlar om borgerliga politiker eller inflytelserika vänsterdebattörer – borde vi fokusera på att skapa bättre förutsättningar för företagande, innovation och arbete. Sverige behöver ett skattesystem som både uppmuntrar tillväxt och samtidigt tryggar vår välfärd – inte en återgång till 70-talets höga marginalskatter och stagnation.

Retorik som Suhonens skapar rubriker, men löser inga problem. Sverige behöver lösningar – inte fler etiketter på sina politiska motståndare.

Bild på panelen

Koll på pengarna – arbetsgivaravgifter

Har du koll på vad arbetsgivaravgifter är eller hur de används? Se min video om detta ämne här: Koll på pengarna – arbetsgivaravgifter

Det kommer komma fler såna här videos för att berätta om hur saker fungerar, vart skattepengarna hamnar, hur din privatekonomi påverkas mm. Har du några tips på vad jag borde ta upp? Skriv till mig i kommentarerna.

Arbetsgivaravgifter är en skatt som arbetsgivare i Sverige måste betala när de har anställda. Avgiften är en procentuell del av den anställdes lön och går till staten för att finansiera olika sociala trygghetssystem.

När en arbetsgivare betalar ut lön till en anställd måste de också betala arbetsgivaravgift ovanpå lönen. Det innebär att om en anställd har en lön på 30 000 kronor i månaden, så kostar den anställde mer än så för arbetsgivaren, eftersom arbetsgivaravgiften läggs till.

Arbetsgivaravgiften består av flera delar, bland annat:

  • Ålderspensionsavgift – går till den anställdes framtida pension.
  • Sjukförsäkringsavgift – finansierar sjukpenning vid sjukdom.
  • Arbetsmarknadsavgift – går till arbetslöshetsförsäkring och andra arbetsmarknadsåtgärder.
  • Föräldraförsäkringsavgift – betalar för föräldrapenning vid barnledighet.
  • Efterlevandepensionsavgift – används för att ge ekonomiskt stöd till anhöriga vid dödsfall.

Hur mycket arbetsgivaravgiften är beror på den anställdes ålder. För de flesta vuxna ligger den på 31,42 % av lönen (2025). Arbetsgivaravgiften kan vara lägre för vissa åldersgrupper och för vissa företag. Tex har regeringen infört lägre arbetsgivaravgifter för småföretag just nu när de anställer sin 1:a eller 2:a anställda.

Arbetsgivaravgiften är en viktig inkomstkälla för staten och finansierar många välfärdstjänster. Den är också en kostnad för företag och påverkar hur mycket de kan betala i lön eller hur många de har råd att anställa.

Jag vill utmana skatteslöseriet

En av mina drivkrafter till att jag valde att bli politiskt aktiv var för att utmana och vara med och minska skatteslöseri. (Egentligen skulle jag vilja skriva utrota, men har insett att det nog inte helt går)

Vi alla betalar tillsammans in ca 2500 miljarder i skatt genom inkomstskatt, moms, företagsbeskattning, arbetsgivaravgifter, punktskatter mm. Ungefär hälften går till kommuner och regioner och den andra hälften till staten. Sverige har dessutom ett av världens högsta skattetryck.

Jag betalar gärna skatt. Har tänkt så alla år innan jag blev politiker också. Men! Jag vill veta att mina skattepengar går till rätt saker. Att de som blir sjuka, behöver omsorg, är beroende av LSS mm får den hjälp de behöver. Att skyddsnätet fungerar. Att det inte har hål i sig. Skolan ska finnas där för varje barn, se dem och erbjuda den hjälp man behöver för att klara skolan. Vi ska fatta kloka beslut för att gynna den ekonomiska tillväxten, för att fler företag ska kunna etablera sig, för att locka internationella talanger, för att klara klimatutmaningen. Ja. det finns så mycket viktigt att använda skattepengarna till. Ovan är bara en bråkdel.

Men! sen så finns det de som slösas bort. På ineffektiva organisationer, på onödigt dyra byggnationer eller investeringar, på för mycket chefer, för stor andel administrativ personal mm mm. Detta vill jag utmana. Alla politiker och anställda inom offentlig sektor borde ha det som uppdrag. Att utmana om pengarna gör bäst nytta.

