Den senaste veckan har Donald Trump åter visat hur han hotar med tullar för att få igenom orimliga krav. När hot om strafftullar kopplas till territoriella krav blir budskapet till Europa: följ mig – eller betala. För ett exportberoende Sverige är det inte ett “bråk i Washington”, utan en konkret risk för jobb, priser och investeringar.
Europa måste svara samlat när tullar används som utpressning. Att vika sig är att bjuda in nästa krav. Gränser, avtal och allierades suveränitet ska inte vara förhandlingsbara.
Men politiken måste också följas av pengar – och här finns en ofta förbisedd realitet: USA är beroende av en stabil världsekonomi och stabila kapitalmarknader. Landet har en hög statsskuld och är därför räntkänsligt. Om marknaden tappar förtroende och kräver högre ränta för att hålla amerikansk skuld, slår det snabbt mot hushåll, företag och börs. En räntechock är det sista Trump vill ha när han vill framstå som garanten för en ”stark ekonomi”
Därför föreslår jag tre steg för Sverige – utan att politisera oberoende institutioner
För det första: AP-fonderna och andra stora långsiktiga investerare bör redovisa den aggregerade exponeringen mot amerikanska tillgångar och ha beredskap för successiv diversifiering vid marknadsstress, inom ramen för respektive fonds mandat. Det handlar om transparens och riskhantering – inte om politisk detaljstyrning av enskilda placeringar.
För det andra: Riksbanken bör, inom ramen för sitt arbete med finansiell stabilitet, genomföra och öppet redovisa stresstester för scenarier där handelskonflikter fördjupas, regelverk politiseras och kapitalflöden blir mer störningskänsliga. Ett litet, exportberoende land behöver bättre beredskap när geopolitiska chocker kan bli finansiella chocker.
För det tredje: regeringen bör driva på en starkare europeisk kapitalmarknad/kapitalmarknadsunion. Europa har mycket sparande – men marknaderna är splittrade. När finansieringen inte flyter smidigt över gränser blir europeiska företag mer beroende av amerikanska marknader och investerare, särskilt i oroliga tider. En starkare europeisk kapitalmarknad gör att europeiskt sparande i högre grad kan finansiera europeiska investeringar i industri, energi, tech och försvar.
Euron är central
Utanför eurosamarbetet sitter Sverige med en liten valuta i en potentiell storm: större kronrörelser, högre riskpremier och mindre inflytande när EU formar bankunion, betalningsregler och krisverktyg. Med euron får hushåll och företag stabilare förankring i Europas finansiella kärna, lägre friktion i handeln och en tydligare plats vid bordet.
Euron är också en konsumentskyddsfråga. När kronan försvagas stiger priserna på import, energi och teknik. Stabilitet är konkurrenskraft och trygghet.
Slutsats:
Sverige behöver minska sårbarheten mot politiska chocker som blir ekonomiska chocker. Därför bör vi säkra en euro-option – så att Sverige kan ansluta snabbt vid behov – och samtidigt bygga en starkare europeisk finansieringsmotor genom kapitalmarknadsunionen.

