Jag pratar ofta om att det är viktigt att leva som du lär. Vara en förebild genom att föregå med gott exempel. Jag säger när jag får frågan om hur jag lyckas i ledarskapet och vad som är bra ledarskap att det är egentligen inte svårare än att ”Behandla andra som du själv vill bli behandlad”

Jag försöker verkligen leva efter dessa deviser. Jag försöker verkligen att vara en bra förebild och att stå för mina värderingar i alla lägen. Men som alla har även jag en dubbelmoral. Det går bara inte att alltid vara så j-kla korrekt! Eller kan du det?

Jag trillar iaf dit då och då. Det jag försöker göra då är att fundera på varför det blev som det blev, fundera på vad jag skulle velat göra annorlunda och fundera hur jag skall göra nästa gång jag hamnar i en sån situation. Ibland kommer jag fram till att jag får leva med min dubbelmoral… När det kommer till matinköp tex. Hur vet jag att jag gör rätt då? Är det bättre att välja ekologiskt än närproducerat om man inte kan få båda alternativen i samma vara? Hur vet jag att ekologiskt är bra? Är det verkligen så dåligt med kött med tanke på koldioxidutsläppen? Hur är det med alla kontgjorda tillsatser mm som finns i färdigmat, godis, kakor chips mm? Hur bra är de för miljön? Såna frågor ställer jag mig och jag kommer fram till att jag kan absolut inte göra det bästa valet, jag gör det valet som jag helt enkelt tycker känns bäst i magen…

När det kommer till jobbet och ledarskap är det lättare tycker jag. Att följa devisen ”Behandla andra som du själv vill bli behandlad”. Men idag på min utbildning pratade vi om en intressant sak som vände upp och ner på det resonemanget, eller iaf gav det en ny dimension. Om vi pratar helt olika språk och kommer från helt loka kulturer, kan du då lita på den enkla kompassen ”behandla andra som du själv vill bli behandlad”. Ja, detta tänker jag utveckla lite mer imorgon eller på fredag. Får se vad jag hinner nu när dagarna och kvällarna är fulla av utbildning, nätverka, teambilda mm…