Naiv, godtrogen, blåögd?

Jag funderar ibland på om jag är naiv, godtrogen eller blåögd. Skulle nog vilja säga att ja, det är jag till viss del. Men jag har sett det både som en bra egenskap och en dålig egenskap. Den biten av den dåliga egenskapen som jag tycker det är har jag försökt skala bort och till viss del har jag ju genom att gå på nitar lärt mig att inte vara det ”för mycket”. Men jag vill inte bli av med allt. För jag ser det också som att det är de egenskaperna som gör att jag har en positiv grundsyn på människor, att jag som utgångspunkt när jag träffar personer tror gott om dem och att de även skall vilja mig väl. Jag utgår från att ingen medvetet vill ljuga för mig eller göra mig illa. Det vill jag inte tappa helt. Samtidigt som jag har insett att det är nödvändigt att vara lite kritisk till det jag hör och ser. Jag kan inte i alla lägen utgå från att det är så som sägs mm. Det finns ju ofta två sidor av myntet och tyvärr så har den egna agendan ibland större fokus hos personer är det gemensamma målet.

I fredags hände något som verkligen förstörde hela min helg. Jag är arg på mig själv att jag inte släppte det utan lät det förstöra mina sista semesterdagar med familjen. Tyvärr var det en nit i ovan som fick mig att tänka och reflektera mycket kring detta. Jag kände mig ordentligt lurad och till viss del sårad. Här hade jag hjälpt till och så blir resultatet negativt! Både för mig och för andra. Det är pissigt. Helst när avsändaren inte verkar bekomas av det, tar det lättvindigt och inte ens ber om ursäkt för att det blev som det blev.

Händelsen gjorde att jag har tänkt mycket på det där med naiviteten mm. Är jag för naiv? Är jag för blåögd och godtrogen? Vart går gränsen mellan att det är en positiv egenskap att du är öppen och tror gott om personer och att alla jobbar för det gemensamma till att det slår över och du är för naiv så att det går ut över dig själv med negativa konsekvenser som följd.

Jag vet inte vart gränsen går.

Jag antar att det är en process. Solklart är iaf att jag har flyttat mig lite längre ifrån naiv-skalan sen händelesen och jag kommer att vara lite mer restrektiv och vaksam i liknande situationer i framtiden. Hoppas bara inte att jag måste färdas så långt på skalan att jag hamnar på andra sidan med synisk, beräknande och misstänksam till allt och alla.