Nu har Bois börjat med sina matcher i allsvenskan och det är otroligt roligt att det har gått så bra för dem inledningsvis. Verkligen kul och verkligen en gemensam nämnare för Varbergsbor att vara stolta över.
För några månader sen blev jag inbjuden till Bois lokaler för att av ordförande och klubbchef få en presentation av verksamheten och vad de gör. Det gjorde mig väldigt imponerad. Vilket fokus, vilket engagemang, vilket fantastiskt arbete de gör.
Jag har sett många inlägg i sociala media med personer och supporters som hejar och gratulerar Bois. Men all rätta. Men jag tycker faktiskt inte att det är de allsvenska segrarna som är den största bedriften. Det är anser jag ett resultat av ett strategiskt arbete som grundar sig i tydliga visioner och värdegrunder för hur de ska bygga en framgångsrik klubb. Inte bara framgångsrik i att det finns ett A-lag med vuxna män som spelar på högsta nivå. Utan för den strategiska satsning och det fantastiska arbete som läggs ner för att bygga upp en stor barn och ungdomsverksamhet. En verksamhet som verkligen gör skillnad i samhället. Bygger gemenskap, samarbete, respekt, bygger broar, integration mm. En verksamhet som knyter ihop flera generationer i olika åldrar, där vuxna personer blir stora förebilder för barnen. Vuxna och ungdomar som lägger ner många många timmar på idéell basis varje år för att ge dessa barn och ungdomar möjlighet att bli en del av ett sammanhang.
Det är för det som jag anser att föreningen borde hyllas och tackas. Det allsvenska spelet är såklart ett kvitto på denna satsning och framgång och det möjliggör såklart för ett fortsatt arbete på alla nivåer på klubben. Men det är den delen som inte syns, de personer som jobbar bakom kulisserna som också ska tackas i denna framgång. Först då, när alla inser att alla roller är lika viktiga kuggar i hjulet för att det ska fungera som framgången kan födas. Det tror jag iaf att Bois har kommit en bra bit på väg i.
Snart är det dags för helg nummer 2 av tio i min yogalärarutbildning. Helg nummer 1 var helt fantastisk på många sätt. Både en inblick i vilken kunskap jag kommer få ta del av, så mycket kunskap det finns som jag inte kommer få ta del av. Som tiden behövs för att genom erfarenhet skaffa ännu mer kunskap. Så små detaljer som kan göra så stora skillnader. Men framförallt. Så många som säger saker som om det vore sanningar som de egentligen inte har belägg för. Det var ju iof ingen nyhet. Så är det ju hela tiden överallt. Men jag insåg att jag nog inte har varit tillräckligt kritisk i min tidigare praktik, att jag har tänkt att alla yogalärare vet vad de pratar om.
För att få ytterligare kött på benen har jag tänkt att jag skall försöka träna för så många olika lärare som möjligt. För att få mer kunskap, variation och för att kunna se och förstå skillnader.
Upp till det så har vi i utbildningen fått massor av litteratur att ta oss igenom. Vilket är väldigt bra.
Förutom allt det ovan så har jag börjat lyssna på några yogapoddar. De är trevliga och informativa. Men som med allt annat så försöker jag nu att lyssna med ett lite mer kritiskt öra.
Här är dem om ni är sugna på att lyssna på yogapoddar. En yogapodd Yogalärarna Yogapodden
En önskan och ett mål jag har haft med resan till Thailand. Var att det skulle ge mig möjligheten att intensifiera min yogaträning för att se hur jag mår av det. Så ganska direkt här nere löste jag medlemskap på Oasis yoga under hela vistelsen här. Nu har jag som rutin att träna varje morgon efter lämning av barnen i skolan. (Om vi båda är hemma då såklart) Idag dyker UB så idag har jag inte tränat och vilket sug jag känner!
På morgonen är det fysiskt krävande yoga nästan varje dag. Två gånger i veckan är det min tidigare favorit, Yin yoga. De andra gångerna är det Flow och Ashtanga. Vad utmanande och fysiskt krävande det är! Och vad roligt det är! Det trodde jag aldrig att jag skulle tycka. Men på ynka tre veckor känner jag mig märkbart starkare, jag har större kroppskontroll, jag har tom provat på huvudstående som jag har suktat efter ett tag. Nu vill jag inte få dig att tro att yoga handlar om prestationer. Det gör det inte! Men för mig har en del av yogan varit att bli starkare och få större kroppskontroll. Detta gör att jag känner mig mer bekväm i min kroppskostym. Jag vill liksom kunna använda den så som jag vill. Samtidigt så är det otroligt välgörande för sinnet. Allt handlar om andning, närvaro, att vara snäll mot sig själv och tacksam för det jag har. Varje pass avslutas med att tänka och träna på just det. Tacksamhet. Jag tänker ofta på det, hur tacksam jag är för allt jag har i mitt liv. Att göra det gör mig gladare, lyckligare och mer ödmjuk.
