Kategoriarkiv: Carlsberg

Drömrum – Jonsters charity gör skillnad

Idag fick jag vara med och se helt fantastiska resultat av att otroligt inspirerande arbete som är gjort av många och initierat av Jonsters charity med dess grundare Jone i spetsen. Jonsters charity har sedan 2011 varit en stiftelse som gör mycket gott för barn och ungdomar i Helsingborgsregionen. Idag invigdes två rum på Helsingborgs lasaretts barnklinik som är skapade av Tina Nordström och Henrik Larsson. De var på plats, massor av stolta sponsorer, engagerade i stiftelsen, journalister, personal på sjukhuset mm var på plats för att höra om Jones vision, hur sjukhuset ser på satsningen och varför Tina och Henke Larsson har engagerat sig.

Tina hade designat köket på avdelningen, ”Tinas Bistro”. Tydligen hennes första och sista restaurang som hon skapar. Henrik hade designat ett patientrum där vi bland annat kunde se hela Henkes karriär i bilder! Det var mycket folk på plats och jag hoppas nu att medvetenheten om Jonsters charity och allt fantastiskt det gör sprids ännu mer här i Helsingborg. Det går inte nog många gånger att säga hur imponerande de är, de som verkligen lägger ner sin själ i att hjälpa andra och göra gott.

Att Ramlösa är huvudsponsor till stiftelsen och att vi faktiskt har bidragit till att de idag kunde inviga rummen och massor av andra aktiviteter, det är jag väldigt stolt över. När vi gör såna här saker, då känner jag verkligen att den där visionen som vi har på väggarna på jobbet. Den är inte bara ett pappersark eller en tavla eller en bild på intranätet. Den är verklig, vi jobbar och lever efter den. Vi gör skillnad, vi ett vinstdrivande företag tar vårt ansvar i samhället där vi verkar och medverkar till positiva krafter på många sätt. Så idag är jag också lite extra stolt över att jobba på Carlsberg Sverige och över att vara Platschef på Ramlösa Hälsobrunn.

Här är lite länkar till klipp i media:
HD, Sveriges radio

Pressträffen. Henrik, Tina och Jone berättar vad detta betyder för dem. Se klippen för att läsa och höra själv.

Lite suddigt… Henke, Tina och Arkitekten sitter i Tinas kök och smakar på de himelskt goda kanelbullar som Tina hade bakat. (ja, jag erkänner. Jag smakade en bulle. Tänkte ”Hur ofta har jag chansen att äta en kanelbulle som Tina Nordström har bakat? Bäst att passa på.”)

Tina med Wilma som har spenderat tid på sjukhuset. Hon pratade glatt med journalisterna och berättade vad hon gillade med de nya rummen. Tror hon var himla nöjd med att miljön på sjukhusen förbättras och får en annan känsla.

Tack Jone för det du gör! Vilken dag du ordnade. Som vanligt överträffar du alla förväntningar.

En söndag med studier

En av de sakerna som var skönast med att börja jobba var att jag inte behövde känna det ständiga dåliga samvetet över mina studier. Jag kände när jag studerade att jag alltid kunde plugga lite till, att jag alltid kunde göra några uppgifter till. Fritid var väldigt flytande och blev en del i pluggandet så ibland kändes det som att jag inte hade någon fritid.

Jag har under mitt arbetsliv haft perioder när jag har studerat. När jag jobbade på Strängbetong tex så passade jag på att läsa Företagsekonomi vid sidan om på kvällar och helger då jag insåg att detta ville jag kunna bättre. Men efter det och efter hus och barn har jag inte ägnat mig åt såna saker mer. Utan fokuserat på jobbet när jag jobbar och försökt att vara ledig när jag har stämplat ut.

Nu går jag en väldigt rolig utbildning på jobbet. En internationell utbildning som vi är ganska få förunnat att få chansen att gå på företaget. Den är väldigt bra. Dock så kräver de att man läser en hel del mellan träffarna och att man gör online utbildningar. V.11 skall jag till Ryssland och då kommer det vara ekonomi på agendan hela veckan. Inför detta tillfälle så skall vi läsa boken ”How to read a financial report” och göra en omfattande e-learning. Samt läsa delar ut två andra böcker… Det är väldigt intressant och roligt. Bara det att tiden känns väldigt begränsad.

Men jag tror att vi har hittat ett sätt som fungerar för oss här hemma iaf. Min kära man pluggar också vid sidan av jobbet nu. En distanskurs om Lean. Det kräver endel tid av honom också. Så denna helgen har varit uppdelad. Nu på förmiddagen är han ute med barnen och geocachar medans jag får plugga. I eftermiddag skall jag umgås med skruttarna medans mannen gör sin tenta. Ja, alla sätt är bra om de passar er. Framgångsfaktorn i detta är att vi planerar. (Kanske kommer lean-tavlan upp snart! Det är ett fantastiskt verktyg.)

