Om att begå misstag, lärdom eller misslyckande?

Jag verkligen hatar att begå misstag och göra fel. Jag blir arg på mig själv och känner mig så dum. En klump i magen som gnager och någon som sitter på min axel och säger, ”Hur kunde du göra så?” Men, det är ju ingen idé att trycka ner sig själv, utan faktiskt bättre att försöka lära sig något av det. Så tänker jag när jag ser objektivt på saken.

Först och främst så tror jag att alla försöker fatta så kloka och bra beslut som möjligt. Misstag, det gör vi alla till och från. Däremot kanske vi inte alltid lär oss av dem. Gör vi inte det, då är det ju verkligen bortkastat.

Så jag brukar tänka till mig själv för att inte klanka ner på mig själv allt för mycket när jag begår misstag.
1. Kan jag påverka den uppkomna situationen? Om ja, agera då för att minimera skadan av misstaget. Om nej, gräm dig inte över det mer utan gå vidare till steg 2.
2. Hur kan jag lära mig av misstaget så att det inte händer igen? Gör en analys av situationen och fundera vilka faktorer du i framtiden skall påverka eller agera annorlunda i för att du inte skall hamna i den uppkomna situationen igen.

Beroende på vad det handlar om så kan lösningen på punkt 2 vara allt möjligt. Allt från att inför nästa resa skriva en packlista så att du inte glömmer att packa ner passet, eller att åka hemifrån 30 min tidigare för att minimera att komma för sent till det viktiga mötet. Eller om det kanske är något på jobbet så kan ni kanske införa en kontrollpunkt, en rutin el. ngt liknande. Det finns ju alltid något att göra! Gör du dessutom detta så var inte misstaget helt bortkastat, du har ju faktiskt lärt dig något av det.

Några hållpunkter att tänka på när du ställs inför ett misstag:
1. Klandra ingen. Inte dig själv eller din omgivning. (Det är viktigt att skapa ett klimat där det är ok att säga att jag gjorde fel utan att få känslan av att bli uthängd.)
2. Gör ovan analys.
3. Om du inte kan göra något för att förbättra situationen här och nu. Ta nya tag och gå vidare. Stanna inte kvar i ditt dåliga tillstånd eller tankemönster och låt misstaget förstöra hela din dag eller alla dina planerade aktiviteter den dagen. (Ingen mår bättre av att du surar, inte du och inte din omgivning. Då får misstaget mycket större effekter än vad som behövs)
4. Fråga dig eller gruppen vad du kan göra för att det inte skall hända igen. Gör en aktionplan och se till att följa upp den och implementera lösningen på andra ställen också om det går.

Jag har ingen aning om ovan fungerar för dig. Men det har iaf hjälpt mig väldigt mycket. Både privat och på jobbet. Såklart faller jag igenom i någon av ovan punkter ibland. Men då brukar jag iaf bli medveten om det efter en stund och kan försöka att jobba mig tillbaka.

Saker jag inte skulle göra som förälder…

Jag minns vissa saker väldigt tydligt från min barndom. Bland annat såna saker som jag tyckte mina föräldrar var löjliga och jobbiga med. Tex så sa alltid pappa att han önskade sig snälla barn när jag frågade vad han önskade sig till jul eller till sin födelsedag. Det tyckte jag var ett löjligt svar som jag minsann inte tänkte säga till mina barn när jag skulle ha barn. Nu har jag kommit på mig med att säga precis den saken flera gånger som förälder…

Min mamma tjatade alltid på oss att vi skulle städa upp efter oss, att vi inte fick leka var som helst och att vi minsann hade våra rum som vi kunde leka på. Men det var ju inte lika kul. Det var tusen gånger roligare att leka i garderoberna, i trapporna, i vardagsrummet, på vinden. Ja, i alla utrymme som var lite spännande och förbjudna. Nu har vi en massa såna vrår här i huset som barnen älskar att vara och leka i. Här har jag faktiskt lyckats hålla mig och bita mig i tungan och låta dem hållas när de leker i ”kryp-in” utrymmen. De har ju roligt då och jag har lite lugn och ro för att göra ”måste saker” en stund. Att jag sen hittar tre meter långa gummibandssnören, gosedjur, legobilar och Ramlösa flaskor på de mest konstiga ställen, ja sånt får jag väl helt enkelt ta. Men när de börjar med större ”hälla ut en stor låda med småsaker” så kommer jag direkt med ”Kom ihåg att ni måste plocka upp efter er när ni har lekt klart.”