Denna vägen passar inte alla, men yoga och meditation. Det är verkligen rätt för mig. Jag känner det i varje cell i hela kroppen. Hur mycket jag älskar det, hur tacksam jag är att jag kan utföra dessa två saker. Och allra helst nu när jag kan göra det så gott som varje dag!
Tack Oasis yoga för att ni är här och att ni är fantastiska instruktörer, tack min kära man för att du förstår hur mycket jag älskar och behöver detta och att du unnar mig den här egentiden varje dag. ??
Idag när jag drog på mig löparkläderna och gav mig ut bestämde jag mig för att strunta i telefon, tidtagning, löparupplägg, musik. Ja, allt. Tänkte att jag skulle försöka springa med mindfullness i tankarna. Alltså närvaro. Tänka på omgivningen, lägga märke till naturen och fåglarna. Visst, det gick bra en stund. Men när jag hade konstaterat att duggregnet kändes skönt i ansiktet, att fåglarna kvittrade härligt, att det inte blåste (what!) och att andning och ben kändes bättre och bättre så hade jag massa saker att tänka på.
Så jag gled iväg i tanken. Jag hade bestämt mig för att dagens löptur inte alls skulle handla om prestation på något sätt. Men ändå så tänkte jag på det här med löpning som sport, varför löper vissa människor mer än 8 mil (min man skall bland annat göra det). Jag tänker att han måste ju ha ett lite annorlunda tankesätt. Samtidigt så när jag har läst Born to run och Ät och spring så upplever dessa individer en njutning, en sinnesro och det blir en livsstil. Men jag tänker på vad det är som gör att de springer mil efter mil efter mil. I skog, på berg, i hetta, i kyla. Ja allt. Vad drivkraften än är så kom jag fram till att det måste vara väldigt bra mental träning.
Det kräver en envishet, en beslutsamhet som är något utöver det vanliga skulle jag gissa. Började tänka på mitt eget marathon. Jag var alldeles för otränad i kroppen för att ge mig på det tänkte jag. Men jag hade ju bestämt mig, i 1,5 år hade jag sett framför mig hur jag skulle springa det loppet, jag hade tänkt på hur det skulle kännas, jag hade sagt det till min omgivning och flera gånger i veckan tänkte jag. ”Jag skall springa 4,2 mil” Så även om knäskadan kom mellan, även om jag bara hade varit uppe i som längst 1,7 mil innan min knäskada och 9 km efter knäskadan så hade min hjärna ställt in sig på att jag skulle springa. (Läs ta mig runt…)
Hemligheten i allt vi gör är nog faktiskt inte svårare än så. Att bestämma sig. Ja, det låter ju enkelt. Jag har bestämt mig för saker som jag sen inte har gjort. Men här är det på ett annat sätt tänker jag. Du vet när du har bestämt dig på riktigt, då ser du ditt mål, du börjar agera utefter att du skall kunna uppnå det (i det här fallet börja träna). Men sen när det bara är du och dina trötta ben och massor av kilometer framför dig, då är det dina tankar som bestämmer om du kommer klara det eller inte. Inte antal kilometer i benen, inte snabbhet eller muskelstyrka, inte uppladdning eller kost eller dryck (jo, men såklart att du måste ge din kropp förutsättningar) eller vilka löpskor du har på dig. Det är vad du säger till dig själv som avgör. Så funkar det för mig iaf. Efter 25 km när det var riktigt jobbigt och knät gjorde ordentligt ont och jag insåg att jag hade massa kilometer kvar, då hade jag ett resonemang med mig själv. ”Ok, skall jag lägga av? Vad är det för fråga? Men vad blir konsekvensen? Jag kommer känna att jag behöver göra detta en gång till (om du inte slutar försöka har du inte misslyckats), jag har gjort mer än hälften, jag behöver ta mig runt sista biten på max 3,5 timme, så jag har 3,5 timmars utmaning nu och sen kommer jag känna mig väldigt väldigt stolt och nöjd över mig själv. Eller så slutar jag nu och sen kommer jag länge ångra att jag inte gjorde det. Nu gör jag klart det här!” Sen lunkade jag på. (Sprang och gick) Det fanns inte längre några tankar på om jag skulle bli klar, det vara bara tankar på när.
