Kategoriarkiv: Ledarskap

Ledarskapscitat fortsättning…

I söndags började jag skriva ett inlägg om ledarskapscitat. Ett jag fastnade för var detta:

Ett av citaten kommer enligt honom från Bill Cosby och lyder ”Jag vet inte nyckeln till framgång, men nyckeln till misslyckande är att försöka göra alla nöjda”

Ang detta citatet så tänker jag i följande resonemang: Även om du vill, går det att göra alla nöjda? Vi har ju alla olika tycken om vad som är viktigt, rätt och fel mm. Så det där med att göra alla nöjda, det var väldigt länge sedan som jag strävade efter det. Däremot tror jag att det är viktigt och möjligt att få och förtjäna respekt av de du jobbar med. Även om jag inte alltid gillar beslut som fattas så kan jag förstå dem och respektera dem.

Jag hade samtal med en person en gång som sa att hen inte hade som ambition att alla skulle tycka om hen. Det där med att tycka om, det kan ju betyda både respekt eller vara ett tecken på nöjdhet. Vi diskuterade det lite och jag frågade om hen tyckte om och respekterade sin chef. Det gjorde hen. Vi konstaterade sen att de är väldigt olika, hen och sin chef. Men hen respekterar och tycker om chefen ändå pga av relationen de har, att hen kan vara delaktig i disukssioner och även om hen inte gillar eller är nöjd med alla beslut som finns respekten och förståelsen.

Så det jag tror är viktigt är att se till att sina medarbetare får vara delaktiga i besluten genom att få ge input på förslagen innan beslut fattas och även om det inte blir som alla vill så är det lättare att acceptera och förstå varför beslutet blev som det blev.

Ledarskapscitat

Idag är jag för trött för att göra många knop och fundera på saker. Hela kroppen strejkar efter en gårdag med klättring i Kullaberg. Hjärnan sa att jag kunde klättra upp för berget som spiderman, verkligheten var lite annorlunda… Så jag googlade på ledarskapsbloggar för att se om jag kunde få lite inspiration. De flesta jag hittade var inte aktiva, eller är de det även om de inte är uppdaterade på månader? Iaf så hittade jag till en sida som var aktiv, freddielarssson.se. Han har skrivit ett inlägg om citat.

Ett av citaten kommer enligt honom från Bill Cosby och lyder ”Jag vet inte nyckeln till framgång, men nyckeln till misslyckande är att försöka göra alla nöjda”

Jag tänker så här:

….Ojoj, nu blev Viola helt förstörd och ledsen över att jag sitter vid datorn och inte leker med henne. Återkommer till hur jag tänker i nästa inlägg, nu blir det lek med Viola istället. Be right back…

Alla utövar ledarskap!

Ja, så tycker jag! Alla utövar någon form av ledarskap. Wikipedia säger: ”Ledarskap är ur ett organisatoriskt synsätt ett speciellt beteende som människor utövar i avsikt att påverka andras tänkande, inställning och uppförande. Ledarskap kan ses som det beteende som kommuniceras gentemot andra i ett socialt system”

Jag möter ibland personer som slår ifrån sig och säger att de inte alls är ledare eller utöver ledarskap. Men det gör du! Finns det någon yrkesroll som inte innebär att du utövar någon typ av ledarskap? För visst påverkar vi alla varandra i våra yrken? Visst påverkar vi våra barn, vår partner, våra vänner och släktingar. Tom personer vi inte känner påverkar vi mycket med tex. sociala medier. Våra budskap når mycket längre nu än innan. Ta linkedin tex, där visas hur många du känner i genom dina kontakter. Det är många!

Det kan tyckas obetydligt det jag har skrivit ovan, men jag tror att det är viktigt att tänka på detta och vara medveten. Brukar du fundera på hur du påverkar andra? Vilken makt du har över andras välmående, hur andra tänker och hur andra formas? Detta med att påverkas av andra kommer i ett framtida inlägg, men det är svårare att skriva så jag håller fortfarande på att formulera det inlägget.

Bokrecension – ”Love is the killer app”

Nu har jag läst klart boken ”Love is the killer app” och jag tänkte att ni kanske är intresserade av en recension av boken. Det är en ledarskaps/business bok skriven av en genuin amerikan. Vad menar jag med genuin amerikan? Hans språk är verkligen amerikanskt! Det är helt enkelt inte lagom, utan väldigt färgstarkt.