Kolla in denna filmen: Youtube om skatteslöseri

Hör av dig till mig: sloseri@liberalerna.se

Vilka är vanliga människor- skattenivåer

Varför ställer Mikael Damberg svenskar emot varandra? Varför vill socialdemokraterna skapa splittring? 

Alla behövs. Alla som kan jobba ska jobba, alla funktioner i samhället är viktiga, alla behövs och alla bidrar till vår gemensamma välfärd. Med liberalernas politik är det skattebörda efter förmåga. 

🔹 Tjänar du 25 000 kr/mån betalar du totalt ca 19% i skatt. 

🔹 Tjänar du 30 000kr/mån betalar du totalt ca 20% i skatt

🔹Tjänar du 40 000kr/mån betalar du totalt ca 23% i skatt. 

Tjänar du mer än 51 275kr/mån betalar du på allt över den summan ca 52% i skatt

Tjänar du mer än 64 654kr/mån betalar du ca 55% i skatt över den summan. 

Sen när blev det fult att utbilda sig, jobba mycket eller driva framgångsrika företag? Alla som väljer denna väg borde få behålla 50% av sin lön. 

Det tycker jag är rimligt. Skattebörda efter förmåga med en övre gräns. Det är de höga marginalskatterna som är de skadligaste för Sverige. 

Det socialdemokraterna inte har förstått är att höga skatteintäkter inte innebär att man ska ha de högsta skattenivåerna. De högsta  skatteintäkterna får man när så många som möjligt jobbar och tillväxten i landet ökar. 

Se min video om detta ämne här.

Jag kommer alltid kämpa för att våra skattepengar ska gå till rätt saker

Jag blev omnämnd på Linkedin och sen i denna artikeln med en förfrågan om att praktisera. Artikel

Självklart vill jag lära mig mer och praktiserar gärna hos Robert.

Självklart behövs det kommunikatörer, administratörer, hr specialister, it tekniker mm.

Det viktiga är dock att alla funktioner som finns runt det jag kallar kärnverksamhet (lärare, undersköterskor, sjuksköterskor, läkare mm) hela tiden har som fokus för att underlätta för dessa yrkesgrupper och deras chefer. Så att de i så stor utsträckning som möjligt kan ägna sig åt att vara där för eleverna, de med omsorgsbehov, de sjuka eller våra invånare.

Det jag vänder mig emot är att all statistik visar att anställda i offentlig sektor ägnar allt för stor del av sin arbetstid till administration för att bland annat rapportera till chefer, specialister, administratörer och politiker. Det måste få ett slut när den administrativa bördan för lärare gör att man inte hinner se alla barn, när socialsekreteraren inte hinner träffa de i behov eller när minutstyrningen i hemtjänsten gör att man inte hinner finnas där för den i behov.

Jag har jobbat både i privat sektor och offentlig sektor och är nu politiker. Håller med Robert även i att det är bra att politiker kommer till olika verksamheter och både hälsar på och gör praktik. Likt som jag verkligen tror på att det vore bra om man i större utsträckning skaffar sig erfarenheter både från att jobba i det privata näringslivet som i politiskt styrda organisationer. Det är både lärorikt och berikande att ta med sig olika perspektiv.

Det jag aldrig kommer sluta kritisera är skatteslöseri! Hur stort eller litet det än är. Det är våra gemensamma pengar som lämnas iväg av människor som jobbat ihop dem. De borde kunna förvänta sig att de hamnar där de gör mest nytta. Det har kommit allt för många alarm om saker som inte fungerar som det ska.

Alla verksamheter har såklart förbättringspotential och statlig verksamhet kan sannerligen också bli bättre. Men riksrevisionen gör samtidigt ett viktigt jobb för att granska verksamheterna. De borde få ett utökat uppdrag för att granska att även statliga bidrag hamnar på rätt ställe. De är nu uppe i över 174 miljarder innan de extra 6 miljarderna till regionerna. Nu direkt skulle man kunna ge statskontoret och Ekonomistyrningsverket i uppdrag att granska vart pengarna hamnar.