Trött!! Men så nöjd med min envishet, min prestation och mina tankar.
Ändå så var denna här mentala träningen så mycket lättare än andra saker jag har gjort. Här är det bara jag som bestämmer mig, sen tränar jag, äter och lägger upp min strategi. Jag är inte beroende av någon annan.
Jag har inte tid att uppdatera bloggen så mycket som jag egentligen vill just nu. Eller tid, jag vet inte. Men det är nog en blandning av tid och inspiration. Jag får massor av nya intryck varje dag nu sen jag började min första kurs i Företagsekonomi B, nämligen strategisk marknadsföring. Vet du tex vad Post Modern marknadsföring betyder? Det håller vi på att analysera och läsa massor av artiklar om. Men jag har en känsla av att det inte är riktigt det ämnet som håller kvar er som läser här. Jag ser att ni ökar i antal, vilket gör mig jätteglad. Samtidigt som jag får lite ångest för att jag inte skriver så mycket om ledarksap och dess reflektioner som bloggen faktiskt tom har sitt namn efter. Men jag har lovat mig själv att inte trilla in i ekorrhjulet och hela tiden behöva vara bäst. Jag har lovat mig själv att det är ok med good enough ibland. Så nu får det vara som det är.
Ni vet, även om det bara är roliga saker på agendan (det är nästan bara roliga saker, en jättetrist och snorkusetråkigt sak, som Kalle Kunskap säger har jag på agendan, men bara en) så kan det ändå bli för mycket av det roliga, tro det eller ej.
Just nu håller jag på att försöka hitta in i mina rutiner med studier, föreläsningar, tågpendlande, hämta barnen, leka och göra roliga saker med barnen, träna och meditera, förbereda kommande föreläsningar, göra mina tåhävningar så jag kan börja springa barfotalöpning snart, tänka positiva tankar, avsätta minst 15 min varje dag för att visualisera mina mål som jag skrev om i början av året. Ja ni vet, det pockar helt enkelt på.
Till helgen skall jag lämna bilen, så nästa vecka skall jag även få in i rutinen att jag skall cykla till stationen och hämta barnen. Jag har länge tänkt positivt kring detta så det kommer gå bra, ingen tvekan om det. Men det vore ju ljug att säga att det är väldigt väldigt skönt och bekvämt med bil… Det regnar inte på mig när jag sitter i den, det blåser inte, det är inte kallt, jag har rumpvärme i den. Ja ni vet, jag kommer sakna den. Vad tror ni om att det slår om och magiskt snabbt blir sådär 15 grader och alltid medvind för mig när jag cyklar till och från stationen? En sak till som är bra med bilen, jag behöver inte hela tiden optimera packningen, den kan liksom få ta plats och jag kan ta med lite extra bra och ha saker. Nästa vecka får jag allt tänka till hur det smart skall packas så jag får med mig böcker, anteckningssaker, lunch, träningskläder och handduk mm. Bara I-landsproblem inser jag nu. Gud vad skönt! Vad bra jag har det!
Jodå, det var lite blött idag…
Nu går jag nog och lägger mig med den känslan.
Men innan dess, ville ju säga i detta inlägget att IKEA har svarat mig ang mina frågor om deras produkter och plaster. Jag skall publicera det snarast. Samt så har jag faktiskt lite saker kring ledarskap och relationer att komma med som jag bara skall få ner till ett inlägg. Så lite finns det att se fram emot här också.
En sista sak som jag inte kunde låta bli att le åt idag. När jag hade gått de knappt 3 km från centralstationen till Handels iklädd hel mundering för ”det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder” så insåg jag när jag tog av mig regnstället att regnbyxorna tydligen var dåliga…. Det såg precis ut som att jag hade kissat på mig ordentligt. Helt torra byxor förutom i grenen och ner mellan låren… YES! Dessutom hade jag inte diskret svarta byxor på mig, nej då. Jag hade tagit de röda byxorna idag. Ja, det syntes ordentligt…. Tack och hej. (=
Det är lite jobbigt ibland att klättra mot toppen. Men alla är vi värda att ta oss dit. Vad är din topp? Är du på väg dit? Viola och jag nådde en liten topp i helgen.
