månadsarkiv: maj 2014

Hur vet jag om jag gör rätt?

Hur vet jag om jag gör rätt? Beslut som fattas påverkar så många andra. Jag vet ju vad jag har för roll. Jag vet vad jag har för krav. Men det viktiga för mig är att kunna leva upp till de kraven utan att göra avkall på långsiktighet och bra personalpolitik. Jag tror helt och fullt på att vi människor presterar bättre när vi trivs, när vi kan känna oss trygga, när vi vet vad som kommer och vad som förväntas. När vi får den uppmärksamhet vi behöver och när vi är sedda.

Men även om jag vet allt detta och även om det är en tydlig kompass i de beslut jag fattar så gör omständigheterna ibland att jag inte kan uppfylla allt ovan samtidigt som jag uppfyller de krav som förväntas. Det är jobbigt, det är tråkigt att behöva göra personer besvikna. Spelar ingen roll vilka det är som blir besvikna, jag tycker det är lika jobbigt ändå. Direkt går hjärnan in i tankar kring hur jag skall agera så att detta inte händer igen. Hur kan jag planera och förbereda för att det inte skall bli lika dant. Riskanalyser, det är bra. Det gör jag ofta för mig själv. Tänker plan B och plan C. Men inte heller det hjälper ibland. Av två anledningar:
1. Det oförutsedda som jag inte förutsåg i min riskanalys inträffar och jag ställs in för fakta som tvingar fram vissa beslut.
2. Kalkylerade risker som jag har tagit men gjort bedömningen att det är väldigt låg sannolikhet att de inträffar faktiskt inträffar.

Finns säkert fler anledningar än de ovan. Men hur det än är så är det så himla trist när det drabbar personer som jag bryr mig om, som inte kan påverka besluten men drabbas av besluten. Jag försöker att inte göra det, men jag har svårt att inte suga upp lite av det och gå och fundera och grubbla på det… Vet faktiskt inte om det är mest bra eller dåligt att agera så här.

Vikten av att trivas tillsammans

Jag här ändå en sån tur, ett sånt privilegium att få jobba på min arbetsplats och att få känna de härliga människorna som jobbar där. De allra flesta tycker att det är viktigt att trivas tillsammans.

Personalen i Ramlösa, de är härliga de. Jag är glad över att ha fått tillbringa de senaste 4 åren där. Även om det blir mindre tid där nu så hoppas jag att känslan av att vara välkommen inte skall försvinna.

Minns det fortfarande som igår, när jag första dagen presenterade mig i matsalen för alla som jobbade för- och eftermiddagsskiften. Känslan jag fick från personalen var att jag var välkommen, att de tyckte att det var roligt med en ny kollega, att de var nyfikna på vad jag kunde och vad jag ville. Tack för det! Jag minns det som igår. Det fick verkligen mig att trivas tillsammans med mina kollegor på anläggningen.

Det är viktigt att ha roligt, det är viktigt att trivas med sina kollegor, att skratta tillsammans och att göra ljuspunkter i vardagen tillsammans även om allt runt omkring krånglar. Vi har det så på iaf några skiftlag. Vet inte om alla känner så, har faktiskt inte fått det bekräftat.

Iaf, i fredags förra veckan så hade vi en grillfest med personalen. I all sin enkelhet, beställt kött som grillades, de hade tagit ut bord från matsalen och ställt utanför och njöt av solen och sällskapet. Svårare än så behöver det inte vara! Det var supertrevligt.

Tack kära kollegor för att jag har förmånen att jobba med er!

20140429-214711.jpg

20140429-214722.jpg

20140429-214731.jpg

Hipp hipp hurra! Bloggen fyller 1 år!

Idag fyller bloggen 1 år! Det känns faktiskt roligt och lite konstigt. När jag några månader innan jag startade bloggen (Eller ja, får erkänna att kära mannen gjorde allt praktiskt…) så hade jag många tankar på potentiella inlägg som snurrade i huvudet, som jag ville skriva om. Men jag tänkte samtidigt att jag inte visste riktigt hur jag skulle kunna fylla den med inlägg under längre tid. Inte heller var jag alls säker på om det skulle bli ett projekt som jag känner mig nöjd med eller inte. Vilket såklart var lite skrämmande.

Men jag tycker allt att det har blivit mycket bättre än jag trodde. Jag lovade mig själv att skriva ca 3-4 inlägg i veckan. Det har jag gjort med få undantag. Jag lovade mig själv att göra detta så länge jag kände att det var roligt och att det gav mig något. Det har det varit, inte många gånger har jag känt att jag måste. Det har gett mig mycket att sortera mina tankar och filtrera det jag jobbar med och det jag tänker mycket på. Jag triggas verkligen igång av relationer till människor och ledarskap!

Sen så är det ju också såklart roligt att se och följa besöksstatistiken. Den har under året sakta men säkert ökat, fortfarande inte så jättemånga per vecka. Men mer än 400% fler nu än för ett år sen. Det är jag jättenöjd med. Om det betyder att ni är några där ute som gillar vissa inlägg och det kan vara något positivt eller tänkvärt för någon annan. Då är det ju dubbel jackpott!

De mest lästa inläggen under året är faktiskt dessa nedan. Lite tråkigt faktiskt, samtidigt som det inte är så förvånande att de rubrikerna har gjort att folk har läst dem. Dels så känner jag att jag själv hade gjort det, dels så tolkar jag det som att ni där ute bryr er och vill veta av den anledningen. Det kändes just då när jag skrev det om olyckan tröstande och skönt att veta att ni var många som tänkte på Marcus och familjen.

Mest lästa inläggen:
1. Min tv-debut
2. När olyckan är framme
3. Ett gästinlägg – perspektiv
4. När döden kommer och hälsar på

Så vad tycker ni som läser här? Skriver jag om det ni vill läsa? Vill ni ge mig lite feedback? Jag vill utvecklas och bli bättre hela tiden.

Så, ja må du leva, ja må du leva bloggen. I hundrade flera år!

20140429-212614.jpg