Kategoriarkiv: Relationer

Ett nytt kapitel i livet

Idag är första dagen på min föräldraledighet. (Heter det så innan bebis har kommit?) iaf så jobbar jag inte innan April 2017 igen. Känns så avlägset. Ett helt år! Jag har aldrig varit hemma med de andra så länge. Så detta känns verkligen lyxigt. Inte bara för mig tänker jag. För oss alla. William får uppleva att sluta skolan 13 varje dag och gå hem, samma för Viola. Hon får uppleva att vara på förskolan 15 timmar. Fyra dagars ledigt varje vecka. Vi får ett långt sommarlov tillsammans. Så många saker som innebär massor med mer tid till varandra. Jag har bestämt mig för att verkligen njuta i nuet mycket mer denna gång. Av allt. 

Perspektiven har ändrats. Jag har kärt mig saker. Tur är väl det. Nu väntar ett tag med lugn och ro innan bebis kommer. Även om det gör ont mest hela tiden nu så ska jag försöka njuta av även dessa dagar. 

Att första dagen inleddes med massa sol gör ju inte saken sämre! 👍

 

Förmiddagspromenad med Wilma. Eller jag satt på en sten och barnen gick…

  

Eftermiddagslek

 

Vad är egentligen feminism?

Jag stöter på sk experter inom feminismen varje vecka iaf i mina flöden via Facebook, instagram, poddar och bloggar. Det sätter ofta igång tankar hos mig om jag är feminist eller inte.

När jag googlar så tänker jag att jag är det: Ok, jag vet att wikipedia inte är den mest tillförlitliga källan, men jag gillar den här skrivelsen: Feminism är en samling rörelser och ideologier vars målsättning är att ge kvinnor samma rättigheter och möjligheter som tidigare endast varit tillskrivna män. Det handlar om politiska, ekonomiska och sociala rättigheter.”
Varför: Jo, för här handlar det om att uppnå jämlikhet, allas lika värde. Vare sig du är man eller kvinna. Det ställer jag upp på till 100% direkt. Det försöker jag få in i mina barns huvuden varje dag. Det spelar ingen roll om du är pojke eller flicka, du kan göra det du vill, leka med allt, ha alla typer av kläder på dig. Den enda skillnaden är att vi har snopp och snippa. (Ja, ja. det finns faktiskt fler fysiska skillnader. Men jag tycker den nivån räcker för deras ålder nu). Jag vill så gärna att de inte skall känna sig begränsade pga sina kön. Jag blir glad när William vågar säga att han vill ha långt hår, att han gillar nagellack och att han gillar att titta på tv-program som enligt honom ”bara tjejer tittar på i skolan”. Men det gör inget, för jag gillar dem också. Konstaterar han.

Men vi lever ju i en liten bubbla och jag inser så väl att det jag försöker lära och inpränta i dem är bara ett enda budskap av alla budskap de utsätts för. Böckerna är så ofta med traditionella könsroller i färg och budskap. Så många av vännerna säger saker som att tjejer är så och killar är så. Sen har vi diskussioner om det hemma. Jag läser tom på sociala medier om förskolepedagoger som säger sig må lite dåligt när de ser pojkar i rosa kläder! Ska inte dem om några vara förebilder i att olika är bra och ok!?

Det senaste som fick mig att tänka ännu mer på detta var när jag lyssnade på fredagspodden och Hanna och Amanda tog upp att de hade blivit recenserade för sin bok och även för flera andra saker också, av två kulturjournalister på Sydsvenskan som enligt dem själva är feminister. Nu har jag inte lyssnat på hela deras avsnitt, men i det klippet jag hörde så hann de raljera och göra sig ordentligt lustiga över det som Hanna och Amanda sysslar med. Får man inte gillar krämer, fina handdukar och doftljus om man är feminist? Det lät inte så på dem.