I mitt förra inlägg skrev jag om hur jag tycker att 2014 har varit på det privata planet utifrån livshjulet. Nu ligger 2014 bakom oss och det är dags att lägga fullt fokus på 2015. Så jag har funderat på mina nyårsmål utifrån livshjulet också.
För att behålla realismen och inte göra allt på en gång som jag gärna vill så har jag valt att fokusera på några få tårtbitar. Tänker att jag då lägger mer kraft och energi på dem och gör dem mer kraftfulla. Samt att jag tror att vissa tårtbitar går in i varandra. Såklart.
Fysisk hälsa: Som jag skrev i förra inlägget kommer jag att ta med mig mina erfarenheter för att göra det bästa av 2015.
Mina konkreta mål är att under året springa ett halvmarathon under 2 timmar och att vid årets slut kunna göra en handstående yogaposition lugnt och kontrollerat.
För att uppnå detta kommer jag att ta nytta av vad jag har lärt mig av löpningsböckerna jag har läst (Bland annat ”Born to run” och ”Ät och spring”) samt så kommer jag läsa de böcker jag har väntade på mig om löpteknik, andning och löpning och stretchning. Samt att det också är läge att börja om med ett nytt löpschema att följa och inköpa ett par five fingers för att prova på det här med barfotalöpning. På nätet myllrar det om löpschema för alla typer av distanser och mål så det är bara till att googla.
Gällande yogan så kommer jag fokusera på Hara och Yin Yoga. Får se lite vad som passar in i mina nya rutiner och vad som erbjuds på Asia spa.
Personlig utveckling: Denna tårtbit är jag mest spänd på! Här har jag insett vilken potential som finns inom mig och vad mycket jag har kvar att lära. Här tror jag att det är så att ju mer du lär dig desto mer inser du vad du har att lära dig. Så som det funkar med det mesta helt enkelt.
Mitt mål för denna tårtbiten är att hitta ett sätt för att gå mot att skapa mig en tillvaro med balans och harmoni. Jag vill bli lugnare, mer ödmjuk till mina medmänniskor, mer kärleksfull och ännu mer säker på mig och min förmåga. Visst är jag en bit på denna stigen, men jag har mycket av stigen kvar att vandra.
Här kommer jag att ta hjälp av böcker och fortsätta med några av de konkreta övningar jag gör. Det finns massor av böcker för att hjälpa till här, det viktiga är att ha ett öppet sinne och värdera allt du läser och lär dig utifrån vad som funkar för dig.
Just nu håller jag på med en bok av Robin Sharma ”Finn din livsuppgift” och jag lyssnar på en bok som är otroligt spännande och provocerande ”Attraktionslagen” med makarna Hicks
Familj, vänner och relationer: Fortsätta odla och ta chansen att lära känna nya individer när jag har chansen nu när jag skall studera och naturligt kommer träffa nya personer.
Få mer tid med barnen då jag studerar under 2015
Bostad: Inga mål.
Karriär: Detta hade också kunnat vara under personlig utveckling. Men jag tänker spendera som jag har skrivit innan 2015 med studier. Jag skall läsa Företagsekonomi 2 under våren och 3:e kursen under hösten. Jag är övertygad om att den kunskap jag kommer få kommer vara till hjälp i min framtida karriär.
Ekonomi: Målet i år är att göra av med så lite pengar som möjligt. Fortsätta att skänka pengar jag får genom föreläsningar till välgörenhet.
Fritid/Socialt: Hänger ihop med Fysisk hälsa och med familj, vänner och relationer.
Kost: Använda den kunskap jag har och äta sånt som jag mår bra av. Fortsätta med de gröna drinkarna varje dag för att se vad det ger för resultat på min hälsa. Återkommer med recension av boken som jag har läst ang detta. Tänkte avvakta lite med den tills jag har märkt en effekt på drinkarna.
Jag har läst lite årssammanfattningar på olika bloggar och det gjorde mig inspirerad att försöka tänka tillbaka på mitt eget år. Bloggar, facebook och instagram är ett bra sätt att se vad som har hänt om du inte skriver dagbok. Eller att kolla in vilka foto du har tagit under året…
Jag insåg när jag tänkte och tittade tillbaka att det som vanligt hinner hända endel på 12 månader.
