Kategoriarkiv: Ledarskap

Att göra skillnad som politiker

I ett år har jag nu varit förtroendevald i Varbergs kommuns förskole- och grundskolenämnd. Det har varit ett väldigt lärorikt år samtidigt som det på många sätt har varit frustrerande. Vad är min roll som nämndsledamot? Vad förväntas av mig? På vilken nivå bör frågor vara? Mm mm.

Jag har lovat mig själv att uppdraget som deltidspolitiker är för att jag vill göra skillnad. Inte politiskt spel, inte att profilera mig själv för ngn typ av karriär, inte att vara motståndare till någon annan. Jag vill göra skillnad för att barnen i Varberg på lång sikt ska ha en förskola och skola i världsklass.

Jag tänker att vi kan alltid bli bättre. Såklart att vi ska glädjas åt våra framgångar. Varberg har i många avseende en fantastiskt förskola och skola. Samtidigt som såklart mycket kan bli bättre.

Vi kunde inte ta beslut på budget i december 2019 som planerat då underlaget behövde kompletteras för att vi i nämnden skulle kunna ta ansvar för de beslut vi fattar. Det är grunden i allt anser jag. Så idag hade vi ett möte för just budget och nu är ramarna för 2020 satta.

Vi gör tillsammans i Alliansen ett flertal satsningar som jag har jobbat fram med mina allianskollegor i vår nämnd och det känns riktigt riktigt roligt att idag känner jag att jag verkligen har varit med och gjort skillnad.

Vi ska bland annat satsa på:

Mer stöd och systematik till rektorer för att kunna få ner sjukfrånvaro i vår nämnd med hela 25% under denna mandatperiod!
Satsa mer på uteverksamheter på våra förskolor då det gynnar välbefinnande och hälsa på många sätt.
Jobba med matsvinn i våra verksamheter och på det sättet kunna behålla alla våra tillagningskök på förskolorna även om det är lite dyrare per portion. Matsvinn är 100% slöserier!
Satsa ytterligare på inkluderande lärmiljöer på några lämpliga enheter så att det blir bättre för alla barn. Det är inte barn med diagnoser som behöver anpassningar runt sig i första hand. Vi tycker att det är lokaler och miljö som ska vara såpass inkluderande i grunden att anpassningar inte behövs i så stor utsträckning som idag. Upptill det ska vi satsa på en resursskola för de barn som inte klarar/kan komma till skolan idag. Vi ska inte låta några falla utanför systemet. Alla har rätt till en bra utbildning.

Detta ovan är grundstenar för att sen kunna fortsätta att bygga en skola som alla barn och elever kan känna sig trygga i och som inspirerar dem till att vilja lära sig och ta till sig en fantastisk utbildning.

Alla investeringar som gör att barn klarar sin skola, mår bra och tror på sig själva betalar tillbaka sig framåt genom färre nödvändiga insatser som både kostar enormt lidande och pengar.

Idag är en bra dag.

Snälltolka

Att ge feedback och ställa frågor. Är det bra eller inte?

Hur tar mottagaren emot det jag säger? Hur säkrar jag att min intention landar rätt och att budskapet kommer fram? Ska jag linda in frågorna eller ska jag vara rak och tydlig?

Framförallt. Vad har jag för ansvar att säkra att mitt budskap går fram på rätt sätt och vad har mottagaren för ansvar att säga till om de inte uppfattar frågan och att snälltolka mig?.

Vad är snälltolka? Det är ju faktiskt precis vad det låter som. När någon säger något till mig, ställer en fråga eller ett påstående. I många fall kan jag ju välja hur jag tar det, hur jag låter budskapet landa in och om jag tolkar utsändarens budskap om en hjälp eller stjälp. Vill verkligen poängtera att självklart har den som sänder ut sin fråga/påstående ett jättestort ansvar. Att kommunicera kräver ansvar från båda sidorna.

För mig är min utgångsposition att feedback, förväntningar och frågor är för att lyfta och låta någon växa. Att utmanas är bra, då utvecklas jag. Min inställning är aldrig att jag gör något av detta för att stjälpa eller för att ”sätta dit” någon.