Det finns en till känd feminist vars blogg jag ibland läser när det dyker upp länkar i mitt Facebook flöde. Lady Dahmer,  hon har nyligen skrivit ett inlägg om rätten att hata män under feminismens vingar. Jag tänker när jag läser att jag är en sån som inte tycker att det verkar så bra för någon att hata. Samtidigt så kan jag förstå att den känslan finns om man har blivit utsatt för hemska saker. Men, ändå så tror jag inte att hat gör oss mer jämlika. Ja, möjligen att jag är naiv. Men lika väl som Lady Dahmer skriver att kvinnor borde ha rätt att känna hat mot män under feminismens vingar så borde kvinnor ha rätt att säga att de inte vill känna hat, att de gillar krämer, doftljus och fina handdukar, att de gillar att klä sig som de känner är bekvämt mm mm under feminismens vingar. 

Så tänker jag, naivt eller ej.

Nya mål till nästa år

Så var julafton över. Vi skall visserligen köra ett firande till idag.

Men mina tankar har ändå börjat dra sig mot 2016. Vad vill jag fylla det året med? Hur skall det bli? Vilka mål skall jag ha?

Dock så tycker jag att det krävs ett bokslut av 2015 innan nya mål sätts för 2016. Vilka lärdomar drogs? Många måste jag säga. När jag satte dem så tyckte jag att jag hade lärt mig mycket om mig själv på kort tid, men nu. Ett år senare så inser jag att det finns så mycket mer att lära. När du jobbar aktivt med lärdomar så händer det mycket på kort tid. Om du stöter bort det arbetet och fokuserar på annat så blir ju såklart lärdomarna i den delen du inte fokuserar på så stor.

Jag använde förra året livshjulet som grund när jag skrev målen.

Fysisk hälsa: Här hade jag som mål att jag skulle fortsätta med min löpning och göra ett halvmarathon under 2 timmar samt klara en yogaposition med huvudstående.

Jag har inte uppnått några av de målen. Är det ett misslyckande? Både och. Jag klarar inte löpningen för mitt knä just nu och såklart vill jag ta tag i detta på sikt. Det har fått bli promenader och mer yoga istället. Vad gäller yogan så har jag insett att yogan inte alls handlar om prestationer inom en viss tid som jag trodde för ett år sen. Visst blir jag starkare, får bättre hållning och mindre ont i axlar och rygg. Effekter som är väldigt bra. Men det ger så mycket mer än så, det ger medveten andning, utrymme i min kropp, mental närvaro, avslappning och lugn. Jag gillar verkligen yogan och har insett att det ger mig mycket mer än fysiska förbättringar.

Personlig utveckling: Här skrev jag att jag skulle lägga fokus och det har jag gjort. Jag tog det till en helt annan nivå än tänkt och åkte till ett 10 dagars tyst meditationsläger i Ödeshög för att lära mig vipasanna meditation. Det är än så länge en av de bästa saker jag har gjort. Det har inte bara hjälpt min fysiska hälsa, det hjälper så mycket i hela kroppen. Jag har fortsatt min meditation här hemma, men tror att jag kan få ut ännu mer av det. Dock så har jag inte möjlighet just nu att åka iväg 10 dagar igen, så det blir en 3 dagars kurs i mars. Perfekt uppladdning inför min förlossning!

Har fortsatt med att lyssna på böcker. Det passar mig väldigt bra. Jag kan göra det massor av stunder som jag har skrivit innan. Det har gjort att jag nog har kommit genom minst 70 böcker i år. Av alla de slag. Det är verkligen givande för själen!

Familj, vänner och relationer: Har fokuserat mycket här, främst på familjen. Fortfarande så vill jag egentligen träffa mina vänner mer än jag gör. Men det är nog bra att inse att det finns olika perioder i livet. Det jag har försökt lära mig är att inte ha dåligt samvete när jag prioriterar att umågs med någon.

Den största förändringen är ju såklart att vi ska bli fem i familjen. Det är det absolut bästa som har hänt i år. En riktigt lottovinst! 

Karriär: Jag har ju ägnat nästan hela 2015 år studier. Just nu håller jag på med min uppsats och har även börjat jobba parallellt i en ny tjänst som Lean/TPM manager på Carlsberg. Väldigt roligt med nya utmaningar, helts när de är inom ett område som jag verkligen brinner för.