Tänkte att jag sammanfattar året utifrån Livshjulet som jag har skrivit om tidigare och sen kommer jag att skriva ner mina nyårsmål här också med fokus utifrån livshjulet. Jag har nästan funderat klart på dem så de kommer nog hit någon dag efter nyår. Tänker att bloggen är ett bra ställe att skriva dem på. Dels för att jag gillar att skriva ner det och dels för att som en klok kollega till mig sa, ”det är bra för motivationen att göra sina mål offentliga” Så, om ni inte bloggar, våga skriva dem på facebook!
Året 2014: Fysisk hälsa: Detta året var tänkt att bli ett år där den fysiska hälsan var på topp. Jag har insett det från tidigare att om jag skall orka jobba i ett högt tempo och hinna med alla vardagliga saker med energi så måste jag vara i bra kondition. Dessutom så behöver jag dagligen göra vissa övningar för att hålla mig smärtfri. Att hålla sig smärtfri är en bra motivation, så de dagliga övningarna har jag varit ganska bra på att prioritera. Men det fysiska hälsan har verkligen gått upp och ner under 2014. Jag hade som mål att springa Göteborgsvarvet och Helsingborgs Marathon 2014. Löpträningen är verkligen helt fantastisk och jag älskar att dra på mig löparskorna och bara ge mig ut, rensa huduvdet och pressa mig till att bli riktigt trött. Men redan i början av 2014 insåg jag att det tydligen inte bara är till att ge sig ut. Efter 6 mån regelbundet löpande under 2013 hade jag dragit på mig så kallat ”löparknä”. Jag gjorde löpanalys och gick till sjukgymnast. Insåg att jag hade fel löpstil, fel löparskor och måste göra vissa styrke och stretchövningar. Min sjukgymnast och jag kom inte överens alls så jag bröt vårt förhållande och läste på massa själv. Hittade stretchövningar och började sakta med säkert springa igen. Men, den 17 maj så satte feber och halsont stopp för mitt deltagande i Göteborgsvarvet. Vilken besvikelse! Dock så genomförde jag marathonet i september. Men med bara 9 km som längst på en gång i benen utan att få ont i knät var det ingen så härlig upplevelse som jag hade visualiserat framför mig. Dock kom jag runt och jag är stolt för det. Efter det sprang jag inte en meter till och min fysiska hälsa förföll snabbt under hösten… Nu i slutet av året har jag hittat till yogan, Hara (för att stärka bål och rygg) och crosstrainer för att få upp flåset utan att belasta knät. Denna erfarenheten kommer jag ta med mig in i 2015 för att sätta bra mål som funkar för att motivera mig.
Personlig utveckling: Jag har varit av uppfattningen att jag är en person som hela tiden ägnar mig åt personlig utveckling genom reflektion och eftertanke. Men, även här har jag haft fel. Eller inte fel, men insett att det finns så mycket mer. Under året har jag genomgått en utbildning som påbörjades 2013 som har gett mig mycket om hur jag är som ledare och hur jag kan utvecklas inom ledarskapet. Denna utbildning har även tagit mig till England, Ryssland och Indien. Det har varit spännande och lärorikt. Jag har tack vare Storytell lyssnat mig igenom minst 50 böcker. Både skönlitteratur, historiska böcker och böcker om personlig utveckling. Under hösten har jag insett och tvingats lära mig mer om mig själv och jag vet nu att yoga och meditation skall bli en del av min vardag. Mer om detta när jag skriver ner målen för 2015.
Familj, vänner och relationer: Här har jag 2014 haft ett ständigt dåligt samvete och jag har insett att jag måste försöka vara mer snäll mot mig själv. Samtidigt som jag vill sluta prioritera sånt som inte är lika viktigt i så stor utsträckning som jag ändå har gjort. I det stora hela så önskar jag att jag hade haft mer tid med mina kära och min vänner. Det kommer jag nog alltid att göra. 2015 skall jag göra några saker åt detta samt att jag skall ha några konkreta aktiviteter för att inte bara önska. Även om jag nog alltid kommer känna att jag hade velat spendera mer tid med dem jag bryr mig om.
Bostad: Jag älskar och trvis vårt hus!