Men nu skall jag pausa en stund med boken ”Kan jag så kan du” Författaren lovade att det skulle vara en sträckläsningsbok. Det hade det nog varit om jag hade haft möjligheten att sträckläsa saker.

Tar lite tid dock med min ”How to read a financial report” Jag är lite ovan vid alla ekonomiska termer på engelska så Google översätt är en bra vän. Sidan ni ser på bilden är magisk! Den visar alla kopplingar mellan resultaträkning, balansrapport, och kassaflödesrapport. Sen förklarar boken mer i detalj kopplingarna i varje kapitel. Riktigt bra och lätt att förstå!

Intervju i några av skånes dagstidningar

I helgen publicerades en intervju i några av skånes dagstidningar. Det var ett ganska personlig reportage om hur min resa tills idag har varit. Vad jag tycker är viktigt och mina drivkrafter. Samt lite om familj och jobb.

Bild lånad från artikeln i Sydsvenskan

Ni hittar artiklarna här:

Sydsvenskan. (Glöm inte att kolla bildspelet och håll musen över bilderna. 4 bilder på 4 fantastiska personer som inspirerar och lär mig!)

Helsingborgs dagblad

Veckans groda: Jens Spendrup

Anledningen till att det inte finns fler kvinnor i styrelserna idag är att det inte finns tillräckligt med kompetenta kvinnor enligt Jens Spendrup. När jag lyssnar på intervjun så säger Jens Spendrup att de kvinnor som är tillräckligt kompetenta redan idag sitter i bolagsstyrelser. Då får han följdfrågan om anledningen till att det inte finns fler kvinnor i styrelserna beror på att det inte finns fler kompetenta kvinnor att tillgå. Mr Spendrups svar på den frågan är Ja!

Det är helt fantastiskt underhållande tycker jag. Frågan är om det var en groda som hoppade ut som inte borde kommit ut. För så kan de ju vara. Det händer oss alla någon gång. Vissa grodor är mer opassande än andra. Eller är det så att Mr Spendrup, ordförande för Svenskt näringsliv och en inflytelserik person faktiskt tycker precis som han uttryckte sig… Om det är så, då börjar det bli lite jobbigt.

Pratade med en kollega på väg hem från ett möte i Stockholm i veckan och han frågade om jag har uppfattat det som ett hinder att jag är kvinna och chef i en ganska mansdominerad organisation som Supply chain kan vara. Svarade ärligt och spontant att jag inte alls har upplevt att det skulle vara något negativt. Snarare tvärt om, jag har upplevt att jag sticker ut och att det är positivt. Jag fick ju faktiskt mitt nuvarande jobb när jag var gravid i 5:e månaden. Inte en enda gång upplevde jag att mina chefer såg det som ett problem. Snarare tvärt om. Fick höra när jag frågade om saken att vi ser det såklart som positivt att du skall bli förälder, det kommer du ha nytta av i ditt jobb också, det får en att utvecklas som person att bli förälder och vara föräldraledig. De sa också att de tyckte att jag passade för tjänsten och de tänkte långsiktigt. En graviditet och föräldraledighet, det är en kort del som du lär dig massor på i ett långt yrkesliv.

Ja, idag är jag glad att jag har valt att jobba hos dryckestillverkaren Carlsberg Sverige och inte hos dryckestillverkaren Spendrups….

Inställning

Hur stor påverkan har din inställning till hur du upplever vardagen? Hur mycket påverkar du andra?

Idag när jag kom till jobbet så var det lite rörigt. Det sker mycket på en gång, vi har ett stort behov av att synka oss och i stressade situationer så blir ofta kommunikationen lidande. Jag upplevde att efter vi hade gått igenom det som skulle göras så var det lite suckar och axelryckningar. inte för att det är nonchalant, tror snarare att det var lite uppgivenhet och ett uttryck för att det är jobbigt. Jag försökte säga några uppmuntrande ord om att inställningen påverkar mycket då vi står inför samma utmaningar vare sig vi tycker det är jobbigt och ser mycket bekymmer med dem eller om vi tänker att vi skall ta oss igenom aktiviten med ett glatt sinne.

Det kan ju uppfattas som tomma ord ibland kanske. Men det är ju verkligen sant. Vad du än skall göra, så är det ju precis samma sak som skall göras vare sig du är positiv till det eller negativ. Dock är det troligen är det mycket svårare och tråkigare att ta sig igenom aktiviteten med en negativ inställning.

Jag kan hitta liknelser till när det är så både privat och på jobbet.