Ekonomi: Uppnått. Jag hade några föreläsningar i våras som gick till välgörenhet. Dock så blev det ytterligare donationer till den fruktansvärda flyktingkatastrofen som kulminerade under hösten som många andra också bidrog till. Blir stolt när vi öppnar upp våra hjärtan. Annars är det ju inte förenat med hög inkomst att välja att studera ett år. Men jag är så glad och stolt över mig och mannen att vi har skapat oss en situation där vi faktiskt kan ta ett beslut att studera ett år, livet innebär valmöjligheter.

 

Juletid = Julefrid?

Kära juletid, en tid för mys, ljus och mycket tid tillsammans med nära och kära och god mat.

Eller en tid för stress, magsår, ångest över alla utgifter, allt som skall göras, allt som skall bakas. Skall, skall, skall. Vill, vill, vill.

Vad vill du göra och vad känner du att du måste göra eller skall göra? Hänger det ihop? Hoppas det, men troligen inte riktigt för de flesta. Men vem gör vi allt för då? Jag har funderat ganska mycket på det. Det där med alla måsten och förväntningar på våra högtider. Kanske är även min åsikt knasig och i en ytterlighet, jag vet inte. Men jag vet iaf att ju fler jular och högtider som har passerat, ju mer har jag lärt mig och funderat om det verkligen är så att ”man” verkligen ”måste” så mycket.

Tänkt tillbaka på när du själv var barn. För vi kan väl ändå vara överens om att julen är barnens högtid? De flesta högtider är nog barnens, eller? Iaf om man har barn. Om man inte har barn så spelar det ingen roll, tänk ändå tillbaka på när du var barn. Hur var det då? Vad uppskattade du? Var det att det var kliniskt städat i varje vrå, att det var uppsatt julgardiner och att det fanns 10 olika sorters hemgjord sill och andra läckerheter på julbordet? Var det att klapparna var inslagna med precision och att det var lagt flera timmar på snören och dekoration? Var det att tomtarna stod precis rätt eller att granen såg perfekt ut?

Det tror jag inte, vad jag minns så var det viktigt att få vara med och klä granen tillsammans med föräldrarna, att få vara med och slå in paketen så gott jag kunde, att få vara med och baka pepparkakor tillsammans samtidigt som vi lyssnade på julmusik. På självaste julafton så var det kul att vara många hemma och det var gott med all den goda maten. Men inte brydde jag mig om ifall allt var hemmagjort eller om det var köpt. Väntan på klapparna var så lång och jag ville alltid har klapparna tidigare än när vi fick dem. Såklart….

Nu som vuxen så kan jag inte komma ifrån det faktum att det finns några få saker som känns viktigt, att få göra förberedelser tillsammans med barnen, baka, pynta och slå in paket. Att de skall få lära sig nöjet av att ge. För mig är det viktigt och väldigt roligt att få ge julklappar, jag blir så glad om jag lyckas träffa rätt och mottagaren blir glad. Det är viktigt att få ses och få äta god mat. Men om det sker den 24:e eller den 26:e eller någon annan dag, det är inte relevant för mig iaf.

Sist vill jag vara tacksam för att jag har en så stor familj och att vi alla fortfarande lyckas att ses och fira jul tillsammans, även om det blir på flera dagar. Det är jag allra mest tacksam för. Om du har en skäktning eller vän som är ensam, kom ihåg dem. Jag inbillar mig att det viktigaste är just närheten och gemenskapen med andra….

Skit i alla måsten! Gör det som är viktigt för dig. Julefrid….

Nej tack! Sverigedemokraterna

Jag fick hem ett reklamblad i veckan. Mitt svar är:


NEJ TACK!!!

Jag vill INTE ha reklam från Sverigedemokraterna. Jag tycker så illa om de åsikter som det partiet står för.

