Etikettarkiv: Inställning

Inställning

Hur stor påverkan har din inställning till hur du upplever vardagen? Hur mycket påverkar du andra?

Idag när jag kom till jobbet så var det lite rörigt. Det sker mycket på en gång, vi har ett stort behov av att synka oss och i stressade situationer så blir ofta kommunikationen lidande. Jag upplevde att efter vi hade gått igenom det som skulle göras så var det lite suckar och axelryckningar. inte för att det är nonchalant, tror snarare att det var lite uppgivenhet och ett uttryck för att det är jobbigt. Jag försökte säga några uppmuntrande ord om att inställningen påverkar mycket då vi står inför samma utmaningar vare sig vi tycker det är jobbigt och ser mycket bekymmer med dem eller om vi tänker att vi skall ta oss igenom aktiviten med ett glatt sinne.

Det kan ju uppfattas som tomma ord ibland kanske. Men det är ju verkligen sant. Vad du än skall göra, så är det ju precis samma sak som skall göras vare sig du är positiv till det eller negativ. Dock är det troligen är det mycket svårare och tråkigare att ta sig igenom aktiviteten med en negativ inställning.

Jag kan hitta liknelser till när det är så både privat och på jobbet.

Ta tex en flygresa: Antingen kan du ju tänka att det skall bli härligt att åka på semester och flygningen kommer ta dig till detta sköna och underbara ställe. Eller så kan du tänka att det kommer bli jobbigt med tiderna att passa, gå upp tidigt, strula med bagage och sitta inklämd i flygplaner några timmar. Vilken inställning du än har så är ju faktum att du måste avverka flygresan för att ta dig till målet. Är det inte då lättare att ha en positiv inställning till det?

Ett annat exempel som är verkligt för mig just nu. Vi har haft ett missöde med vatten hemma som innebär att nu är golvet i ett av rummen på ovanvåningen uppbrutet, hål är borrade för att kunna torka ur bjälklaget och vi har balanserat på brädor när vi tar oss till sovrummet och toaletten nu några veckor. Antingen kan jag ju varje gång jag ser hur det är sucka och tänka att jäkla skit att detta hände och sätta mig i ett negativt tillstånd. Eller så kan jag tänka att: en olycka kan hända och jag är glad över att det inte var värre och att bara materialla ting skadades. Vi mår alla bra och skadorna kommer att åtgärdas.

Just i exemplet ovan så tycker jag faktiskt att min inställning har hjälpt till. Visst blev jag irriterad allra först. Men släppte det snabbt. Inte så att jag är nonchalant och inte bryr mig, men jag bestämde mig för att det är faktiskt ingen big deal. Det kommer lösa sig. Olyckor kan som sagt hända. Ingen blir glad för att jag grämer mig över det som har hänt.

20140205-201024.jpg
Gråt inte över spilld parkett…

Om att begå misstag, lärdom eller misslyckande?

Jag verkligen hatar att begå misstag och göra fel. Jag blir arg på mig själv och känner mig så dum. En klump i magen som gnager och någon som sitter på min axel och säger, ”Hur kunde du göra så?” Men, det är ju ingen idé att trycka ner sig själv, utan faktiskt bättre att försöka lära sig något av det. Så tänker jag när jag ser objektivt på saken.

Först och främst så tror jag att alla försöker fatta så kloka och bra beslut som möjligt. Misstag, det gör vi alla till och från. Däremot kanske vi inte alltid lär oss av dem. Gör vi inte det, då är det ju verkligen bortkastat.

Så jag brukar tänka till mig själv för att inte klanka ner på mig själv allt för mycket när jag begår misstag.
1. Kan jag påverka den uppkomna situationen? Om ja, agera då för att minimera skadan av misstaget. Om nej, gräm dig inte över det mer utan gå vidare till steg 2.
2. Hur kan jag lära mig av misstaget så att det inte händer igen? Gör en analys av situationen och fundera vilka faktorer du i framtiden skall påverka eller agera annorlunda i för att du inte skall hamna i den uppkomna situationen igen.

Beroende på vad det handlar om så kan lösningen på punkt 2 vara allt möjligt. Allt från att inför nästa resa skriva en packlista så att du inte glömmer att packa ner passet, eller att åka hemifrån 30 min tidigare för att minimera att komma för sent till det viktiga mötet. Eller om det kanske är något på jobbet så kan ni kanske införa en kontrollpunkt, en rutin el. ngt liknande. Det finns ju alltid något att göra! Gör du dessutom detta så var inte misstaget helt bortkastat, du har ju faktiskt lärt dig något av det.

Några hållpunkter att tänka på när du ställs inför ett misstag:
1. Klandra ingen. Inte dig själv eller din omgivning. (Det är viktigt att skapa ett klimat där det är ok att säga att jag gjorde fel utan att få känslan av att bli uthängd.)
2. Gör ovan analys.
3. Om du inte kan göra något för att förbättra situationen här och nu. Ta nya tag och gå vidare. Stanna inte kvar i ditt dåliga tillstånd eller tankemönster och låt misstaget förstöra hela din dag eller alla dina planerade aktiviteter den dagen. (Ingen mår bättre av att du surar, inte du och inte din omgivning. Då får misstaget mycket större effekter än vad som behövs)
4. Fråga dig eller gruppen vad du kan göra för att det inte skall hända igen. Gör en aktionplan och se till att följa upp den och implementera lösningen på andra ställen också om det går.