Boken handlar om hur du kan lyckas bättre i karriären och i din business genom att vara en generös medmänniska som delar med dig av dina kunskaper, erfarenheter och ditt nätverk helt utan egen vinning. Din drivkraft är att du vill se andra lyckas genom dig. Du skapar på detta sätt ett unikt och värdefullt nätverk med likasinnade personer och du får affärsrelationer som går bortom all hård fakta kring affärerna. Det blir en personlig relation mellan er där ni känner till varandras familjer och intressen och på det sättet har andra band mellan er än bara de affärsmässiga.

Jag håller helt med bokens innehåll och andemening om att vara en god medmänniska och vilka ringar på vattnet det kan ge. Att sprida värme och glädje och hjälpsamhet i sin omgivning och vad det kan resultera i.

Minus i boken är språket, att den inte är speciellt fängslande och att efter 1/3 av boken känns det inte som att det kommer speciellt mycket nytt.

Dock så är den unik i sig då den endast fokuserar på relationer och inget annat.

CDON, Adlibris, Bokus

Betyg: 3/5….

Att lära nya saker

Jag älskar att lära mig nya saker! De två veckorna sen jag kom tillbaka till jobbet har varit väldigt lärorika. Jag har haft nöjet att ersätta några kollegor ut ledningsgruppen på jobbet nu när de har haft semester. Detta har gjort att jag har fått sätta mig in i vissa arbetsuppgifter som jag inte är van vid och har gjort på några år. Samt att jag har haft ännu mer tillfälle att vara ute i verksamheten mycket och prata med mina kollegor. (Härligt med färre möten under en period!) Vad jag har lärt mig! Så mycket kunskap det finns på vår lilla arbetsplats bland mina kollegor. Jag älskar det! Det är bara till att investera lite tid och ställa frågor och lyssna på svaren. Så har jag lärt mig massor!

Dessutom har jag senaste tiden kommit på det optimala sättet att lära mig saker utan att läsa. Jag älskar att läsa böcker, men jag hittar nästan aldrig tiden att läsa. Nu har jag insett att jag kan lyssna på Podcasts och ljudböcker! Det är underbart! När jag är ute och går, springer, cyklar eller kör bil så lyssnar jag på detta. Helst plötsligt slår jag två flugor i en smäll. Jag motionerar eller tar mig till och från jobbet samtidigt som jag lär mig massor av intressanta saker. Det är så bra. Nu tänker jag googla fram något som liknar Netflix fast med ljuböcker att ladda ner. Visst måste det finnas? Något du kan betala för per månad och få tillgång till både faktaböcker och skönlitteratur?

I veckan skall jag till Serbien på en ”Packaging expert workshop” Min förväntan är att jag kommer lära mig massor. Både lära känna mina kollegor och knyta värdefulla kontakter, samt lära av deras goda exempel och lära mig av erfarenheter. Jag ser verkligen fram emot veckan.

Jag undrar bara vilka kunskaper som jag måste glömma av nu när jag kommer lära mig massor av nya… Risken finns att det blir kunskaper om tvättning, städning, mangling, diskning mm. Tur att vi är fler i hushållet som kan de sakerna…

Myntets två sidor – ett gästinlägg

När är det lagom och det är dags att bromsa karriären för att hinna med annat? När skall man välja att tacka nej till nästa karriärsteg för familjen eller kanske inte ens en gång förbereda sig för nästa karriärsteg till förmån för familjen? Svaren är inte enkla, ser jag till mig själv som individ så mår jag som bäst när jag har utmaningar och möjligheter att påverka utvecklingen, men det innebär ju ibland att man försakar familjen. Men visst jag har testat på andra sidan också, varit föräldraledig 14 månader i sträck men vår yngsta dotter, detta var utvecklande på ett annat sätt men jag hade verkligen inte pallat med att gå hemma längre, 14 månader var nog några månader för länge. Jag älskar att jobba och jag älskar mina barn, och jag är övertygad om jag hade varit en mycket sämre förälder om jag hade varit hemma med dem hela tiden, dessutom hade jag gått och undrat vad jag hade gjort med mitt liv. Jag vet människor som älskar att vara hemma med barnen och som skulle kunnat vara det hur många år som helst och de mår bra av det. Det som är svårt för mig är att hitta rätt nivå av jobb och familj, hur mycket skall man jobba och hur mycket kan man jobba, det är fortfarande inte lätt i alla tjänster att gå ner och jobba deltid.