Hur kan vi inte känna empati, hur kan vi inte vilja behandla andra människor som vi själva vill bli behandlade? Hur kan vi tro att människor utsätter sig för fara och sin familj för fara för att ta sig till ett säkert och tryggt land utan att vara rädda för sina egna liv där de kommer ifrån? Vilka människor väljer att lämna i princip allt bakom sig för en ytterst osäker framtid om de inte var tvungna? Det kanske finns en liten liten klick som vill sko sig själva, men jag tror verkligen inte att det är det som är problemet.

För sakens skull var jag tvungen att kolla upp vad man får i ersättning i Sverige i olika situationer och vad konsumentverket tycker att man skall ha per månad att leva på. Se nedan.

Personer som söker asyl:
Vi kan ta ett exempel. 2 vuxna med 2 barn mellan 4-10 år. Vi säger att de själva skall betala sin mat. Där är ersättningen: 6240 kr/mån. Referens här.

Detta skall räcka till mat, kläder, skor, sjukvård, medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och aktiviteter.

Vad konsumentverket tycker:
Om vi då kollar vad konsumentverket tycker. Vi har samma exempel som ovan, 2 vuxna och 2 barn. Här är det lite andra åldrar på barnen så jag räknar med att de är mellan 6-9 år för att få så lik jämförelse som möjligt. Enligt dem som skall ett hushåll ha 12930 kr/mån till mat, kläder och skor, hygienartiklar, fritidsaktiviteter och mobil. (För de vuxna) Jag tog bort barnförsäkringen, det har nog inga flyktingar…

Så här tycker riksnormen:
Sist så tänkte jag att vi kunde kolla in vad riksnormen säger. Det är regeringen som sätter den och den bestämmer om man har rätt till försörjningsstöd eller ej. Den säger att en familj på 2 vuxna och 2 barn i åldrarna ovan skall ha 10520 kr/mån. Dessa pengar skall räcka till livsmedel, kläder och skor, fritidsaktiviteter, förbrukningsvaror, dagstidning, telefon, försäkring.

Så nu kanske vi kan sluta säga att flyktingar lever i lyx i Sverige? Såklart så kanske det är lyx för många som kommer hit utan något. Men inte om man jämför med våra mått mätt.

Sen så är det människosynen, hur kan vi tro att andra som inte ser ut som ”svenskar” (hur nu de ser ut) är mindre ansvarstagande, engagerade, plikttrogna och ärliga? Jag tänker att det säger mer om de som tycker så här än om något annat.

Jag tror att det bottnar sig i saker som trygghet, rädsla och missnöje.

Det är ju ett faktum att vi som samhälle inte har en perfekt och fungerande flyktingpolitik och omhändertagande. Det finns många brister som drabbar både ”svenskarna” och de som kommer hit efter en flykt. MEN, en viktigt sak här är att lösningen på problemet är ju inte att stänga in sig i en inskränkt bubbla och rösta på ett missnöjesparti som försöker ha en snygg fasad. Lösningen måste ju vara att trycka på våra politiker i övriga partier att lyfta frågan och rätta till det som är dåligt.

Fira bröllopsdag i Berlin

Den 12 augusti hade vi varit gifta i 9 år, vi bestämde oss för att fira detta med att vara några dagar i Berlin. Så härligt vi har haft det! En blandning av avkoppling, bad, shopping och väldigt viktig historia. Bad fick vi tack vare att vi bokade spa-hotell. Väldigt bra när det var runt 35 grader de dagar vi var där.

Jag vet inte varför, men jag har innan känt en instinktiv ovilja mot Tyskland. Konstigt kanske, för jag är ju en person som gillar struktur, ordning och reda och effektivitet. Saker jag förknippar med Tyskland. Den här resan fick mig att ändra uppfattning. Nu är jag ju medveten om att jag inte kan utvärdera Tyskland efter att ha besökt en stad. Men ändå.

