Hur långt du kan komma på viljan har jag funderat på de senaste dagarna. Helt klart så är min inställing att du kan komma väldigt långt på viljan! Men vissa aktiviteter kräver även andra egenskaper/färdigheter än bara vilja.

I helgen var jag och klättrade i Kullaberg! Det var helt fantastiskt roligt! Vi hade en superbra instruktör med som visade/berättade och coachade oss uppåt. Vi var 4 i sällskapet och jag var sist ut på första klättringen. När de andra klättrade såg jag framför mig hur jag likt Spiderman tog mig upp för berget smidigt och snabbt utan större ansträngning… Enligt instruktören var det en ganska lätt klättring, när jag väl hade provat var det inte alls så lätt. Men det gick ändå att ta sig upp med vilja och lite muskler till hjälp. (Ja, selen var också ovärderlig)

När vi skulle ta andra klättringen som var lite svårare än den första var jag återigen sist ut. Nu insåg jag att jag kanske inte var riktigt som Spiderman… Aningens svagare och mindre rutinerad. UB uttryckte sig efter första klättringen att det var lite svårt att sätta foten vid hakan och trycka ifrån… Ingen av oss var helt enkelt inte lika vid och smidig som spiderman heller…

Instruktören sa att det fanns ett moment på den andra klättringen som var svår, efter den blev det inte lättare men fler alternativ att välja på i sin klättring. De andra kom inte förbi det svåra momentet. Jag bestämde mig för att jag skulle klara mig hela vägen upp. Sagt och gjort, lite sliten i benen och armarna efter första klättringen satte jag igång. Shit vad svårt det var! Jag hade nästan passerat den svåra biten, jag hängde mig fast i en onaturlig ställning och behövde ta ett långt steg för att komma förbi den svåra biten. Jag tänkte ”Friskt vågat hälften vunnet!” och satsade. Men jag orkade inte och trillade ner! (Ja, det var högt och väldigt läskigt) Men jag litade på utrustningen och instruktören. När jag hängde där i luften, helt slut. Frågade instruktören om jag skulle ge upp. Fan heller! Jag var ju så nära! Så jag gav mig upp igen. Nu klarade jag det! Den svåra biten var passerad! Yes!

Sen kom momentent att jag skulle sätta foten vid hakan och trycka ifrån… Fy f-n vad trött jag var! Benen skakade okontrollerat. Jag hade en bit kvar och jag var tvungen att inse att nej, det går inte. Hjärnan vill, men kroppen vill inte längre.

Väl nere hade jag knappt krafter att gå till bilen och under bilresan kunde jag knappt lyfta armarna… Så jag kände att jag verkligen inte hade gett upp för tidigt. Men ändå! Det stör mig att jag inte har den fysik jag vill ha.

Så min slutsats är att viljan tar dig mycket längre än du tror! När du är slut så har du nästan alltid lite krafter kvar för att pressa dig lite till. Detta gäller nästan allt. Vill du tillräckligt mycket så kommer du långt. Men när det gäller vissa utmaningar så måste du träna också. Träna, läsa på, förbereda dig och träna igen. Det är ju inte för inte som de allra bästa inom sina områden säger att det gäller att lägga de där 10 000 timmarna för att bli riktigt bra.

Min andra slutsats är att du kommer mycket längre om du har tips och hjälp av de som är riktigt bra på det du skall göra. Och sist men inte minst, du måste våga lita på dina kollegor, träningskompisar mm som du befinner dig med i pressade situationer. Vågar du inte lita på dem eller på den säkerhetsutrustning du har, då kommer du aldrig våga pressa dig till din gräns och veta vart den går och hur långt du kan komma. Så våga det! Släng dig ut i dina utmaningar!