Igår gav jag mig ur bebisbubblan ett tag och tog tåget till Göteborg med syster och bebis för att hålla en föreläsning om förbättringsledning och engagemang. Hur får man egentligen med sig personalen på tåget och får en situation där företagets mål är samma som medarbetarnas mål? Varför är det egentligen så svårt. Logiskt så borde det ganska ofta vara så att går det bra för företaget så är det också bra för medarbetaren?
Det var iaf en rolig eftermiddag och vi hade spännande diskussioner. Även om jag kände att min tid flög iväg och jag hade gärna stannat några timmar till för att hinna fördjupa våra tankar och diskussioner och prata vidare om erfarenheter, branscher och skillnader och likheter där.
En sak vi pratade om var att identifiera organisationens ”Why”. Kan vara mycket svårare än man tror. Vet du vad ni har för ”why” på ert företag? Om inte, fråga er chef. Vet hen?
Från tåget på morgonen. Det var verkligen en härlig dag med massor av sol!
Jag har varit helt inne i tentabubblan senaste veckan. Såg precis nu att jag har varit väldigt dålig på att uppdatera. Men nu behöver jag en liten tenta-paus. Så då tänkte jag passa på att berätta om min senaste föreläsning jag hade som var i härliga Helsingborg!
Miljöförvaltningen hade kick off och de hade bjudit in mig för att prata om fokus på kärnverksamheten och resonera kring alla verksamheters allra viktigaste tillgång och hur man gör för att få ut så mycket som möjligt av den tillgången. (Såklart vet alla att jag menar vi människor som jobbar i organisationen)
Jag fick nöjet att först vara med i 1 timme och lyssna på deras planer för 2015. De var väldigt duktiga och jag blev otroligt inspirerad. Kände att, här skulle vara roligt att jobba och nu skall jag maila Miljöförvaltningen här i Varberg och fråga vad deras planer är för det vill jag veta.
Dels så hade de lagt upp timmen på ett proffsigt sätt där de varvade film, prat och delaktighet från många. Samt att de använde kommunikologi-verktyg och förankrade känslor till framtida målbilder för alla. Många bra knep som jag tar med mig.
Men inte nog med det, när de presenterade vad de skall lägga fokus på 2015 så kände jag att, ”åh, vi skulle bott kvar i Helsingborg”. Det är ett härligt problem att jag kan gilla två städer så mycket. De skulle satsa sin tid på att utbilda handlare och restaurangägare på att bli mer medvetna om förpackningar och plaster, de skulle göra kontroller och hjälpa till att förbättra boendemiljön för invånarna, de skulle satsa på att förbättra miljön för barnen i skolan och förskolan och massa andra bar initiativ som jag verkligen kände var helt rätt. Mycket nytta för skattepengarna i Helsingborg!
När det var min tur så var det faktiskt ganska lätt att knyta ihop det som de hade sagt med det jag ville säga. Jag kände iaf att det hängde ihop och att de på många sätt jobbar så som jag tycker skapar engagemang och delaktighet som sedan leder till bra resultat.
Idag hade jag en föreläsning för första gången i Varberg. Det var transportgruppen som har en konferens på Kusthotellet i Varberg idag och imorgon. Varberg visade sig från en bra sida för att vara Mars. Hoppas de tillfälliga besökarna tycker det också.
Det var en två timmars föreläsning på temat ”Kundfokus och förändringsmöjligheter”. Jag hade verkligen jättekul och det var otroligt intressant att höra om deras vardag och vad de har för utmaningar och möjligheter. Såklart så skiljer ju sig olika branscher otroligt mycket genom att man har olika typer av ramar att förhålla sig till. Men det finns också en sak som ändå gör att vi alla är lika. Vi jobbar ju tillsammans med människor i alla organisationer. Och vi människor har en tendens att resonera och agera lika, samt ha samma triggers var vi än befinner oss. Kanske så att olika personligheter dras till olika yrken? Tror ni på det? Dock så tror jag att det ändå om det är så, iaf finns olika engagemang och alla olika typer också. Samt att det finns en fördelning mellan folk som vill testa nytt, är skeptiska till nytt och som tycker att allt faktiskt var bättre förr.