Ytterligare en sak jag tyckte var jobbig var när vi hade fått på oss finkläder och skulle iväg på något. Då skulle vi helt plötsligt bli fotograferade! Jag förstod aldrig vitsen med det och nu i efterhand ser jag mest väldigt trumpen ut på alla de korten… Men, men. Det hade jag glömt idag! Så när barnen var badade och klädda för att gå på opera som vi fått i julklapp så kom jag fram med kameran och sa till dem, ”Kan ni ställa er jämte varandra så jag får ta ett kort”

Det är väl bara att erkänna. Äpplet faller inte så långt från träder. Jobbar du inte aktivt med att bryta mönster från din barndom så är det nog väldigt lätt att du går i dina föräldrars fotspår. I många fall är det säkert bra. Men det finns nog vissa saker vi alla vill skruva på lite. Antar att det är ett steg på vägen att jag kommer på mig själv ibland… Missförstå mig rätt nu. Jag har absolut inget att klaga på, det är bara det att vissa saker tyckte jag var så störigt och jag tänkte att jag aaaaldrig minsann skulle säga så till mina barn… Jojo…

”Kan ni stå jämte varandra?” ”Nej, vi räcker ut tungan istället!”

”Eller så gör vi olika poser om vi inte får räcka ut tungan!”

”Ok, nu står vi fint! Ta ett kort då, tungan är bara ute lite lite.”

Nya dealen, när mamman har lärt sig att inte ta kort i motljus så skall ungarna posera lite som de vill och lite som mamman vill. Alltså ligger det i mammans händer nu att hantera kameran först. Hur svårt kan det vara tänker ni. Jättesvårt!

Tillbaka till högskolan

Jag tog examen 2002. Det är 12 år sen i år… Helt galet vad det känns som att tiden har gått fort! Samtidigt som det såklart har hänt väldigt mycket. Undrar hur jag kommer sitta och tänka tillbaka om ytterligare 10 år. Hur som helst så pratade min kära man i höstas om att han ville läsa en kurs på universitetet. Jag blev också lite sugen att återvända till studier och förkovra mig lite. Har ju de senaste åren jobbat mycket med lean och verksamhetsutveckling och tänkte att det kunde vara bra att få lite formella kunskaper i ämnet också. Så sagt och gjort, jag sökte en ”Six sigma black belt” utbildning på distans på högskolan i Kristianstad. Tipsade även några kollegor och nu är vi några från jobbet som skall gå samma utbildning.

Jag ser verkligen fram emot att gå utbildningen och bli student till viss del igen. Visst, utbildningen är ju på distans så det kommer inte vara som att läsa på riktigt. Men jag kommer få lära mig massa nya saker inom ett ämne som jag vet att jag verkligen behöver i mitt yrke och som dessutom kommer gynna på mig och verksamheten jag jobbar i.

Så nu hoppas jag verkligen att jag kan göra rätt prioriteringar i vår och fullfölja utbildningen som planerat. Men det ligger ju i mina händer…

Kurslitteraturen är nedan bok. Jag lovar att det kommer en bokrecension när jag har läst ut den. Håll utkik i Juni! (=

Lego kan det där med instruktioner

Nu under jullovet har jag passat på att göra saker jag inte har haft ork för under hösten. En sak var att sortera och organisera på barnens rum och i källaren. (Källaren är dock kvar och väntar så snällt på mig) Började med barnens rum och lekrummet. Slogs av hur olika barnen är när det gäller att städa och slänga. Men det var inte det jag skulle skriva om utan detta inlägg är tänkt att handla om instruktioner.

Jag har under de senaste dagarna bekantat mig med två företags instruktioner som är riktigt bra. Först var jag på IKEA och köpte en förvaringsmöbel till barnen. De har inte bara väldigt enkla och lättförståeliga instruktioner, jag tänkte på hur fiffiga de är när de tillverkar sina möbler för att få delar som går att kombinera och minimera riskerna för att det skall bli fel. Tex så hade lådorna till mitt förvaringssystem två skåror och fler hål för skruvar än vad som behövdes. Men insåg sen att det berodde på att jag behövde olika skåror och hål beroende på vart lådan skulle sitta.

Nästa företags instruktioner jag har bekantat mig ytterligare med är Lego. Allt började med att jag ville sortera barnens lego så att det är lättare att hitta de klossar som behövs när vi bygger. Det slutade med att jag och brorsan satt långt efter barnens läggdags och byggde ihop de saker som var sönder åt W och V. Samt att W igår köpte en stor byggsats för sina sparpengar som är så enkel och pedagogisk att det är inga problem för han att bygga ihop den så länge han har tålamod.

