JA!
Idag, på internationella kvinnodagen släpptes 20 orankade namn på de som kan bli Framtidens kvinnliga ledare 2012. Jag är med!
Den 10 maj är det dags för hela listan att presenteras. Fortsättning följer…
Jag är lite kluven till det här med att man rankar en lista över bara kvinnor. Varför behövs det egenligen? Tyvärr är det ju så att det är betydligt färre kvinnor än män som är chefer. Vad det beror på kan man ju debattera mycket om. Jag är principiellt emot saker som bara är för män eller bara för kvinnor. Tex orderns sällskap som inte är öppna för män. Jag tycker att det är vidrigt och förlegat. Jag tycker att det bidrar just till ojämnställdhet då det är ett faktum att när det kommer till i princip allt så är det viktigt med relationer, även på arbetsmarknaden såklart. Iom att jag är emot sällskap bara för män så känner jag att jag inte kan tycka att det är bra med forum för bara kvinnor, kvinnliga nätverk tex. Samtidigt kan jag förstå varför det finns och jag kan förstå de som tycker att det är bra. Men generellt tycker jag att det hade varit bättre om vi såg bortom könet och fokuserade på individen, kunskap, kompetens och alltid strävade efter att skapa en stor mångfald på alla ställen, inklusive i styrelser, ledningsgrupper mm. En mångfald av ålder, kön, kultur, utbildning, bakgrund, brancher mm tror jag leder till de bästa och effektivaste företagen.
Själv vill jag bedömas efter mina kvalifikationer, där det självklart påverkar att jag är kvinna, runt 30, 2 barns mamma, ingenjör, från en stor familj med arbetarbakgrund, har spelat mycket lagsporter, hatar orättvisor, älskar utmaningar bland annat.
Så när jag fick veta att jag var med på listan var det med blandade känslor. Dock så har jag bestämt mig för att vara glad och stolt över detta. Inte för att det är en lista för bara kvinnor. Utan för att kanske kan jag genom att vara med på den inspirera någon annan ung kvinna/man att göra det de vill och drömmer om, att våga tro på sig själva och göra det de vill. Att strunta i jante och vara jäkligt stolta över vad de åstadkommer. Att våga slå sig för bröstet och säga; Jag är bra!