Jag talade en gång med en företagsledare som jag känner som arbetade på en hög nivå och dessutom hade en del styrelseuppdrag (han hade vid tillfället gått i pension). Han sa till mig: ”Tänk över dina val väldigt noggrant, jag satsade allt på karriären och nu känner jag inte mina barn, det jag försöker nu är att lära känna mina barnbarn”. Självklart talade vi om detta ett tag men slutsatsen var den att han nu inte var säker på om han hade gjort rätt val i livet och den relation som han missade att bygga upp när barnen växt upp går inte att ta igen senare.

Vad är då slutsatsen? Man kan aldrig båda ha kakan och äta den, allting har en baksida, skall man vinna vissa saker måste man offra vissa saker, det gäller bara att vinna rätt saker och offra rätt saker för den totala vinsten skall bli så stor som möjligt. Vinst i det här fallet är livskvalité och livsglädje, vilket inte är samma sak som ekonomisk vinst även om den kan vara en del av livskvaliteten.

Så:
1) Skaffa en familj som du älskar och trivs med
2) Skaffa ett arbete som du älskar och trivs med
3) Balansera punkt 1 och 2 i förhållande till vad du känner du mår bäst av.

Och trivs du inte med situationen se till att förändra den, att gå och gnälla och beklaga sig gör ingenting bättre.

Mannen på bilden är inte företagsledaren i texten utan Williams farfar.

Är glaset halvtomt eller halvfullt?

Hur ser du på livet? Är glaset halvtomt eller halvfullt? Ser du saker från den positiva sidan eller förväntar du dig det värsta? Jag tycker att detta är intressanta frågor och jag tror att det påverkar vår vardag mer än vi tror. Ibland befinner vi ju oss i såna ytterligheter att det är svårt att se det kanske jättemörkt eller jätteljust.

Men i vardagen så tror jag att vi själva kan styra till stor del om vi ser på livet och de situationer som uppstår. Hur du dessutom går in i olika situationer tror jag påverkar din omgivning mer än du tror. Det sägs att du utstrålar 80% genom kroppsspråk och 20% genom talet. Jag tror verkligen på det.

Det allra viktigaste tror jag är att du sätter dig själv i förarsätet på ditt eget liv och gör ett aktivit ställningstagande på hur du vill se på tillvaron. Livet är ju faktiskt för kort för att gå och vara missnöjd på tillvaron utan att göra något aktivt för att bryta sig ur den situationen.

Skall man leva som att varje dag är den sista?

Idag blev jag påmind om hur kort livet kan bli och om hur skört det är. Att du verkligen inte kan ta något för givet. En person jag känner genom jobbet gick bort i förra veckan. Väldigt hastigt. Från frisk till att bara trilla ihop. Det händer då och då och vi kan ibland läsa om det när det är något idrottsstjärna eller något som drabbas. Det är alltid lika hemskt. Så hemskt att du faktiskt inte vet om du kommer göra det du har planerat om ett dygn, eller ens om några timmar.

När jag tänker för mycket på det ryser jag och känner mig väldigt illa till mods. Tankar som att vara tacksam för livet, för allt jag har kommer och etsar sig fast. Tankar om att fokusera på vad som verkligen är viktigt i livet. Tar jag vara på livet tillräckligt mycket? Skall jag leva som att varje dag var den sista?

Nej, jag tror inte att det är rätt för mig. Då skulle jag inte vilja gå till jobbet varje dag och spara undan pengar på lönen mm. Det skulle inte tjäna något till. Jag vill leva som att jag skall få vara kvar ett tag till och skapa en stabil och säker framtid för min familj. Men samtidigt tror jag att jag måste och många med mig kanske njuta mer av nuet. Jag har skrivit om det innan och jag försöker verkligen det. När sånt som ovan händer så blir det så ännu mer påtagligt. Jag är så tacksam att jag lever! Att jag har ett jobb att gå till, en familj, vänner, en kropp som inte ger mig några större begränsningar.