När jag gick i skolan så tog jag tyvärr inte till mig så mycket av historialektionerna som jag borde så jag har uppdaterat mig genom böcker som vuxen. Men att komma till Berlin var bra för jag lärde mig mycket om historien bakom Berlinmuren, vad som hände efter 2:a världskriget i Tyskland och hur det blev efter muren revs. Att det faktiskt bara är 25 år sen och att jag minns (om än svagt) nyheterna när muren revs är fascinerande tycker jag. 25 år är ju ingenting. Att sen det är sparat byggnader som blev bombade under kriget som en påminnelse, det tycker jag också var väldigt bra och det blev väldigt påtagligt när jag såg dem.

  
Sista dagen besökte vi ett minnesmonument för de judar, romer, homosexuella och andra som miste livet i koncentrationsläger under andra världskriget som var väldigt stort och väldigt fascinerande. Men när vi gick in i det försvann fascinationen och ersattes med väldigt obehagliga känslor. Jag kan inte ens föreställa mig hur obehagligt det måste vara att besöka den platsen om man har vänner eller släkt som föll offer. Fast så bra att de faktiskt har tagit en så stor yta i en väldigt central del av Berlin för att påminnas, för att inte glömma.

  
Shoppingen var riktigt bra, insåg att det inte finns någon anledning att åka till New York för att få bra shopping, det finns på betydligt närmare håll.

Maten, den har jag alltid tänkt att den inte är bra. Hur gott är det med korv och surkål? Jättegott visade det sig!

Så förutom att resan var härlig för att jag och Ulf-Björn fick massor av tid tillsamman för att prata, sova, läsa och umgås så var det en tankeställare i att jag skall utmana mina fördomar. Jag tänker att jag är en person som inte har fördomar, men om jag reflekterar så har jag absolut det, det tror jag vi alla har. Frågan är bara om vi är medvetna om dem och om vi vill jobba med att bli av med dem.

  
Hur som helst. Jag kan starkt rekommendera en tripp till Berlin!

Grattis Sverige!

Grattis på födelsedagen Sverige! 

Tack för att jag får bo i ditt land. Tack för att du är ett land där mina barn kan växa upp tryggt och med vetskapen att alla möjligheter finns för dem. Tack för att du bryr dig om alla invånare i ditt land, för att du tror på alla och vill att alla ska kunna ha ett bra liv. Tack för att du sträcker ut en hjälpande hand till dem som behöver fly för sina liv, för att du tycker det är viktigt med medmänsklighet, empati och tolerans.

Du har fortfarande några saker du behöver slipa på. Än är du inte perfekt. Jämlikhet, öppenhet och tolerans kan bli ännu bättre. Det är mina topp 3 önskningar som jag önskar att du jobbar på till nästa år. Jag hjälper såklart till om du vill! 

  
Så återigen, stort grattis på din födelsedag fantastiska Svergie! 

Bokrecension – Mitt liv som gift

Jag har precis lyssnat klart på en ljudbok som heter ”Mitt liv som gift” och är skriven av Anna Mannheimer. Tror att jag fastnade för boken pga författaren. Anna Mannheimer tänkte jag… Vips så var jag tillbaka i Laröd, det var söndag och jag gick på en lång morgonpromenad med min älskade Wilma. Jag hade lurar i öronen och där hörde jag bland annat Mannheimers röst. Mannheimer, jag och Wilma, vi har håll varandra sällskap på massor av mina helgpromenader runt om i Laröd. Oftast i utkanterna så att Wilma fick springa fritt, hon har inte lyssnat sådär jätteintensivt tror jag. Hur som helst, därför fastnade jag för boken.

På beskrivningen kändes den lättsam och rolig. Precis det jag var på humör för efter att ha malt igenom ett antal av Herman Lindqvist böcker om vår dramatiska historia.

Boken handlar om hur det är att vara gift och hon drar många egna paralleller till sitt eget 10 år långa äktenskap med sin make Peter Apelgren. Jag tycker att hon skriver underhållande, lättsamt och igenkännande. En bra feelgood bok som absolut är värd att läsas. Den passar nog jättebra i hängmattan i sommar.