Jag har ingen aning om ovan fungerar för dig. Men det har iaf hjälpt mig väldigt mycket. Både privat och på jobbet. Såklart faller jag igenom i någon av ovan punkter ibland. Men då brukar jag iaf bli medveten om det efter en stund och kan försöka att jobba mig tillbaka.

Hösten…

Det är höst nu! No shit… Om någon har missat det. Funderar varje höst på varför jag inte gillar hösten. Det är lätt att komma på massor av anledningar. Det blir mörkare, det är kallt, det är blåsigt, det regnar mer (iaf kallt regn), Jag fryser konstant, är alltid kall om fötterna, saknar ljuset, blir tröttare av att inte få tillräckligt med dagsljus och sol… Ja ni hör, jag kan hålla på ett tag till.

När jag har diskussioner med vänner och familj brukar jag lite präktigt säga att det är din egen inställning som avgör hur din situation är eller blir. Om du utgår från att något är tråkigt eller skall gå dåligt så blir det ofta så. Men om du istället har en positiv inställning så blir det faktiskt mycket bättre! Du kan helt enkelt välja vilken ”skiva” du vill spela upp i ditt huvud. Skall den gå i moll eller dur…

Märkligt att jag inte kan applicera vissa saker som jag tycker är så bra på mig själv i alla situationer… För just när det kommer till hösten så är det så svårt! Visst, idag har jag efter att insett hur negativ jag är i tanken till hösten försökt komma på vissa saker som är bra. Saker jag kan försöka tänka på och uppskatta för att gilla denna tid mer. När jag stod i köket och diskade och såg regnet och vinden utanför kom jag på några saker…

Bra saker med hösten: Att det är mysigt att vara inne när det rengar och blåser utomhus, att det är skönt att ligga i sängen under det varma täcket när det är kallt i rummet, jag sover bättre på nätterna när det är svalt i sovrummet, det är mysigt att tända levande ljus på kvällen när det är mörkt ute, julen är på väg när det kommer upp mycket belysning i trädgårdar och fönster, det är skördetid av alla härliga frukter och bär, träden är fantastiskt fina, de där enstaka soliga dagarna är fantastiska, det är härligt att tappa upp ett varmt bad och blir varm ända in i sklettet.

Ja, några saker finns det ju som är bra. Men allt ovan känns ändå lite framkrystat… För det är mest i brist på bättre saker som härligt varma sommardagar, att det är ljust ända till kl.22 på kvällarna mm mm.

Men jag antar att det är ok att det är en lång process när jag skall försöka ändra mina presuppar som sitter djupt rotade från att ogilla hösten till att gilla hösten.

Det finns dock en sak jag verkligen gillar med hösten! Det är att min älskade skrutt William föddes och fyller år i oktober. Det gör oktober värt att se fram emot. Det är härligt och mysigt. Men det är så tidigt på hösten att då har jag inte hunnit tröttna. Han skulle fyllt i november. Härligt det måste vara att fylla år i November!

Ja, ni hör ju hur positiv jag är. Bäst att sluta nu och gå och lägga mig så jag kan se fram emot den härliga jobbveckan som inte alls är stressig…

Kan jag?

Hur ofta frågar du dig om du verkligen kan det där du skall göra. ”Kan jag verkligen det?” Men sanningen är ju precis den att om du inte har provat så vet du ju inte om du kan eller inte. Och om du verkligen funderar på det så kan du göra det allra mesta. Det handlar om två saker, (Ibland tre):

1. Tankens kraft.
Tänk som Pippi Långstump. Hon säger så här i en film. ”Det har jag aldrig provat förut, så det klarar jag säkert” Jag älskar det! Så härlig inställning. Ha i grunden en positiv inställning och tro på dig själv. Om inte du gör det, vem skall då göra det?

Jag brukar tänka så här:
* Du vet inte om du kan innan du har försökt.
* Våga göra på ditt eget sätt
* Om du inte lyckas på första försöket, prova igen och igen och igen
* Våga misslyckas, gör det till lärdomar som gör att du kommer närmare att lyckas med ditt mål.

2. Träna
Det sägs att skall du bli riktigt bra på något så krävs det att du lägger ner minst 10 000 timmars träning på det. Jag tycker att det är härligt! Det innebär i mitt huvud att jag skulle kunna bli bra på i princip allt bara jag tränar tillräckligt mycket. Vilka möjligheter det ger!

Därför har jag bestämt mig för att nu är det dags att utmana mig ytterligare. Jag skall springa maraton! I september 2014 går premiären av Helsingborgs maraton av stapeln. (Givetvis blir det detta lopp som blir premiär då det går genom Ramlösa Brunnspark.) Jag tycker att det skall bli jätteroligt och känner mig otroligt taggad. Tänkt att jag, om ett år kommer klara att springa 42 195 meter! Jag har skrivit ut ett träningsprogram och jag har ett mål. Så nu har jag hittat ett sätt att dela upp elefanten i småbitar och jag taggas av att kunna bocka av varje träningspass och veta att det för mig ett träningspass närmare att orka springa ett maraton.

Idag kände jag mig dock inte tillräckligt motiverad för att göra mitt sista obligatoriska träningspass för veckan… Så nu har jag skrivit om det här. Det är den tredje saken som du kanske ibland måste ta till för att få ytterligare press på dig att lyckas. Berätta för din om givning vad du tänker göra. Då får du frågor om hur det går och du känner lite extra press att göra det du tänkte från början. Det funkar iaf på mig.