Men om man har olika syn på hur detta fungerar. Hur gör man då?

Som utgångspunkt tror jag att det är viktigt att man är tydlig i vilken intention och vilket mål man har. Att det är samma. Att vi vet att vi jobbar för detta och vi är på väg åt detta hållet. Plus att sen då snälltolka i kommunikationen.

Är detta hela lösningen? Självklart inte. Men det är en bra bit på väg och en viktig pusselbit.

Självklart underlättas allt av att bygga en relation som gör att man i grunden utgår från att vi ska åt samma håll och vi ska hjälpas åt. Har jag en bra relation i grunden med personen är det mycket lättare att det landar rätt när jag framför feedback.

Hur byggs tillit?

Tillitsbaserat ledarskap, tillitsbaserad uppföljning. Två fraser som är populära och inne att använda nu. Vad betyder det då? Hur kännetecknas en organisation som bygger på tillit?

Spontant för min del så är det ett ord laddat med positiva värden. Tillit är bra, något att sträva efter, tecken på en bra organisation.

Det finns forskning i ämnet som är riktat mot offentliga verksamheter. Länk

I korthet handlar det om att istället för att jobba uppifrån och ner och i silos (avdelningar) så utgår man ifrån ”kunden”, brukaren, eleven, barnet, medborgaren. Hur ska vi organisera oss och jobba för att skapa bästa möjliga nytta för medborgaren? Jag tycker att det är ett väldigt bra angreppssätt.

Vidare skriver de också om att det är viktigt att involvera medarbetarna när man sätter målen så att förankringen finns med och acceptansen och förståelsen.

Detta kan låta som självklarheter. Men det är det inte. Jag är helt övertygad om och jag har fått det bevisat om och om igen. Att den som kan processen bäst är såklart den som jobbar med den dagligen. Inte chefen. Ska en organisation då fungera krävs det att de som utför arbetet får så mycket ansvar och befogenheter som möjligt och att inga beslut fattas över deras huvud innan input från de det berör har getts.

Vidare poängterar forskningen att det självklart är viktigt att sätta detta i relation till vart organisationen står idag. Hur mogen är organisationen? Vart ska man börja? Tillitsbaserad styrning handlar INTE om att inte mäta och styra alls. Absolut inte. Det handlar om att fokusera på personen det berör, inte tänka ”min avdelning” utan tänka vad är bäst för den vi har i fokus? Och sen skapa tydliga mål som går att mäta antingen genom siffror och/eller genom dialog.

Så kort och gott. Mkt bra, mkt som redan görs idag i många organisationer och faktiskt väldigt likt hur man även jobbar i de organisationer som jobbar enligt LEAN filosofin.

Allt bottnar ner i en sak för en organisation. Det är otroligt viktigt med bra ledarskap. Det som direkt påverkar en organisations kultur är ledarskapet. Det sätter standarder och normer. Är du en ledare som inte tycker det är viktigt att följa upp saker komme inte din personal heller göra det. Eller om det inte är viktigt att hålla sig till det man har kommit överens om kommer inte heller din personal att göra det.

Det är faktiskt inte svårare eller så är det precis så svårt. Det handlar om att leva som man lär.

En stor dag

Idag är det en stor dag som jag hoppas går till historien. Liberalerna har idag antagit en Nationell strategi mot våld mot barn.

Det var en stor enighet och en enorm stolthet att vi nu gemensamt, beslutsamt och starkt har antagit denna strategi som tar hänsyn till alla delar. Starka förebyggande aktiviteter, kraftfulla verktyg när barn kränks och stort fokus på att på riktigt sätta barnen i centrum. Värna barnen.

Varenda unge räknas! ?

Förbättringsarbete inom offentliga organisationer

Nu är det dags för budgetarbete och planer för nästkommande år. Samt långtidsplaner och målsättningar för mandatperioden i Varbergs kommun. Målen är jobbat med sen början på året och nu återstår det att identifiera måltal som nämnden vill följa nästkommande mandatperiod.

Vi står precis som alla kommuner inför utmaningar kommande åren men förändrad demografi, konsekvenser om det nya utjämningssystemet klubbas igenom och en allt mindre arbetskraft. Hur löser man egentligen dessa typer av utmaningar.

