Jag lyssnade i veckan på några pod-avsnitt, Relationspoden med Bingo Rimér och Katrin Zytomierska. De diskuterade bland annat vad som är ok att säga till våra barn. Katrin har tydligen enligt henne själv tidigare sagt till deras son Ringo att om han äter för mycket glass så blir han en tjockis. Katrin hade nu snappat upp att det tydligen inte är helt ok att säga så här och hon kunde inte riktigt förstå varför…
De fortsatte sitt resonemang med hur Katrin och hennes pappa är. Bingo hade upplevt att de när de satt och fikade hade Katrins pappa pekat och sagt med hög röst. ”Kolla Bingo, ser du vilken tjockis som kommer där” Detta hade upprepats flera gånger så varken tjockisen eller Bingo hade kunnat missa det. De skrattade gott åt detta och Katrin tyckte inte alls att hennes pappa gjorde något konstigt, hon resonerade som så att de bara är spontana och säger vad som faller dem in. Min spontana tanke är att de inte är mer mogna än mina barn som säger vad som faller dem in och kommenterar folk. Just för att de är barn….
Resonemanget fortsätter med att Katrin inte alls har några fördomar utan bara säger det som är fakta. Att hon när hon säger så inte lägger någon värdering i det. Skitsnack säger jag. För hon säger sen också att hon tycker att tjockisar är äckliga, lata mm och när Bingo faktiskt tar upp saker som att de kanske inte mår bra mm så säger hon att det är minsann bara att skärpa sig! Så visst finns det fördomar hos henne om hur man är som person om man är en tjockis. De kommer sen fram till att det är nog inte ok att peka och skrika till folk som är rullstolsbundna eller sjuka, för de kan ju inte hjälpa hur de ser ut. Men det kan minsann tjockisar…
Så vad är ok att säga till våra barn då? Bingo tycker att det är bättre att säga att om du äter för mycket glass får du ont i magen. Jag skulle väl vilja säga att i den relationen så tycker jag att det verkar som att Bingo är den med de sundaste åsikterna! (Tänk, den meningen trodde jag aldrig att jag skulle skriva, även jag har tydligen fördomar som jag bör lägga undan.)
Jag blir ledsen när jag lyssnade på det inlägget. Jag håller helt med dem i att våra barn inte skall äga glass, godis mm. Men främst för att jag tror på att ge barnen de första åren i livet ett sund och hälsosam inställning till mat där maten är varierad, näringsrik och hemlagad och det är sån mat som gör att vi växer och mår bra. Inte för att vi har en rädsla för att bli tjockisar och då skulle vara sämre som människor. Är inte det om något att lägga fördomar på sina barn? Jag tycker inte att det är någon bra start att ge dem iaf. Skärpning Katrin!