Etikettarkiv: tillväxt

Låt styrelseledamöter fakturera – för Sveriges konkurrenskraft och tillväxt

I senaste avsnittet av Styrelsesnack pratar jag om något som låter tekniskt men som har stor betydelse för Sverige AB: tolkningen av inkomstskattelagen som i praktiken tvingar styrelsearvoden att tas som inkomst av tjänst i stället för att kunna faktureras via eget bolag. Det handlar om hur vi stärker småföretagens kompetens, tillväxt och konkurrenskraft.

Varför spelar detta roll?

Sverige är ett land av små företag. När små bolag ska växla upp behövs ofta extern styrelsekompetens – människor som har gjort resan förr och som kan bidra med tempo, struktur och strategiska vägval. Om vi gör det krångligare och dyrare att anlita dem, eller skapar otydliga och orimliga villkor, så väljer många företag bort den kompetensen och många personer kan välja att jobba med annat än styrelsearbete. Då tappar vi fart – som företag och som land.

Vad är problemet idag?

Skatteverkets nuvarande linje gör att ersättning för styrelseuppdrag ska tas som lön. Det leder till orimliga villkor för dem som vill arbeta professionellt med styrelsearbete:

ersättning betalas ofta en gång per år, ingen möjlighet att sjukanmäla sig, ofta ingen tjänstepension, svårt att få arbetsredskap och professionell infrastruktur på samma sätt som i näringsverksamhet.

För bolagen minskar flexibiliteten. Att anlita en styrelseledamöter via faktura är ofta det naturliga sättet att köpa kvalificerad kompetens – precis som med jurister, revisorer eller managementkonsulter. Varför skulle just styrelsekompetens särbehandlas?

Vad vet vi – och vad vet vi inte?

Tillväxtanalys har nyligen tittat på frågan. De konstaterar att antalet ledamöter inte verkar ha minskat efter 2017, då fakturering i praktiken upphörde. Men deras genomgång är inte kvalitativ: den säger inget om hur advisory boards har förändrats, hur kompetensmixen i styrelser ser ut, hur arvodesnivåer och villkor har påverkats, eller vilka som väljer bort uppdragen. Tillväxtanalys säger också att frågan bör utredas vidare – och där håller jag helt med.

Vägen framåt:

Jag vill att inkomstskattelagen tydligt ska möjliggöra fakturering av styrelseuppdrag.

Så kan vi kombinera flexibilitet för företagen, rimliga villkor för styrelseproffsen och rättssäkerhet för staten.

Man kan ju fråga sig om inte allt är bra ändå om antalet ledamöter inte minskat?

Nej. Antal säger lite om kvalitet. Frågan är vilka som sitter i styrelserna, vilken kompetens de har, hur mycket tid de lägger, hur snabba besluten blir och hur väl bolagen lyckas växa. Särskilt för små företag kan rätt extern ledamot vara skillnaden mellan stilla stående och skalning.

Vad händer nu?

Kag kommer jobba vidare för att uppmärksamma mina kollegor på att detta är en fråga som behöver prioriteras.

Hur kan du påverka som privatperson?

Vi pratade i podden om vägar att påverka. Här är några konkreta steg:

Dela din erfarenhet: Skriv till mig och berätta hur nuvarande ordning påverkar dig eller ditt företag. Kontakta beslutsfattare: Mejla riksdagsledamöter i skatte-, finans- och näringsutskotten eller dina/dina lokala riksdagsledamöter.

Sprid kunskap: Dela poddavsnittet och lyft frågan i dina nätverk, på LinkedIn och i lokala företagsgrupper.

Jag vill att Sverige ska vara det bästa landet i världen att starta, driva och växa företag i. Då behöver vi uppdatera reglerna så att styrelsekompetens kan köpas in på ett modernt, smidigt och rättssäkert sätt. Det är dags att låta styrelseproffsen fakturera igen – för tillväxt, konkurrenskraft och fler starka bolag.

Lyssna på avsnittet av Styrelsesnack här: Avsnittet

Har du perspektiv eller exempel? Skriv gärna en kommentar nedan.

Sverige behöver mer än retorik – vi behöver reformer som fungerar

Under en paneldiskussion jag nyligen lyssnade på fick Daniel Suhonen, chef för tankesmedjan Katalys, ordet för att kommentera ämnet om det är bra för Sverige med miljardärer. Han beskrev publiken, som bestod av många borgerliga politiker, som ett ”klägg” och hävdade att skattesänkningar gjort att Sverige ”inte fungerar alls”. Det är en hård retorik som saknar nyanser och i slutändan skjuter bredvid målet.

Det är ironiskt att Suhonen, som själv tillhör det politiska påverkansklimatet i Stockholm, riktar sig mot det han kallar ”klägget”. Han har visserligen inte erfarenhet från arbetslivet utanför politik och opinionsbildning, men talar ändå självsäkert om hur verklighetens Sverige ser ut. Att förenkla komplexa ekonomiska problem till enbart skattesänkningar som bov i dramat är inte bara missvisande – det bortser också från de faktiska reformer Sverige behöver.

Sverige har genomgått flera stora förändringar i skattesystemet de senaste decennierna. Många av dessa reformer har bidragit till att fler har fått arbete, företag har kunnat växa och innovation har stimulerats. Att påstå att vi nu lever i ett land som ”inte fungerar alls” är en överdrift som inte stämmer överens med verkligheten.

Det är sant att vissa delar av välfärden idag inte fungerar optimalt men det beror inte bara på skattesänkningar. Problemen är ofta strukturella: byråkrati som hämmar, myndigheter som skapar massa kostnader för kommuner och regioner och en byråkrati som är väldigt skadlig för Sverige.

I stället för att peka finger mot ”klägget” – oavsett om det handlar om borgerliga politiker eller inflytelserika vänsterdebattörer – borde vi fokusera på att skapa bättre förutsättningar för företagande, innovation och arbete. Sverige behöver ett skattesystem som både uppmuntrar tillväxt och samtidigt tryggar vår välfärd – inte en återgång till 70-talets höga marginalskatter och stagnation.

Retorik som Suhonens skapar rubriker, men löser inga problem. Sverige behöver lösningar – inte fler etiketter på sina politiska motståndare.

Bild på panelen