Jag har funderat på det där med att lyssna. Hur du egentligen lyssnar.

För några år sen gick jag en endagarskurs i ledarskap med ledarna. Den handlade bland annat om hur man lyssnar. Att du kan lyssna på olika nivåer, 1:a, 2:a och 3:e nivån.

Många lyssnar på 1:a nivån. Du tänker på vad personen säger men dina tankar går också till hur du kan relatera det den säger till dig själv. Svaren blir då ofta att du svarar med någon egen erfarenhet ur det ämnet och om hur det var för dig utan att personen har frågat efter det. Det här skall vara väldigt vanligt och egentligen lyssnar du inte så mycket utan är mest intresserad av att dela med dig av dina egna erfarenheter i ämnet. När jag lärde mig det och tänkte kritiskt på hur jag är i vissa situationer så insåg jag att jag gjorde så ganska ofta. Ibland, om du tar en fika med en vän så är det ju ett normalt sätt att föra en konversation. Men om du pratar med en medarbetare eller kollega om något speciellt så kanske det inte alls är ett bra sätt att lyssna på.

Då kan det vara på sin plats att anstränga sig lite mer och faktiskt lyssna på riktigt genom att istället ställa frågor, inte alls tänka ur eget perspektiv mm. Det är mycket svårare anser jag. Men det kan vara så otroligt effektivt!

Som i de flesta fall så handlar det om att vara medveten om vad du gör och anpassa det till den situationen som krävs. Helt enkelt så gör medvetenheten om ditt eget beteende att du kommer väldigt långt. När du sen också lär dig styra det bra så är det spännande att se vad som kan hända.