Jag hade ett samtal med en kollega om såna här saker förra veckan också. Vi resonerade om vad som kommer kännas viktigt om ett ex antal år när vi har gått i pension och barnen är stora. När jag ligger på dödsbädden, är det troligt att jag kommer ångra att jag inte jobbade mer eller att jag inte umgicks mer med min familj?

Nu blev jag ganska personlig. Missförstå mig rätt. jag älskar mycket med mitt jobb, hade jag inte gjort det hade jag inte velat lägga ner mycket tid på det. Det är otroligt utmanande, utvecklande, energigivande och jag har fantastiska kollegor. Men ibland, när det blir politik, när det blir för pressat, när det blir för mycket. Då måste jag ta mig en tankeställare och faktiskt inte springa vidare i ekorrhjulet utan att stanna upp och tänka.

När jag tänker efter så har jag ju faktiskt lyckats att vara föräldraledig i två omgångar. Några månader varje gång. Jag har kunnat ha en lång sommarsemester när barnen var lite mindre. Jag kunde jobba lite kortare arbetsdagar förra hösten. Företaget satsade på mig och gav mig nytt jobb när jag var gravid. Jag har lärt mig att jag är inte oumbärlig, ingen av oss är det. Inse det och känn sedan trycket lätta på axlarna! (Se dessutom till att omge dig med duktiga människor)

Så idag när jag lägger mig i sängen kommer jag tacka för allt jag har och hur lyckligt lottad jag är. Vi har alla något att vara tacksamma för varje dag. Det tror jag på.

Hur lyssnar du?

Jag har funderat på det där med att lyssna. Hur du egentligen lyssnar.

För några år sen gick jag en endagarskurs i ledarskap med ledarna. Den handlade bland annat om hur man lyssnar. Att du kan lyssna på olika nivåer, 1:a, 2:a och 3:e nivån.

Många lyssnar på 1:a nivån. Du tänker på vad personen säger men dina tankar går också till hur du kan relatera det den säger till dig själv. Svaren blir då ofta att du svarar med någon egen erfarenhet ur det ämnet och om hur det var för dig utan att personen har frågat efter det. Det här skall vara väldigt vanligt och egentligen lyssnar du inte så mycket utan är mest intresserad av att dela med dig av dina egna erfarenheter i ämnet. När jag lärde mig det och tänkte kritiskt på hur jag är i vissa situationer så insåg jag att jag gjorde så ganska ofta. Ibland, om du tar en fika med en vän så är det ju ett normalt sätt att föra en konversation. Men om du pratar med en medarbetare eller kollega om något speciellt så kanske det inte alls är ett bra sätt att lyssna på.

Då kan det vara på sin plats att anstränga sig lite mer och faktiskt lyssna på riktigt genom att istället ställa frågor, inte alls tänka ur eget perspektiv mm. Det är mycket svårare anser jag. Men det kan vara så otroligt effektivt!

Som i de flesta fall så handlar det om att vara medveten om vad du gör och anpassa det till den situationen som krävs. Helt enkelt så gör medvetenheten om ditt eget beteende att du kommer väldigt långt. När du sen också lär dig styra det bra så är det spännande att se vad som kan hända.

Att lyssna och lära

Nu har jag lite bittert lämnat det härliga semesterlivet och återvänt till jobbet. Trots alla inlägg på Facebook med semesterfirande vänner och familj på stranden har det varit roligt att komma tillbaka till jobbet.

Det är högtryck nu! Det händer mycket och det är tydligare än någonsin varför vi går till jobbet. Vad värdekedjan är.

Det är fantastiskt roligt att träffa kollegorna igen. Vad som är ännu bättre är alla kloka saker de säger. Jag insåg att hur härligt det än är med semester och att för omväxlings skull jobba med händerna på riktigt så är det väldigt stimulerande och utmanande att jobba med massa människor, utmanas, ta in intryck och lära mig.

Igår hade jag en diskussion som verkligen gav mig mycket och jag gick därifrån med något av en ”aha-upplevelse”! Min tanke var: ”Kan det vara så enkelt” Ja, det kan det nog.

Jag blev iaf tillräckligt övertygad för att prova. Funkar det så har jag underlag för att skriva en ”bestseller”…