Här hittar du boken: Adlibris, Bokus, CDON 

(Såg nu att den verkar vara nyutkommen så det kostar ca 180 kr som inbunden. Jag tycker nog att det var lite dyrt. För mig känns detta som en perfekt pocketbok att ha med sig på stranden eller semestern. kanske kommer den som pocket lite billigare till sommaren…)

Tid och pinsamma händelser

Jag har inte tid att uppdatera bloggen så mycket som jag egentligen vill just nu. Eller tid, jag vet inte. Men det är nog en blandning av tid och inspiration. Jag får massor av nya intryck varje dag nu sen jag började min första kurs i Företagsekonomi B, nämligen strategisk marknadsföring. Vet du tex vad Post Modern marknadsföring betyder? Det håller vi på att analysera och läsa massor av artiklar om. Men jag har en känsla av att det inte är riktigt det ämnet som håller kvar er som läser här. Jag ser att ni ökar i antal, vilket gör mig jätteglad. Samtidigt som jag får lite ångest för att jag inte skriver så mycket om ledarksap och dess reflektioner som bloggen faktiskt tom har sitt namn efter. Men jag har lovat mig själv att inte trilla in i ekorrhjulet och hela tiden behöva vara bäst. Jag har lovat mig själv att det är ok med good enough ibland. Så nu får det vara som det är.

Ni vet, även om det bara är roliga saker på agendan (det är nästan bara roliga saker, en jättetrist och snorkusetråkigt sak, som Kalle Kunskap säger har jag på agendan, men bara en) så kan det ändå bli för mycket av det roliga, tro det eller ej.

Just nu håller jag på att försöka hitta in i mina rutiner med studier, föreläsningar, tågpendlande, hämta barnen, leka och göra roliga saker med barnen, träna och meditera, förbereda kommande föreläsningar, göra mina tåhävningar så jag kan börja springa barfotalöpning snart, tänka positiva tankar, avsätta minst 15 min varje dag för att visualisera mina mål som jag skrev om i början av året. Ja ni vet, det pockar helt enkelt på.

Till helgen skall jag lämna bilen, så nästa vecka skall jag även få in i rutinen att jag skall cykla till stationen och hämta barnen. Jag har länge tänkt positivt kring detta så det kommer gå bra, ingen tvekan om det. Men det vore ju ljug att säga att det är väldigt väldigt skönt och bekvämt med bil… Det regnar inte på mig när jag sitter i den, det blåser inte, det är inte kallt, jag har rumpvärme i den. Ja ni vet, jag kommer sakna den. Vad tror ni om att det slår om och magiskt snabbt blir sådär 15 grader och alltid medvind för mig när jag cyklar till och från stationen? En sak till som är bra med bilen, jag behöver inte hela tiden optimera packningen, den kan liksom få ta plats och jag kan ta med lite extra bra och ha saker. Nästa vecka får jag allt tänka till hur det smart skall packas så jag får med mig böcker, anteckningssaker, lunch, träningskläder och handduk mm. Bara I-landsproblem inser jag nu. Gud vad skönt! Vad bra jag har det!

IMG_2775.JPG

Jodå, det var lite blött idag…

Nu går jag nog och lägger mig med den känslan.

Men innan dess, ville ju säga i detta inlägget att IKEA har svarat mig ang mina frågor om deras produkter och plaster. Jag skall publicera det snarast. Samt så har jag faktiskt lite saker kring ledarskap och relationer att komma med som jag bara skall få ner till ett inlägg. Så lite finns det att se fram emot här också.

En sista sak som jag inte kunde låta bli att le åt idag. När jag hade gått de knappt 3 km från centralstationen till Handels iklädd hel mundering för ”det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder” så insåg jag när jag tog av mig regnstället att regnbyxorna tydligen var dåliga…. Det såg precis ut som att jag hade kissat på mig ordentligt. Helt torra byxor förutom i grenen och ner mellan låren… YES! Dessutom hade jag inte diskret svarta byxor på mig, nej då. Jag hade tagit de röda byxorna idag. Ja, det syntes ordentligt…. Tack och hej. (=

IMG_2761.JPG

Det är lite jobbigt ibland att klättra mot toppen. Men alla är vi värda att ta oss dit. Vad är din topp? Är du på väg dit? Viola och jag nådde en liten topp i helgen. 