Jag triggas ju och går igång på sånt här. För min övertygelse är att det är absolut möjligt att göra förbättringar i en verksamhet utan att det ska påverka kvaliteten eller att det innebär att människorna ska behöva springa fortare. Dock är detta ett svårt ämne att prata om och det rör ofta upp massor av känslor. ”Här kommer andra och ska berätta för mig hur vi jobbar bäst”, ”Jag gör så gott jag kan”. Det är vanliga kommentarer och det med all rätta. För det finns så många fällor att trampa i när det kommer till sånt här arbete. Jag har lärt mig ett antal både den svåra vägen genom att ha begått misstagen, några har jag lärt mig genom att lyssna på andra.

Jag vet att det finns några saker man behöver klara av för att göra detta på ett bra sätt.

Tydlig målbild som man kommer fram till och bjuder in de som påverkas i att vara delaktiga.
Var noga med att förklara ”Varför” och svara på frågor.
Respekt för varandra och varandras kompetens. Det är alltid den som utför arbetet som bäst vet vad som behövs, vilka utmaningar som finns och vad som skulle kunna förbättras.
Kommunikation, kommunikation och kommunikation. Respektfull sådan och tvåvägs.
Stor respekt för att alla är olika när det kommer till förbättrings- och förändringsarbete och att det tar olika lång tid för alla att tycka det är intressant och utvecklande.

Det finns såklart många många fler tips och hållpunkter. Men ovan är några som jag tycker är väldigt viktiga. Det spelar till slut ingen roll vilka verktyg eller mallar man använder. Det som spelar roll är om du får med dig personerna som berörs och om du får med dig deras vilja till att ta små steg mot att ständigt hitta förbättringar/förenklingar och en vilja att hela tiden utmana gamla arbetssätt mot dagens möjligheter utan prestige.

Jag tycker iaf att det är otroligt roligt och inspirerande och nu när jag har lite mer erfarenhet från politiska organisationer inser jag att detta är i princip samma behov som i privat verksamhet med skillnaden att det är andra spelregler.

En fullspäckad vecka i politikens tecken

Denna veckan har varit mkt politik. Veckans höjdpunkt var helt klart besöket på Bua skolan. Det finns inget som är så givande att se våra verksamheter och lära sig utmaningar och möjligheter från de som verkligen kan sin verksamhet.

Ett konstverk på Bua skolan

Idag är det en heldag med styrelseutbildning. Se såklart mkt fram emot det också.

Här kan ni se en summering av veckan. Länk till Youtube.

Hur kommunicerar vi bäst till varandra?

Har du hört talas om talesättet ”Behandla andra som du själv vill bli behandlad”. Det stämmer väl ibland. Tänker när det handlar om vissa principer, ärlighet, vara snäll, hjälpsam mm. Men! Den allra bästa kommunikationen och samarbetet uppstår nog när du har förmågan att ”behandla andra som de vill bli behandlade”.

Har du läst boken ”Omgiven av idioter”? Det är ganska många av oss som har det. Den har de senaste månaderna blivit väldigt populär. Vilket är väldigt roligt såklart. Tänker att om många är medvetna om våra olika personlighetstyper och att det faktiskt kan vara bra att anstränga sig för att kommunicera med andra så bra som möjligt så gynnar det alla. Privata relationer, affärsrelationer, vänskapsrelationer, ledarskap för de som är chefer, ledarskap för de som är ledare på fritiden. Ja, alla typer av relationer.

Dessutom så tänker jag att det kanske också ökar självinsikten hos dig själv? Det är ju också en fördel. Att du kan inse hur du själv funkar. Vilka är egentligen dina styrkor och svagheter? Hur fungerar du, och framförallt. Vad triggar dig? Kan du genom större självinsikt inse när du triggas igång och då istället för att instinktivt reagera välja att agera? Sååå svårt, jag vet. Jag övar och övar. Det kommer nog aldrig vara något jag blir fullärd i.