Två länkar jag använde idag som jag tycker är väldigt bra.
Båda har jag börjat använda ibland på mina föreläsningar när de passar in i det ämnet jag föreläser om. Båda har jag fått genom andra. En genom en vän och en genom den förra kursen jag gick i Strategisk marknadsföring.
Det är dessutom en av de saker jag säger när jag föreläser gällande tips för dig som är ledare. ”Lär dig och inspireras av de bästa och ta till dig det som funkar för dig och anpassa det så att det passar i din omgivning och dig i ditt ledarskap”
I veckan hade tidningen kvalitetsmagasinet ett event. Kvalitetsmagasinet live. De hade en späckad dag med fokus på att få ledningen med på förbättringsarbete. Jag hade förmånen att få vara med att ge min syn på ledarskap. Jag deltog i det som de kallade parallela spår. Det fanns 6 olika föredrag att välja på och deltagarna fick välja 2 av de som de ville lyssna på och delta i. Så detta var ett lite annat typ av upplägg än innan. Vi varvade med bi-kupor och mycket diskussioner. VIlket var väldigt roligt. Istället för att bara stå och prata.
Bild lånad från kvalitetsmagasinet
Det var verkligen jättekul som vanligt. Då jag inte föreläser så jätteofta så hinner jag tydligen glömma hur roligt det är och när jag har gjort det igen så är jag fylld av glädje. På tåget hem kände jag dock också att tröttheten var nära och dagen efter skulle hemtentan lämnas in och igår började min nya kurs, Strategi. Roliga saker men ändå lite mer intensivt än vad jag är van vid nu i mitt studentliv. (Vad snabbt det går att vänja sig vid andra vanor)
Jag har inte tid att uppdatera bloggen så mycket som jag egentligen vill just nu. Eller tid, jag vet inte. Men det är nog en blandning av tid och inspiration. Jag får massor av nya intryck varje dag nu sen jag började min första kurs i Företagsekonomi B, nämligen strategisk marknadsföring. Vet du tex vad Post Modern marknadsföring betyder? Det håller vi på att analysera och läsa massor av artiklar om. Men jag har en känsla av att det inte är riktigt det ämnet som håller kvar er som läser här. Jag ser att ni ökar i antal, vilket gör mig jätteglad. Samtidigt som jag får lite ångest för att jag inte skriver så mycket om ledarksap och dess reflektioner som bloggen faktiskt tom har sitt namn efter. Men jag har lovat mig själv att inte trilla in i ekorrhjulet och hela tiden behöva vara bäst. Jag har lovat mig själv att det är ok med good enough ibland. Så nu får det vara som det är.
Ni vet, även om det bara är roliga saker på agendan (det är nästan bara roliga saker, en jättetrist och snorkusetråkigt sak, som Kalle Kunskap säger har jag på agendan, men bara en) så kan det ändå bli för mycket av det roliga, tro det eller ej.
Just nu håller jag på att försöka hitta in i mina rutiner med studier, föreläsningar, tågpendlande, hämta barnen, leka och göra roliga saker med barnen, träna och meditera, förbereda kommande föreläsningar, göra mina tåhävningar så jag kan börja springa barfotalöpning snart, tänka positiva tankar, avsätta minst 15 min varje dag för att visualisera mina mål som jag skrev om i början av året. Ja ni vet, det pockar helt enkelt på.