Ta tex en flygresa: Antingen kan du ju tänka att det skall bli härligt att åka på semester och flygningen kommer ta dig till detta sköna och underbara ställe. Eller så kan du tänka att det kommer bli jobbigt med tiderna att passa, gå upp tidigt, strula med bagage och sitta inklämd i flygplaner några timmar. Vilken inställning du än har så är ju faktum att du måste avverka flygresan för att ta dig till målet. Är det inte då lättare att ha en positiv inställning till det?

Ett annat exempel som är verkligt för mig just nu. Vi har haft ett missöde med vatten hemma som innebär att nu är golvet i ett av rummen på ovanvåningen uppbrutet, hål är borrade för att kunna torka ur bjälklaget och vi har balanserat på brädor när vi tar oss till sovrummet och toaletten nu några veckor. Antingen kan jag ju varje gång jag ser hur det är sucka och tänka att jäkla skit att detta hände och sätta mig i ett negativt tillstånd. Eller så kan jag tänka att: en olycka kan hända och jag är glad över att det inte var värre och att bara materialla ting skadades. Vi mår alla bra och skadorna kommer att åtgärdas.

Just i exemplet ovan så tycker jag faktiskt att min inställning har hjälpt till. Visst blev jag irriterad allra först. Men släppte det snabbt. Inte så att jag är nonchalant och inte bryr mig, men jag bestämde mig för att det är faktiskt ingen big deal. Det kommer lösa sig. Olyckor kan som sagt hända. Ingen blir glad för att jag grämer mig över det som har hänt.

Gråt inte över spilld parkett…

Kan man vinna utan att brinna?

Jag funderar ofta på vad det är som krävs för att lyckas med sina målsättningar, för att vinna och för att bli och vara bäst. Kan man vinna utan att brinna? Eller är det en förutsättning att brinna för något för att lyckas? Jag tror det, iaf om du skall nå höjder eller nivåer som du aldrig har nått innan.

Ett väldigt bra och klassiskt exempel på det tycker jag Bannisters bedrift är. Innan han gjorde det ansågs det nästan omöjligt att springa en engelsk mile under 4 minuter. När han väl lyckades var det andra som kom tätt efter. Vad var det då som gjorde att Bannister klarade det när ingen annan gjort det? Visst, han hade springstilen som gav fördel i det lopp han slog rekordet i. Men bara dagar efter slog hans konkurrent samma rekord med en annan löpstil och förbättrade dessutom rekordet betydligt från Bannisters tid.

Jag vet ju såklart inte. Men jag tror verkligen att den avgörande skillnaden här är att Bannister ville det mer än sina konkurrenter och var beredd att göra det som krävdes i träning. Jag har själv sett det på jobbet ett flertal gånger. Det är när vi verkligen tror att vi kommer kunna åstadkomma något utöver det vanliga som vi lyckas. Skillnaden har inte varit bättre maskiner, kunnigare personer, bättre förutsättningar. Skillnaden har varit inställningen och den inställningen har sedan lett till att personerna inte har gett sig innan målet är nått. De har inte accepterat något annat än att lyckas. Det är även en av de saker som jag imponerades av i Steve Jobs biografi.

Nyhetsmorgon

I måndags var det som jag tidigare skrev dags att åka upp till Stockholm för att delta i Nyhetsmorgon. Jag kände mig inte så nervös, däremot lite förväntansfull. Det skulle bli en ny och rolig erfarenhet. Jag hade valt att åka upp tidigt för att ha tid i beredskap om trafiken tex inte var på min sida. Trafiken var lugn och jag var där i väldigt god tid.

Väl på plats i TV4 huset fick jag börja med att bege mig till sminket. Vi kom överens om en ”naturlig” look då jag i vanliga fall aldrig använder något smink alls. Shit vad snygg hon gjorde mig! Tänk att lite smink kan göra sån skillnad… (Funderade på om jag skall orka med att göra sånt på morgonen… Men kom sen fram till att det inte finns någon vits med det) Håret ville hon inte ändra på så vi lät det vara. Efter det fick jag bege mig till ”väntrummet”. Där fanns soffor och frukost samt två stora tv-apparater. Jag som är fostrad i att hela tiden se potentialer slogs av hur mycket folk det var där. Totalt 5 personer som inte såg så jätte upptagna ut. (Men såklart såg jag ju bara deras arbetsdag under en timme. Så det är kanske inte alls representativt…)

När det började bli vår tur fick vi på mikrofonerna och sen fick vi gå in och småprata lite med programledarna innan sändning. Jag hade fått göra en förintervju några dagar innan. Men frågorna var inte riktigt samma och även om det kändes bra så insåg jag efteråt att jag nog hade svarat lite annorlunda på några av frågeställningarna. Inte i att jag tycker annorlunda utan snarare i aspekten att få fram mitt budskap tydligare. Men i det stora hela var det en väldigt rolig upplevelse.

