Nej! Att titta på djur i bur är ingen mänsklig rättighet. Tänk efter före. Det är ett exempel på vad du kan använda din konsumentmakt till.
Det tragiska öde som drabbade schimpanserna från Furuviks djurpark har bidragit till en debatt om exotiska djur i fångenskap. Jag är glad över att debatten lyfts och att man nu diskuterar om det verkligen är rätt att hålla djur i fångenskap för att vi människor ska ha något att titta på. När jag var i tonåren besökte jag Furuvikens djurpark med en vän, vad jag minns är det sista gången jag besökte en djurpark av det slaget. Det gjorde mig mycket illa berörd. Såklart har mycket hänt sen mitten på 90 talet men tigrar, lejon, elefanter, schimpanser, delfiner mfl hör inte hemma i alldeles för små inhägnader.
Det finns så mycket fakta att hitta lättillgängligt på hur illa delfiner far av fångenskap, hur schimpanser eller lejon egentligen lever. Med kunskap så hoppas jag att tanken väcks och att vi konsumenter tänker till en gång till innan vi åker iväg till dessa inrättningar med våra barn. För det är ju trots allt vårt stöd som gör att de kan leva vidare.
Jag har hört invändningar som att det lär barnen empati att titta på djuren i verkligheten, att då klappa delfinerna är en upplevelse för livet. Men nej, jag har landat i att det inte alls är att lära barnen empati att titta på instängda djur som borde leva sitt liv på andra sidan jordklotet eller simma fritt i havet.
Nu kanske du tänker att om man är emot djurparker så borde man även vara emot bondgårdar, 4H gårdar som tar hand om lantraser eller inte äta kött? Ja, det kan man ju landa i. Jag har ägnat mycket tanke kring dessa frågor och jag har landat i att jag tycker att 4H gårdar som ser till att bibehålla svenska lantraser är en jättestor tillgång och jag stöttar mycket gärna deras verksamhet. Likaså ställen som jobbar med att bidra till artrikedom och att rätta utrotningshotade djur. Men du kanske tycker annorlunda. Går jättebra. Bara man tänker till och gör ett prioriterat val.
Jag önskar att 2023 blir året då vi alla inser vilken makt som konsumenter vi har och tar ansvar för den makten genom att tänka igenom våra val. Devisen att alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Den är på så många sätt sann och viktig. Inse att du som enskild individ är viktig och att det du gör spelar roll. Vare sig det handlar om att slänga en fimp på marken, göra ett restaurangbesök, besöka en djurpark, beställa en vara på nätet.
Paradigmskift förekommer inom vetenskapen hela tiden, i större eller mindre omfattningen. Sanningar som uppfattas som absoluta förändras och kastas omkull. Men detta är inte bara ett fenomen inom vetenskapen utan även något som sker på alla företag, men för att gå händelserna i förhand så får vi först definiera termen Paradigmskifte:
Ett paradigmskifte ingår i ett sammanhang av olika faser:
Det finns en allmän föreställning om ett fenomen, eller det finns ett tankemönster, som forskarsamhället själv inte är direkt medvetet om. Forskning som befinner sig i denna fas kallar Kuhn normalvetenskap, och den kännetecknas av problemlösning inom tankemönstrets eller föreställningens ramar.
Det föreligger anomalier, som kollektivet inte förmår ta till sig, eftersom de fastnat i sina tankemönster, eller den utbredda föreställningen är så grundmurad att dess ”sanning” är överordnad vad som motsäger den.
Forskningen kommer till en kris där anomalin måste förklaras.
Paradigmskiftet inträder när någon bryter kollektivets tankemönster och förklarar anomalin som en del i en större felaktig föreställning eller världsbild, och detta nya tankemönster vinner gehör.
Forskningen kommer till en förvetenskaplig fas, där det nya paradigmet fastställs.
Därefter kommer en ny fas av normalvetenskap inom det nya paradigmet.
Som ledare måste man vara medveten om att likväl som vetenskapen lever med paradigm såväl finns paradigm inom företagen. Etablerade tankemönster som finns kvar i väggarna, kanske baserade på kunskaper och erfarenheter vid ett visst historiskt tillfälle. Ett exempel kan vara till exempel e-handel; i företaget kanske man testade på e-handel för tio år sedan, projektet floppade och slutsatsen blev ”e-handel är inget som våra kunder är intresserade av, de kräver det fysiska mötet för att köpa”. Detta kanske var sant för tio år sedan eller så var projektet bara dåligt planerat och implementerat, men erfarenheten cementeras i företaget. Tio år senare lever fortfarande devisen kvar att e-handel inte är något för företagets kunder, men man märker att andra företag i liknande branscher lyckas med e-handel, ytterligare lite senare börjar även konkurrenteras e-handel satsningar framstå som lyckade, en del anställda inom företaget börjar ifrågasätta ”sanningen” om e-handel inte är något för företagets kunder, och till sist börjar även kunderna i ökande mängd ifrågasätta varför företaget inte erbjuder samma e-tjänster som alla konkurrenter, och förhoppningsvis då vid ett givet tillfälle väger vågen över och ”sanningen” om e-handel inte är något för företaget krossas. Detta är bara ett exempel för att illustera hur dessa paradigm kan byggas upp inom företaget och förhoppningsvis krossas, om inte, så faller företaget kanske istället (Ett stort misstag var att missa paradigmskiftet från mekaniska räknemaskiner/skrivmaskiner till elektroniska http://sv.wikipedia.org/wiki/Facit_AB)
Hur klarar man sig från dessa ”sanningar” och hur avslöjar man dem? Ett av de viktigaste sätten att skydda sig så det inte går som för Facit är att man anställer personal som frågasätter och skapar ett klimat där det är möjligt att ifrågasätta. Dock räcker inte detta utan man måste även skapa en miljö av förändring, där det är naturligt att förändra förutsättningarna och målen beroende på den yttre miljöns påverkan på företaget. Flexibilitet och nytänkande inom en struktur av etablerade processer. Låter detta konstigt? Att skapa enkla, tydliga och effektiva flöden är grunden för flexibilitet och nytänkande. Har man ingen bild av nutiden och hur den ser ut, så vet man inte om förbättringarna är förbättringar, eller bara ett annat sätt att uppnå samma resultat.
Att utmana paradigm inom ett företag kan vara som bestiga berg
Om man som chef vill snabba på paradigmskiftena kan man vara observant på anomalier (punkt 2), dessa är signaler på att något inte riktigt stämmer. Och här gäller det att vara riktigt observant, dessa anomalier brukar snabbt försöka förklaras bort av ”kollektivet” som t.ex. effekt av vädret, konjunkturen etc. Men här gäller det inte bara köpa förklaringen utan ifrågasätta. Tryck på anomalien och kräv mer förklaringar, varför, varför, varför… Det kan ju vara den viktiga signalen som behöver fångas upp men det kan ju likväl vara en fullgod förklaring, men är man observant kan man fånga upp och spräcka det felaktiga paradigmet mycket tidigare.
Ett aktuellt och massmedialt paradigmskifte som befinner sig en fas två eller tre är synen på fett som skadlig eller en nyttig del av kosten (även kallad LCHF etc) debatten. Man kan där se en klassisk (fettsnål diet är bäst) sida som försvarar sig stenhårt och försöker förklara bort de vetenskapliga undersökningar som pekar på att kolhydrater är den stora faran för hälsokosten.
Om detta är ett paradigmskifte eller ej lär vi veta om 10-20 år när vi tittar i backspegeln, men jag tror att det är ett paradigmskifte. Jag får väl göra en uppföljning av inlägget 2030.