Till helgen skall jag lämna bilen, så nästa vecka skall jag även få in i rutinen att jag skall cykla till stationen och hämta barnen. Jag har länge tänkt positivt kring detta så det kommer gå bra, ingen tvekan om det. Men det vore ju ljug att säga att det är väldigt väldigt skönt och bekvämt med bil… Det regnar inte på mig när jag sitter i den, det blåser inte, det är inte kallt, jag har rumpvärme i den. Ja ni vet, jag kommer sakna den. Vad tror ni om att det slår om och magiskt snabbt blir sådär 15 grader och alltid medvind för mig när jag cyklar till och från stationen? En sak till som är bra med bilen, jag behöver inte hela tiden optimera packningen, den kan liksom få ta plats och jag kan ta med lite extra bra och ha saker. Nästa vecka får jag allt tänka till hur det smart skall packas så jag får med mig böcker, anteckningssaker, lunch, träningskläder och handduk mm. Bara I-landsproblem inser jag nu. Gud vad skönt! Vad bra jag har det!
Jodå, det var lite blött idag…
Nu går jag nog och lägger mig med den känslan.
Men innan dess, ville ju säga i detta inlägget att IKEA har svarat mig ang mina frågor om deras produkter och plaster. Jag skall publicera det snarast. Samt så har jag faktiskt lite saker kring ledarskap och relationer att komma med som jag bara skall få ner till ett inlägg. Så lite finns det att se fram emot här också.
En sista sak som jag inte kunde låta bli att le åt idag. När jag hade gått de knappt 3 km från centralstationen till Handels iklädd hel mundering för ”det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder” så insåg jag när jag tog av mig regnstället att regnbyxorna tydligen var dåliga…. Det såg precis ut som att jag hade kissat på mig ordentligt. Helt torra byxor förutom i grenen och ner mellan låren… YES! Dessutom hade jag inte diskret svarta byxor på mig, nej då. Jag hade tagit de röda byxorna idag. Ja, det syntes ordentligt…. Tack och hej. (=
Det är lite jobbigt ibland att klättra mot toppen. Men alla är vi värda att ta oss dit. Vad är din topp? Är du på väg dit? Viola och jag nådde en liten topp i helgen.
Dagen handlar om hur kvalitetsarbetet behöver prioriteras för att få stöd av högsta ledningen. Verkar vara en massa inspirerande talare, så jag är glad att jag har möjlighet att höra på de flesta av dem.
Jag skall tala om vad jag anser är chefens viktigaste roll. Att bli en möjliggörare för personalen i sin organisation. Som chef har du inget egenvärde i organisationen om du inte möjliggör för personalen som jobbar eller stöttar värdekedjan att göra det på bästa sätt och ständigt utveckla det arbetet. Det är min övertygelse.
Jag ser fram emot dagen då det var några månader sen jag föreläste, det ger verkligen mycket energi och massor med inspiration att ta tillbaka hem till vardagen.
I fredags var det Entreprenörsdagen i Helsingborg, den arrangerades av Helsingborgs företagsgrupper. Dagen gick av stapeln med massor av utställare som utgjorde en mässa och denna var uppblandad med några talare. Talarna var HIF:s ordförande, jag, Lakrisfabriken i Ramlösas grundare och Tina Thörner. Jag talade om ledarskap, ledarens roll och den viktigaste tillgången som företag och organisationer har, nämligen människan.
Det var länge sedan jag föreläste nu, har nog inte gjort det på säkert 6 månader. Det var så roligt! Gav så mycket energi. Jag kände mig väldigt glad och upprymd efteråt samtidigt som det kändes lite sorgset att jag inte hinner så ofta som jag vill vilket leder till att jag tyvärr säger nej till de flesta förfrågningar. Jag hoppas att det kan ändras inom en inte allt för lång framtid.
Tack snälla företagsgruppen för att jag fick jättegott godis från lakrisfabriken som tack!
Talarna och tiderna. Var lite coolt att se sig själv så där uppstorat…
Lite dålig bild på mig i action. Från Helsingborgs företagsgruppers facebooksida.