Då jag jobbar med instruktioner i vardagen tycker jag att detta är väldigt intressant (ja, jag är inte riktigt klok…) och funderar på hur jag kan lära mig av dessa företags instruktioner. Det jag har noterat på Legos instruktioner är att de är olika beroende på vilken åldersgrupp de vänder sig till. Jag funderar på om det är medvetet för att yngre barn inte skall klara av alla byggen. Då jag tänker att om Lego hade gjort alla instruktioner lika pedagogiska så tror jag alla åldrar nästan hade kunna bygga alla modeller.

Avslutar dock med ett besparingstips till IKEA och Lego. Ni lägger båda två i saker i produkterna som inte behövs. IKEA tex hade i varje lådpaket med stålkonsoler om jag hade köpt modellen med att ha ett hyllplan över lådan. Då jag köpte bara lådor så slutade det med att jag hade 17×4 konsoler över när jag var klar som jag inte hade någon användning till. Funderade på varför de inte la konsolerna i paketet med hyllplanet istället? (Finns säkert en anledning, men ingen jag kan komma på utifrån det jag har sett.) Även Lego lägger till några extra bitar och pluppar i sina byggsatser. Tänker att det säkert beror på att det är lätt att tappa bort dem el ngt. Men det måste bli stora mängder av extra bitar i onödan.

Drinktips

Detta blir inte alls något om ledarskap, utan ett drinktips. Nu när jag är ledig så finns ju lite extra tid att ägna sig åt livets goda. Jag gillar att blanda till drinkar, det är en av livets goda för mig. UB gillar chili så jag provade en drink med lite extra hetta i. Det krävs dock att du gillar äpple för att du skall gilla den. Det gick inte riktigt hem hos UB med äpple så jag provade två varianter utan äpple. Dock blev de lite starka, så där har jag inte hittat rätt ännu. Men här kommer iaf receptet på drinken med äpple i om ni vill prova. Jag och brorsan godkänner den.

3 cl vodka med äppelsmak
3 cl Sourze apple
Saften av 1/2 lime
1 cm färsk ingefära
1/2 chilifrukt
2 äpplen
7UP
Is

Kör äpple, Ingefära, lime och chili i en juicecentrifug. Häll vodka, sourze, saften från centrifugen och is i en shaker. Skaka om väl. Häll upp i ett glas, tillsätt några isbitar till och fyll upp med 7UP.

Andra omgången så blev det samma drink som ovan men utan äpple, med vanlig vodka istället och mindre ingefära och mer lime. (Ok, inte alls lik… men ändå) Den blev dock för stark och sur enligt testpanelen. Så hypotesen nu är att göra en typ frozen mojito utan lime och med ett stänk av chili och ingefära. Det får dock testas en annan kväll när inte delar av testpanelen skall upp och jobba dagen efter. Sen är ju också frågan hur magen reagerar på allt för många chilifrukter…

Gott nytt år!

Nu är vi snart redo för våra gäster. Hoppas ni får en underbar kväll hur ni än har bestämt er för att fira den.

Glöm inte att dricka varannan Ramlösa.

Ledarskapets toppnyheter 2013 (Enligt Google)

Bloggarna är fyllda av årskrönikor nu och årsresuméer på hur deras bloggår har varit. Jag tänkte inte vara sämre så här kommer en årskrönika men med ledarskapsperspektivet.

Detta är 3 saker av alla saker inom ledarskapets värld som har hänt under 2013.

1. Medkänsla i ledarskapet lönar sig – mer än du tror: Daniel E Martin, professor som forskar och just nu föreläser om ”compassion leadership” Det handlar om att organisationer med ledare som visar medkänsla för sina medarbetare och agerar när de mår dåligt är mer produktiva än organisationer som inte gör det. Dessutom står det att personer som visar mindre empati och medkänsla ofta också är personer som väljer bland annat chefsyrken.

2. Varannan personalchef positiv till delat ledarskap: SVD skrev i oktober om att varannan personalchef är positiv till delat ledarskap. Enligt de tillfrågade kan delat ledarskap vara både en succé och en katastrof. De tre framgångsfaktorerna är att de båda cheferna är prestigelösa, har förtroende för varandra och gemensamma värderingar som präglar hur man leder människor och vart man vill med verksamheten.

3. Skakar om bilden av ledarskap: En försiktig chef som tvivlar på sig själv. Det är receptet på en lyckad förändringsledare. Den Indiska ledarskapsgurun Vineet Nayar, författare och före detta VD. Så här säger Vineet Nayar bland annat ”Mina tvivel ledde till en diskussion och den diskussionen ledde till självförtroende och öppenhet inför förändringen. Det skapar kollektiv kunskap. När ledaren är hundra procent säker, då är risken för misslyckande stor, säger han.”

Lycka

Hörde nu under de lediga dagarna i något sammanhang som jag inte minns ett uttalande om lycka. Enligt personen är det så att vi är som lyckligast när vi inser att det vi drömmer om och längtar efter precis skall hända. Inte när det händer. Det är förväntan inför det vi vill som gör oss som allra lyckligast.

