Vänner! Så fantastiskt det är med vänner. Jag försöker verkligen att hålla kontakten med vännerna även nu under dessa åren med små barn då det verkligen är utmanande att få tiden att räcka till.
Jag är lyckligt lottad som känner att jag nästan inte hinner med. Så sorgligt det hade varit om jag kände tvärt om, att jag inte hade några vänner att försöka behålla kontakten med. Är en person som har ganska få vänner, men summan av att ha få vänner i perioder i livet är att det tillslut ändå blir ganska många vänner. Jag har någon kvar från barndomen, någon från gymnasietiden, några från högskoletiden, någon från tiden när jag tränade massa med Wilma, någon från tiden när jag var engagerad inom studenvärlden, några som är mina syskon. Ja, ni fattar. Tillslut så blir det ju ganska många. Vilken lycka!
Nu när jag är nyligen hemkommen från Thailand så har jag ett sug att träffa mina fina vänner igen. Några har jag lyckats få till träffar med, vi har hunnit med att ha kalas för Nils så då fick vi träffa familjerna igen. Några har jag ännu inte fått till något datum med.
När jag träffade några av vännerna på en härlig lunch för några söndagar sen så tänkte jag på detta när jag körde hem från det. Hur fantastiskt glad jag är att jag har er, mina kära vänner. Vad roligt och befriande det är att ha andra vuxna att prata med som känner mig relativt bra om som jag genuint bryr mig om att veta hur det är med dem.