 

Nyårsmål 2015

I mitt förra inlägg skrev jag om hur jag tycker att 2014 har varit på det privata planet utifrån livshjulet. Nu ligger 2014 bakom oss och det är dags att lägga fullt fokus på 2015. Så jag har funderat på mina nyårsmål utifrån livshjulet också.

För att behålla realismen och inte göra allt på en gång som jag gärna vill så har jag valt att fokusera på några få tårtbitar. Tänker att jag då lägger mer kraft och energi på dem och gör dem mer kraftfulla. Samt att jag tror att vissa tårtbitar går in i varandra. Såklart.

Så jag har gjort en pedagogisk pil för mina mål.

Fysisk hälsa: Som jag skrev i förra inlägget kommer jag att ta med mig mina erfarenheter för att göra det bästa av 2015.

Mina konkreta mål är att under året springa ett halvmarathon under 2 timmar och att vid årets slut kunna göra en handstående yogaposition lugnt och kontrollerat.

För att uppnå detta kommer jag att ta nytta av vad jag har lärt mig av löpningsböckerna jag har läst (Bland annat ”Born to run” och ”Ät och spring”) samt så kommer jag läsa de böcker jag har väntade på mig om löpteknik, andning och löpning och stretchning. Samt att det också är läge att börja om med ett nytt löpschema att följa och inköpa ett par five fingers för att prova på det här med barfotalöpning. På nätet myllrar det om löpschema för alla typer av distanser och mål så det är bara till att googla.

Gällande yogan så kommer jag fokusera på Hara och Yin Yoga. Får se lite vad som passar in i mina nya rutiner och vad som erbjuds på Asia spa.

Personlig utveckling: Denna tårtbit är jag mest spänd på! Här har jag insett vilken potential som finns inom mig och vad mycket jag har kvar att lära. Här tror jag att det är så att ju mer du lär dig desto mer inser du vad du har att lära dig. Så som det funkar med det mesta helt enkelt.

Mitt mål för denna tårtbiten är att hitta ett sätt för att gå mot att skapa mig en tillvaro med balans och harmoni. Jag vill bli lugnare, mer ödmjuk till mina medmänniskor, mer kärleksfull och ännu mer säker på mig och min förmåga. Visst är jag en bit på denna stigen, men jag har mycket av stigen kvar att vandra.

Här kommer jag att ta hjälp av böcker och fortsätta med några av de konkreta övningar jag gör. Det finns massor av böcker för att hjälpa till här, det viktiga är att ha ett öppet sinne och värdera allt du läser och lär dig utifrån vad som funkar för dig.

Just nu håller jag på med en bok av Robin Sharma ”Finn din livsuppgift” och jag lyssnar på en bok som är otroligt spännande och provocerande ”Attraktionslagen” med makarna Hicks

Familj, vänner och relationer: Fortsätta odla och ta chansen att lära känna nya individer när jag har chansen nu när jag skall studera och naturligt kommer träffa nya personer.

Få mer tid med barnen då jag studerar under 2015

Bostad: Inga mål.

Karriär: Detta hade också kunnat vara under personlig utveckling. Men jag tänker spendera som jag har skrivit innan 2015 med studier. Jag skall läsa Företagsekonomi 2 under våren och 3:e kursen under hösten. Jag är övertygad om att den kunskap jag kommer få kommer vara till hjälp i min framtida karriär.

Ekonomi: Målet i år är att göra av med så lite pengar som möjligt. Fortsätta att skänka pengar jag får genom föreläsningar till välgörenhet.

Fritid/Socialt: Hänger ihop med Fysisk hälsa och med familj, vänner och relationer.

Kost: Använda den kunskap jag har och äta sånt som jag mår bra av. Fortsätta med de gröna drinkarna varje dag för att se vad det ger för resultat på min hälsa. Återkommer med recension av boken som jag har läst ang detta. Tänkte avvakta lite med den tills jag har märkt en effekt på drinkarna.