Idag blir det ett inlägg med reflektion på barns beteende som jag tror vi vuxna kan lära oss av.

William och Viola älskar julkalendern ”Mysteriet på Greveholm”. De tyckte att skelettet var läskigt men efter att ha sett den första serien väldigt många gånger är det inga problem. (I början ville de bara se första skivan…) De har i snart 6 mån tjatat om att de vill ha dvd:n. Jag har sagt att de får spara till den och köpa den själva.

De får veckopeng beroende på hur de uppför sig… För ett tag sen kom jag inte på hur jag skulle få Viola att sluta bitas och William att sluta slåss. Så om de gick en hel dag utan bit och slag fick de ett klistermärke som i slutet av veckan omvandlades till pengar. Max 10 kr per vecka.

Nu har de sparat och sparat och idag kunde de genom att betala hälften var köpa Dvd:n med båda Greveholm filmerna!

Det var underbart att se deras miner när de hade köpt filmen. De kramade om mig, ögonen lyste och de hoppade omkring. De lyste verkligen av stolthet! Det fick mig att tänka till också och minnas den känslan, känslan när jag har bestämt mig för något, sätter upp delmål/sparar och sen när jag kan köpa/göra det jag har bestämt mig för! Det är en härlig känsla som slår det mesta.

Barn är så kloka. De påminner mig väldigt ofta om vad som är viktigt.