Har nyligen lyssnat klart på boken ”En man som heter Ove”. Jag tycker att det var en bra, tänkvärd, medryckande och lite sorglig bok. En härlig historia om en mans liv och hans grannar. Om medmänsklighet och hjälpsamhet, om sorg och lycka, om rätt och fel, om principfasthet och fyrkantig personlighet.
När jag läste boken kunde jag inte låta bli att småle ganska många gånger. Såklart är Oves karaktär en ytterlighet som gör att inte så många passar in på honom helt och hållet. Men många passar nog in lite. Jag såg framför mig nära och kära, bekanta och jobbarkompisar i vissa av Oves karaktärsdrag.
Ove är en man som har en tydlig uppfattning om rätt och fel. Han är en man ingen sätter sig på, händelsen i hans liv när han bestämde sig för att vara en sån man får vi veta. Han är en man som väldigt sällan ler, han uppfattas som butter och hård, men inuti är han väldigt lojal, trofast och snäll. Han följer regler som står på skyltar och det enda rätta är att köra Saab. Man kan faktiskt döma en person efter bilen enligt Ove.
Jag funderade på under tiden jag lyssnade på boken hur det är att ha en Ove på jobbet. Hur skulle Ove vara som chef? Som medarbetare? I vilken organisation passar Ove? Det första jag kom fram till är att Ove nog inte vill vara chef. Det är inget riktigt ordentligt jobb, inte konkret nog. Det skall vara ett jobb där du använder händerna och göra konkreta saker tycker nog Ove. Då är det ett riktigt jobb. Inte en massa flum, det förstår sig inte Ove på. Om nu Ove väljer att ha ett konkret jobb, hur är Ove då som medarbetare? Helt fantastisk har jag kommit fram till. Kanske lite jobbig, men helt fantastisk om du kan inse att det jobbiga utvecklar organisationen. Jag tror att Ove är en jobbig person för han påtalar brister, han säger till om saker är fel. Det är också det som är så bra med Ove, för han gnäller inte bara, han kommer med förslag och gör förbättringar.
Läs nu boken! Den bra. Jag gillar Ove…