En sak bara som jag kände jag när hade läst boken. jag började ännu mer att kategorisera människor jag träffade. ”Undra vad den personen har för färg eller färger? Det är säkert grön…”. Sådär. Tänker att det kan ju såklart ha en positiv fördel om ditt syfte är att försöka bemöta personen på ett bra sätt. Men det kan ju också ha en nackdel i att du tidigt kategoriserar personen och sen läser av allt efter den etikett du har satt på personen. Det kan ju förstöra den personens möjligheter att ge en korrekt bild av sig själv.

Så att försöka bemöta människor utan fördomar och etiketter är ju en bra idé. Väldigt svår dock…

Här hittar du boken Omgiven av idioter: Adlibris, Bokus, CDON

De bästa kollegorna ger feedback

Jag hade en intressant diskussion med en kollega tidigare i veckan och vi pratade om just vikten av att kunna be om ursäkt när saker blir fel. Viktigt för alla såklart, men speciellt viktigt i ledarskapet.

Det blev så att jag berättade om ett tillfälle när jag kommunicerade med en grupp på mitt jobb för några år sen och sen fick jag veta att mitt budskap hade landat helt fel. Istället för att skapa mer förståelse så hade det landat på ett sätt så att de blev besvikna på mig och trodde att jag menade något helt annat än vad jag menat.

Såklart gick jag tillbaka till gruppen när jag fick veta detta och förklarade. Denna gången tydligare och jag kontrollerade att budskapet hade gått fram. Framförallt så bad jag om ursäkt för hur jag hade uttryckt mig tidigare. Att jag inte alls hade menat så som det landade.

Men konklusionen av detta ovan är inte att det är starkt att be om ursäkt. (för vissa kanske det kan vara det) Utan det viktiga är att faktiskt få feedbacken om att det inte blev rätt, att det uppfattades som det gjorde. Hade jag aldrig fått feedbacken så hade jag inte vetat att det blev fel. Gruppen hade kanske trott att jag stod för något jag inte alls gjorde och dessutom hade jag inte fått en chans att lära mig av mitt misstag.

Så feedback är verkligen bra anser jag. Se bara till att leverera den med en god intention så att den som tar emot den kan ta den på rätt sätt och göra något bra av den.

Kvinnor, kan man verkligen lita på dem?

De där kvinnorna, vad duger de till egentligen?

Om vi börjar från början och tar en tillbakablick till Adam och Eva när de var lyckligt ovetande i lustgården… Allt var perfekt. Sen, vad hände sen. Jo, sen så lurade Eva Adam att ta ett bett på den förbjudna frukten. Efter det gick allt utför. Gud straffade Adam och Eva och de fick inte längre bo i lustgården. Eva och alla framtida kvinnor skulle föda barn genom otroliga smärtor, Eva och framtida kvinnor kunde ju absolut inte fatta egna beslut eller veta vad som var bäst för dem så de skulle helt enkelt lyda under mannen. Som visste bättre.

I tusentals år har det nu varit så och är fortfarande så i nästan alla delar av världen. Vilket land vi än tittar på så lever de patriarkala strukturerna. I vissa kulturer mer än andra. Eller mer än andra är nog fel att säga, däremot annorlunda. Jag tänker inte utveckla detta mer för det finns så många andra som gör det så mycket bättre än jag. Men ju mer jag läser om detta och ju mer jag tänker på detta desto mer ser jag hela tiden mönster på att det är så och på hur vi omedvetet och medvetet håller dessa normer vid liv. Både av män och kvinnor!

Om vi istället går tillbaka till Adam och Eva där i lustgården. När allt var frid och fröjd. När de levde i paradiset. Det var ju under de förutsättningarna att de gjorde precis som Gud sa, att de inte ifrågasatte något eller undrade något. Att de inte tog egna initiativ och att de inte funderade själva. Eva gjorde det, hon ifrågasatte den högsta auktoriteten (Gud) som fanns, hon ifrågasatte varför de inte fick äta av den frukten, hon nöjde sig inte med några svar som inte gav svar på hennes fråga. Hon testade själv och var vetgirig och ville veta.

Om vi nu tänker efter –
Adam – Ifrågasatte inget, lydde allt som Gud sa, tänkte inte själv utan lät sig styras av någon annan och tänkte att den personen vet nog vad som är bäst för mig.