Som jag skrev var jag i Växjö och föreläste för studenter på PA-programmet i fredags. En del handlade om drivkraft och framgång och den andra om chefens roll och ledarens som möjliggörare. Det var väldigt roligt att vara tillbaka på en högskola, i en föreläsningssal och prata med studenter. Kände mig lite nostalgisk. Studietiden var verkligen en magisk tid. Men såklart hade den massa jobbiga saker med sig också. Dock är det väl som med lumparminnen, efter tillräckligt många år minns man bara det härliga och glömmer allt annat.
Hur som helst så är det väldigt roligt och inspirerande att vara ute och föreläsa och träffa massor med nya och trevliga människor. Det ger verkligen energi.
På fredag, den 18/10 skall jag föreläsa på ”hemmaplan”. I Falkenberg. Det är Näringslivet i Falkenberg som ordnar näringslivsluncher och på fredag är det min tur att komma till Strandbaden.
Jag har varit på ett antal ställen i Sverige vid det här laget. Jätteroligt såklart. Dock aldrig på min riktiga hemmaplan, Varberg. Det hoppas jag kommer inträffa någon gång. Om näringslivet i Varberg vet jag inte mycket, har lite uppfattning om det beroende på hur det ser ut med fördelning av storlek på företag och pga av att min käraman har varit aktiv i Varberg stor del av sin yrkeskarriär.
På fredag handlar det iaf om ledaren som möjliggörare. Mitt favoritämne. Så dagen idag kommer ägnas bland annat åt att finslipa på mitt material. Kände på min sista föreläsning i Göteborg att jag behöver uppdatera det lite. Mest för min egen skull. Börjar bli lite trött på det. Så skall försöka hitta lite fler saker i materialet som gör att jag tillfredsställer VAK (Visuellt, auditiv och kinestetisk).
Men före ovan aktiviteter planerar jag att mysa med skruttarna och ta en lång springtur. Vill veta hur långt jag egentligen klarar att springa. Har bara inte bestämt mig för om det skall vara ”kolla hur långt jag kan springa i min målhastighet” eller ”kolla hur långt och skit i hastigheten”
Det skall bli väldigt roligt. Har några föreläsningar inbokat i höst och det är alltid lika roligt. Roligt att personer vill lyssna på vad jag har att säga om ledarskap. Jag känner mig lika ödmjuk inför det varje gång. Det är roligt att ställa sig på scen med en massa åhörare som faktiskt vill lyssna. Det ger adrenalin och lite nervositet. Jag får verligen känslan att jag vill prestera, göra mitt bästa och överträffa mig själv.
Jag skall prata om ”I din roll som chef och supportfunktion är du en möjliggörare!” Det är verkligen ett ämna som ligger mig varmt om hjärtat. Hur viktigt det är att alla i organisationen vet och förstår vilka processer de är där för att stödja. Att alla vet vad det faktiskt är som betalar deras löner. När alla vet och förstår detta, då tror jag verkligen att man gör skillnaden i att gå från ”good to great” Det är även då enagemanget ökar och det leder till en ökad lönsamhet. Då slipper vi frustration, missförstånd och minskar på icke värdeskapande aktiviteter. Självklart kommer väl inget vara så perfekt som jag får det att låta. (Insåg jag precis när jag skrev det). Men jag är helt övertygad om att det är grunden och en förutsättning för att kunna bygga vidare. Vi behöver alla känna oss behövda och förstå vår del i det som gör att maskineriet fungerar som det skall.
Nedan är Carlsbergs modell för engagemangsdrivare som jag brukar prata om på mina föreläsningar. Jag gillar verkligen den modellen. Den är också ett bra verktyg i jobbet tycker jag. Jag tänker att jag skall försöka skapa nedan. Vi är inte där ännu, men det är ett riktigt bra verktyg som hjälper mig att fokusera.
Ok, bilden blev inte den bästa… Men bra är den, det lovar jag. Kom och lyssna på någon föreläsning eller börja jobba på Carlsberg så får ni veta mer… (=