När vi hörde detta, jag och min man sa han till mig: ”Det är därför jag vill köpa mina presenter till mig själv. Då får jag både det som är före, alltså förväntan och sen även själva presenten”. Jag tänkte snarare så att det kanske är en del av svaret till varför det är roligt att köpa presenter till andra?

Jullov = bloggpaus

Nu har jag haft några dagars jullov och det är några dagar kvar. Det har varit fantastiskt skönt att inte känna några måsten, att inte ha några speciella tider att passa och bara få göra det vi känner för.

Bloggandet har jag inte ägnat så mycket tankar åt då jag inte har en blogg som beskriver vad jag gör på dagarna. Jag läser några sådana, men även de verkar ha pausat lite i bloggandet. Dessutom ser jag att ni som brukar komma hit och läsa också har tagit jullov. Känns precis som det borde! Sociala medier är bra, men det slår inte att vara social med släkt och vänner i verkliga livet. Skönt att ha fått det bekräftat i en ej statistiskt säkerställd undersökning.

Vi firade Jul nr1 i Skåne med UB:s familj. Jul nr2 firades med min familj på Stättared där bror min är engagerad. Dagarna runt det matade vi djuren på gården. Helt klart Violas och Williams höjdpunkt.

Barnen verkade ha varit snälla även till Jul nr 2 då de fick massa fantastiska presenter. Violas bästa var en Spiderman dräkt och Williams favorit var en radiostyrd bil. Han har önskat sig det och sparat till en sån sen i Jan. Nu slapp han köpa för sina pengar så han konstaterade att nu kan han spara till något annat… Viola hade roligt i förpackningen till bilen…

Bokrecension ”Execution – The discipline of getting things done”

Vi fick tips om på jobbet att läsa en bok som hette Execution. När jag sen försökte hitta denna bok insåg jag att det inte var det lättaste. Om du söker på Execution på adlibris tex så får du 3238 träffar… Japp, det finns många böcker om execution. Det känns som att det är det nya inom affärsvärlden efter saker som ”Lean”, ”TPM” och andra förbättringsverktyg och filosofier. I vilket fall så tänkte jag att jag söker på Storytell och kolla om jag hittar något bra. Jag hittade en sammanfattning på 1 timme av boken ”Execution – The discipline of getting things done” Så jag laddade ner den och lyssnade. Tänkte att jag kunde beställa hela boken om den verkade bra.

Vet inte riktigt vad jag hade förväntat mig. Men jag blir ändå lite besviken, även om jag insåg när jag lyssnat färdigt att jag borde nog inte förväntat mig något annat än det jag fick.

I min ännu kortare sammanfattning av sammanfattningen så kan jag säga att den handlar om att sätta tydliga mål, våga prioritera (bara 3-4 mål som alla skall veta om), skapa en handlingsplan för att nå målen, följ upp handlingsplanen, ägna tid och intresse till detaljer där det behövs, skapa en prestationskultur genom belöning och uppmuntran av rätt beteende. Alltså… Jag kände mig lurad. Fast jag borde inte gjort det, jag borde fattat att det var exakt så här boken skulle vara. Så jag känner mig lite dum att jag trodde något annat.

Kan tänka mig att jag kände mig ungefär lika dum som om du efter att ha blivit hjärntvättat 10 min av TV-shop tänker att det är en bra idé att köpa en sån där sak som man sätter på magen så får du värsta magrutorna när du ligger och kollar på tv…

Det var som tur var bara 1 timme som jag kastade bort av livet då jag ändå körde bil. Dessutom lärde jag mig något, att jag inte skall gå på såna här saker och att jag egentligen väldigt väl vet exakt vad det handlar om.

Så mina vänner, istället för att köpa en av de 3000 böckerna på Adlibris så kommer här min ”bok” om execution.

Denna bok kan sammanfattas med ett ord. ”Disciplin!” Jag är övertygad om att det är precis det som allt handlar om. Ha disciplin nog att orka ta dig igenom förändringsarbetet, genomföra dina planer, följa upp. Varje dag skall du orka det. Gör du det då lyckas du med execution. Det finns inga genvägar. Det är bara att inse det. Inga genvägar alls. Det är som en kollega till mig brukar säga när han drar liknelsen mellan ovan och bantning. ”Det finns inga bantningspiller eller mirakeldieter som på lång sikt håller dig i form. Du måste äta rätt och röra på dig för att få en frisk kropp på lång sikt. Nästan varje dag. Inga genvägar här heller…

Om du ändå vill läsa boken så hittar du den här: Adlibris, Bokus, CDON