Etikettarkiv: tankar

Balsam för själen

Ibland behöver man balsam för själven, jag känner att jag behöver det nu. Jag har mycket att fundera på just nu. Därav att det har varit lite få inlägg. Ber om ursäkt för det. Men jag har också lovat mig själv att bloggen skall vara något roligt. Inget måste. Sakerna jag funderar på är inte saker jag känner att jag kan lufta här just nu. Även om det såklart nog hade varit skönt att skriva av sig. Det jag ägnar mig åt just nu är istället sysslor som känns som balsam för själen.

Igår gick jag och la mig kl åtta! Ja, tom tidigt för att vara mig. Men så skönt det var. När jag sen vaknade ganska pigg kl.06 och tittade ut på en morgon med knallblått och spegelblankt vatten som mötte en ljus morgonhimmel kände jag mig väldigt lyckligt lottad. Jag satt i min kära fåtölj en bra stund och bara satt, öppnade balkongdörren innan så att jag kunde känna vinden som kom in och smekte kinden samtidigt som fåglarna kvittrade. Det är så skönt att konkret, med buller och bång påminnas om hur bra jag har det!20140530-204544-74744046.jpg

Innan jag gick upp lutade jag mig lite över sängkanten och fann att Viola under natten har kommit upp eller att UB har hämtat upp henne. Hon låg där iaf med huvudet och håret utslaget på kudden, liggandes på sidan med handen under kinden som stöd. Täcket lite avsparkat så att axlarna och benen var bara. Så ljuvlig, så rofylld hon såg ut. Min kära lilla dotter. Detta är balsam för själen för mig.

Jag var hemma med barnen idag, jobbade bara en liten liten stund på förmiddagen här hemma. Vi kunde göra saker som att gå till lekplatsen, äta jordgubbar på altanen, de hade vattenkrig, jag kunde vilka i hängmattan, vi kunde cykla till frisören. Allt det är balsam för själen. Att kunna bara vara i nuet och för en liten stund lägga bort tankarna. Nu kommer de igen. Nu när jag är själv hemma och barnen och mannen är iväg. Tänkte att jag tar en favorit i repris och sätter mig i fåtöljen igen…

20140530-204542-74742854.jpg

Så kort han blev i håret min lilla prick! Men han var bestämd på hur han ville ha det…

 

20140530-204540-74740862.jpg

De gillar att leka på Ankarskolans lekplats. W är jättenöjd över att detta blir hans lekplats till hösten… V är inte lika nöjd över att hon måste vänta 2 år till…

20140530-204545-74745309.jpg

Det funkar på kvällen också…

 

Det börjar innifrån

Jag verkligen att det börjar innifrån. Hur du mår, hur du ser ut, hur du pratar, hur du agerar.

Fick feedback från en kollega på jobbet idag, hon frågade hur det var, för hon tyckte att jag såg trött och ledsen ut. Jag berättade vad som hänt och hur det påverkat sinnesstämningen. Det fick mig att fundera, hur vi faktiskt omedvetet påverkar vår omgivning. Jag vet ju det egentligen, men det är lätt att glömma av….

När jag tänker efter så är det ju så med allt faktiskt, hur vi reagerar kommer ofta innifrån. Tex så kommer det som ett brev på posten att jag får lite finnar i ansiktet när jag äter för mycket socker under en period, definitivt innifrån. Skitsnack det där med krämer och rengöringar för ansiktet. Det funkar lika lite som mirakelmetod för att få en bra hy som det gör att ta på sig en kroppsstrumpa och inbilla sig att det ser ut som att du har gått ner två storlekar i vikt… Vill du ha en strålande hy, fint hår, starka naglar, bra tänder, inte för mycket extra kilon att bära runt på så måste du ju ta hand om dig, det kommer innifrån. Du bör äta bra, sova tillräckligt mycket, ha en givande fritid, ha ett roligt jobb mm. Jag tror helt enkelt att det handlar mycket om hur du mår. Vilka tankar bär du på, vad sätter de tankarna dig i för sinnesstämning, hur får de tankarna din omgivning att reagera då ditt kroppsspråk säger väldigt mycket.

Jag tror verkligen på att du kan tänka dig sjuk eller frisk till viss del. Iaf de åkommor som har med stress och din livssituation att göra. Jag hade ett jobb en gång som jag inte trivdes jättebra med, visst det gjorde att jag utvecklade min fritid mer. Men i långa loppet mådde jag inte bra och det fick tillslut påverkan på min fysiska hälsa.

Det är ju bara att konstatera att livet är för kort för att inte ta tag i det och göra det du vill med det. Ingen kommer tacka dig för att du ”offrat” ditt liv med något du inte trivs med. Att säga att du gör något för familjen, tex går till ett jobb du inte gillar. Det tycker jag i princip är skitsnack. Ingen, speciellt inte familjen mår inte bra av att du mår bra. Den där extra semesterresan varje år som jobbet du vantrivs med kanske ger i extra inkomst. Är det verkligen värt alla andra veckor per år som du kanske istället påverkar din omgivning negativ?