Karriär: När jag tänker tillbaka så har jag gjort en fantastisk karriär och jag är väldigt nöjd med vad jag har gjort och lärt mig i det stora hela. Det jag också har insett här är att det viktiga i detta är att du gör saker du mår bra av, saker som leder dig i andra tårtbitar här ovan som tex. personlig utveckling. Jag har fått några chanser under året som hade inneburit ännu mer tid ifrån min familj. Som det är just nu så passar inte det. Jag kommer snarare att göra tvärt om framåt och fokusera mer på andra tårtbitar i livshjulet. Dessutom är det här väldigt viktigt tror jag att ditt kariärspussel passar ihop med din partners. Om han/hon satsar så kanske du skall hålla tillbaka/förvalta ett tag och tvärt om. Det kan vara jättesvårt att få ert gemensamma livshjul att synka om båda tex får nya jobb samtidigt.
Ekonomi: Vi har skapat oss en tillvaro med stabilitet och trygghet som gör att jag kan sova tryggt om natten. Jag vet att vi klarar oss om någon skulle bli sjuk eller bli av med jobbet. Jag är lyckligt lottad som har en man som har som hobbby att sitta och lyssna på och läsa börsanalyser och ser det som en utmaning i att investera våra pengar på bästa sätt. Jag är inte alls lika duktig på detta. Iof så har det väl en nackdel i att jag inte heller blir bättre på det, men här ser jag just nu det som att vi kompletterar varandra bra. I denna biten ingår även för mig att lägga pengar på att hjälpa andra. Att ge tillbaka lite till världen när man kan. Det gör jag genom att tex alla intänkter än så länge från mitt föreläsande har gått till välgörenhet samt att vi skänker privata pengar också, både regelbundet och vid vissa engångstillfällen.
Fritid/Socialt: Här jag jag resonerat i termer som att jobbet är min fritid till viss del. Nej, det är inte bra. Det vet jag nu. Nog för att det är roligt att ha ett bra jobb och att du inte skall nöja dig med något annat än ett jobb som ger energi till dig. Den bästa återhämtningen för mig är att göra aktiviteter som inte gör att jag funderar på jobbet, saker som jag har gjort som har fungerat bra innan har varit löpning, ridning, hundträning och yoga. Delar av detta kommer finnas med i mitt liv 2015 också.
Kost: Hör väldigt mycket ihop med fysisk hälsa för min del. Även kosten har gått upp och ner i år. Jag är helt övertygad om att våra kroppar inte är designade för att ta hand om massa socker, stärkelse och gluten. Jag har under 2014 läst ett 10-tal böcker om kost och hälsa då jag tycker att detta är väldigt intressant och under 2015 tänker jag fortsätta att implementera för att hitta ett sätt som passar mig.
Gott nytt år! Låt 2015 bli ett år med massor av kärlek och ödmjukhet!
Ungefär så känner jag mig när jag går på Hara. Ett pass som är inspirerat av yoga, kampsport och pilates. Vår instruktör är som en liten smidig gepard. Hon är så stark och så smidig. Hon balanserar på händerna, gör hunden ner i planka med armhävningarna. Ja, det finns ingen ändå på vad hon kan göra.
Vad jag skulle vilja vara så stark och smidig. Kunna göra precis vad jag vill med min kropp, klättra i berg, göra 20 armhävningar, springa flera mil i högt tempo, inte ha någon värk i kroppen. Bara ha en stark och smärtfri kropp. Det vill jag, därför fortsätter jag att gå på Hara passen.
Jag har så ont i kroppen efter de där passen, jag känner mig så klumpig och svag under passen. Men, så länge jag försöker, så länge jag är med kommer jag bli bättre och man har inte misslyckats innan man ger upp att försöka. Det ligger inte för mig alls, jag vet inte riktigt vad det ordet betyder. Ge upp? Nej, nej. Tills jag är som en stark gepard kommer jag infinna mig för att elefanta mig igenom passen. För någon gång skall jag klara yogaställningen kråkan. Så är det bara.
(Det är den ena anledningen, den andra anledningen till att jag fortsätter att gå på Hara passen är att jag nästa gång jag sätter mig på en sån där gunga på lekplatserna som är en stor fjäder med sits på så vill jag när jag har tippat över på rygg och ligger som en skalbagge där kunna kravla mig upp av egen maskin. Inte behöva be min systrar som står dubbelvikta av skratt och bara skall ta kort först innan de vill hjälpa mig upp… Det är den andra anledningen.)