För att se klippet, klicka här.

Min Tv-debut

…är på måndag. Ja, det skall bli jätteroligt. En ny erfarenhet som jag kommer lära mig av.

Jag skall vara med i TV4 Nyhetsmorgon kl 09:45 och prata om ”fusk på jobbet, vad tillåter du?” tillsammans med en annan chef. Vi skall få ge vår syn på saken.

Undersökningen är gjord av tidningen chef och ett antal chefer har svarat på en enkät om vad de tycker är ok och inte att göra på jobbet. Vissa saker känns lätta att säga ”ja” eller ”nej” på. Men sen så finns det vissa saker som iaf jag inte tycker är helt svart eller vitt.

Jag funderar mycket på såna här saker. Vad jag egentligen tycker om olika saker. Ungefär som programmet på P3 som heter ”Moraltestet”. Där de ställer frågor om vad de utfrågade tycker om olika moraliska dilemman. Vet egentligen inte varför jag tänker så mycket på såna saker, men tror det handlar om att det är viktigt för mig att min kompass är tydlig för mig. Jag gillar att ha tänkt igenom min ståndpunkt och jag vill gärna vända och vrida på den själv några gånger innan jag diskuterar den och rättar mina handlingar efter den. Vet om att det finns en risk att jag kanske upplevs som lite för präktig och en moraltant. Men det rör mig faktiskt inte i ryggen. Det där med vad alla andra tycker, släpp det.

Så fundera själva, vad tycker ni är ok att göra på jobbet och inte? 1 procent av de som tillfrågades tyckte att det var ok att ringa sig sjuk och sen uträtta privata ärenden den dagen. När jag läste det svaret så funderade jag på hur en organisation som har en chef som agerar på det sättet och tycker det beteendet är ok egentligen fungerar. Kanske skall jag göra testet med min ledningsgrupp. Skulle nog vara intressant och nyttigt att ha diskussionen, för vi kommer säkert inte vara helt överens i alla frågor.

Kommande föreläsning – ledare som möjliggörare

På fredag, den 18/10 skall jag föreläsa på ”hemmaplan”. I Falkenberg. Det är Näringslivet i Falkenberg som ordnar näringslivsluncher och på fredag är det min tur att komma till Strandbaden.

Jag har varit på ett antal ställen i Sverige vid det här laget. Jätteroligt såklart. Dock aldrig på min riktiga hemmaplan, Varberg. Det hoppas jag kommer inträffa någon gång. Om näringslivet i Varberg vet jag inte mycket, har lite uppfattning om det beroende på hur det ser ut med fördelning av storlek på företag och pga av att min kära man har varit aktiv i Varberg stor del av sin yrkeskarriär.

På fredag handlar det iaf om ledaren som möjliggörare. Mitt favoritämne. Så dagen idag kommer ägnas bland annat åt att finslipa på mitt material. Kände på min sista föreläsning i Göteborg att jag behöver uppdatera det lite. Mest för min egen skull. Börjar bli lite trött på det. Så skall försöka hitta lite fler saker i materialet som gör att jag tillfredsställer VAK (Visuellt, auditiv och kinestetisk).

Men före ovan aktiviteter planerar jag att mysa med skruttarna och ta en lång springtur. Vill veta hur långt jag egentligen klarar att springa. Har bara inte bestämt mig för om det skall vara ”kolla hur långt jag kan springa i min målhastighet” eller ”kolla hur långt och skit i hastigheten”

Lärande i Oxford

Denna vecka befinner jag mig i Oxford. En av lärandets städer enligt mig. Här kryllar av Universitet! Visste inte att det fanns så många, ca 40 st har jag fått berättat för mig. Har även fått höra lite om hur man jobbar med lärandet här. Inte alls som på våra Universitet i Sverige.

Terminerna är 3×8 veckor. Inga obligatoriska föreläsningar alls. Däremot har man ca 1 gång per vecka ett möte med sin professor där man under någon timme får en enskild feedback på ett arbete du har gjort. Tänk så fantastiskt bra! Det måste vara ett otroligt bra sätt för lärande. Sen att man gör alla prov på en och samma vecka och sen får sin examen. Det förstår jag inte riktigt vitsen med. Förklaringen jag fick var att det är ett sätt för universitetet att förbereda studenten för arbetslivet…

Tanken som slog mig med ovan system dock för lärande är att det måste vara så otroligt mycket dyrare. Måste krävas betydligt fler lärare än när du får en klassundervisning där ni är 200 studenter på samma gång.

Känns också som att befinna sig i Harry Potters land här. Gamla byggnader, gamla möbler, gamla böcker… Faciliteterna behöver vi inte prata så mycket om. De lever upp till mina presuppar… Men förutom det är känslan och omgivningen inspirernade på ett speciellt sätt.