Eva – Ifrågasatte, tänkte själv och tog egna initiativ och ville lära sig mer.

Visst är det tydligt vem du idag helst hade velat ha i din organisation, som vän och kollega?…. Say no more….

Bra att ha med i sitt reseapotek

Nu efter 3 månader i Thailand har jag fått mer fakta om vad som kan vara bra att ha med sig i sitt reseapotek. Iom att det var första gången vi reste så länge som vi har varit iväg och iom att vi har tre ganska små barn så var vårt reseapotek välfyllt. Hellre för mycket än lite resonerade vi. I vissa fall har det varit riktigt bra saker, i vissa fall så tog vi för mycket. Såklart är det väl också så att om det inte händer något så behöver man ju inget…

För det första så har vi varit förskonade mot både magåkommor, allvarliga olyckor eller sjukdomar. Det är vi såklart jättetacksamma för. Och pga det så har vi många saker vi inte har behövt använda.

Här kommer iaf vad jag rekommenderar er att packa med eller försäkra er om att det går att köpa på plats vid behov:
Plåster – Till skavsår, mindre skärsår mm.
Otinova – Spray som hjälper mot irritation pga för mycket badande i poolen. sk poolöra. Väldigt bra, la irritationen på några dagar.
Silikonproppar – Att ha i poolen om du eller barnen har känsliga hörselgångar som lätt blir irriterade.
Calma, eller andra åksjuketabletter – Såklart bara om du blir åksjuk. Jag hade behövt något starkt när jag åkte båt och dök. Mitt ena barn kräktes på båtutflykten. Nu kan du bara använda Calma för barn över 12 år. Men om det finns åksjuketabletter för mindre hade jag tagit med det.
Antihistamin – För att lindra reaktioner på myggbett eller andra bett
Xylocaine – För att lindra klåda av bett mm. Har iof hört att de har ngt här i Thailand som används på myggbett och är väldigt effektivt. Så kanske går det att hitta här nere också.
Mineralsalt – Istället för att varje dag ta en Resorb som innehåller onödigt socker så kan du salta lite mer på maten. Vi hittade inget mineralsalt här nere så det fick första besökarna ta med från Sverige. Har varit jättebra.
Resorb – Vid några enstaka gånger har det ändå behövts. Men inte alls varje dag, inte ens varje vecka. Så det har vi ganska mycket över.
Värktabletter – Användes när bebis fick hög feber två gånger (suppar) och har använts några gånger av oss vuxna. (Drinkarna är så billiga i Thailand….)
Febertermometer –
Sårtvätt – Lätt hänt att skrubba sig, eller riva sig på en snäcka på stranden el. ngt. Skönt att kunna tvätta rent.
Magtabletter mot diarré – Vi har som tur var inte behövt använda detta, men jag hade inte åkt utan att ta med det. Kan vara riktigt jobbigt annars…
Aloe vera – För att lindra bett, ev solbränna mm
Solskydd – Det absolut bästa vi har tagit med oss är Eco Cosmetis solkräm med solskyddsfaktor 30 som också fungerar som myggskydd! Halleluja så bra! Dessutom har det varit väldigt effektivt. Vi har smörjat barnen på morgonen och sen har vi bara behövt komplettera med spray på kvällen när vi skulle ut och äta. Helt magiskt bra på ställen där det även finns dagaktiva myggor som kan bära på hemska sjukdomar…
Myggskydd – Se ovan om solkrämen. Vi tog även med oss Mygga från Sverige. Men här nere har funnits minst lika bra alternativ. Vi har kört giftfria varianter av citronella olja. Har funkat ok. Det finns också massa effektiva varianter som dock är giftiga. Vi har valt bort dem pga barnen och pga att jag ammar. Men, myggmedel är helt onödigt att ta med från Sverige.
Pincett, sax, och nageltång
Antihistamin – Var väldigt bra vissa gånger när myggbetten gav stora och väldigt jobbiga utslag. Vissa påstår att det skulle kunna hjälpa förebyggande mot myggbett också. Men det förstår jag inte alls. Har iaf inte tagit det förebyggande utan vid behov.