Nu har alla partier nomineringstider och sätter listor för de olika valen. Detta är den västa tiden att vara politiker tycker jag. Helt plötsligt ska alla aktiva rankar efter en lista. Någon måste vara högst upp och någon måste vara längst ner. Samtidigt är det ju förutsättningarna så alla vet ju om det. Men under denna period är det lätt att gå från bara kollegor till att bli rivaler. Vilket så klart kan tära på vilken relation som helst. Det är ju inte heller helt ovanligt att det tas till fulspel.

Jag förutsätter att alla som valt att engagera sig politiskt gjort det för att de har en vilja att förändra och förbättra. Ett engagemang som de vill få genomslag för. Tänker att det är otroligt viktigt att inte tappa bort den drivkraften när det är såna här tider. Att inte stå på en lista för den personliga vinningens skull utan för vad du kan åstadkomma.

Får ibland höra att näringslivet är hårt och snabbt. Visst är det så att man även där behöver en rustning ibland, att vissa vill nå en speciell position och är beredda att göra mkt för att få den. Men jag har iaf aldrig jobbat på ett ställe där man rankar sina anställda på en lista från 1 och ner till sista person. Det tror jag ingen kommer på tanken att göra om det inte är ett gäng säljare som har ngn typ av säljmål en period.

Önskar att vi tar hand om varandra. För efter listorna är satta ska vi alla jobba mot samma mål. Vinna väljarnas förtroende.